Georgiens underrättelsetjänst bekräftar att man inlett en utredning av en påstådd komplott där ”tidigare högt uppsatta tjänstemän” pekas ut som ansvariga för att ”med våld” vilja störta regeringen och mörda Bidzina Ivanishvili, hedersordförande för det styrande partiet Georgisk dröm.
Särskilt många detaljer ges inte, men minst sex personer ska ha kallats till förhör och lokala medier rapporterar om kopplingar till Ukraina. Även tidigare har georgier bosatta i Ukraina anklagats för att planera en kupp mot regeringen i Tbilisi.
”Syftet med de kriminella aktiviteterna är att med våld störta delstatsregeringen genom destruktiva krafter i syfte att skapa oro i landet och försvaga regeringen”, skriver man i ett uttalande.
”Aktiva utredningar och operativa sökåtgärder pågår där specifika personer skickas till utredningsorganet för förhör”, fortsätter man, enligt Al Jazeera.
I uttalandet anklagades ”tidigare högt uppsatta tjänstemän” för att ligga bakom komplotten och lokala medier rapporterade om kopplingar till Ukraina. Även tidigare har icke namngivna georgier bosatta i Ukraina anklagats för att planera en statskupp.
Den georgiska regeringen har fortsatt goda relationer med Moskva och Bidzina Ivanishvili som pekas ut som kuppmakarnas främsta måltavla och är landets allra rikaste man. Han grundade regeringspartiet 2012, var premiärminister mellan 2012 och 2013 och bedöms än idag ha ett mycket stort inflytande över partiet.
Vill begränsa ”utländskt inflytande”
Anklagelserna om en planerad statskupp kommer kort efter att Georgien infört en lag som ska begränsa ”utländskt inflytande” över landet – och som kräver att medier, icke statliga organisationer och andra ideella grupper registrerar sig som ”drivande av en främmande makts intressen” om de får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet.
Regeringen anser att denna lag är nödvändig för att stävja skadliga utländska aktörer som på olika sätt försöker destabilisera landet – men dess kritiker menar att syftet istället är att begränsa möjligheterna till oberoende mediebevakning och debatt inför parlamentsvalet senare i höst.
Motståndare har kallat den för ”den ryska lagen” eftersom den på många sätt liknar de åtgärder Kreml nyligen drivit igenom i syfte att motverka vad man menar är påverkanskampanjer från medier och organisationer som tjänar utländska intressen.
