MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 28 maj 2025

onsdag 28 maj 2025

Franska marinen hjälper illegala invandrare till England

publicerad 1 juni 2020
– av Isac Boman
Fransk marin eskorterar människosmugglare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den välrenommerade brittiske politikern Nigel Farage riktar stark kritik mot att importen av illegala invandrare till Storbritannien fortsätter som tidigare. Han noterar därtill att den franska marinen är inblandade i människosmugglingen och dessutom hotar dem som försöker filma de ljusskygga aktiviteterna.

Nigel Farage har tidigare trakasserats av polis när han rapporterat om hur brittisk gränspolis aktivt släppt in illegala invandrare i landet när dessa tagit sig över den Engelska kanalen, skriver Samhällsnytt.

Farage, med sin bakgrund i UKIP och Brexit-rörelsen, kan nu visa hur den franska marinen bokstavligt talat eskorterar människosmugglarna till brittiskt vatten, där den brittiska kustbevakningen sedan tar emot och släpper in dem.

Jag har just sett hur den franska marinen eskorterat illegala migranter till brittiskt vatten, trots de pengar vi betalar dem. De försöker till och med hindra oss från att filma överlämningen som ni kan se i videoklippet. Det här är en upprörande skandal och det är dags för regeringen att komma till förstånd”, konstaterar han.

När den brittiske politikern i tisdags var ute i Engelska kanalen kunde han bevittna ett flertal försök från illegala invandrare att försöka ta sig över kanalen i små båtar och kanoter. Detta är något som pågått under lång tid och han uttrycker upprördhet över myndigheternas slappa hantering av situationen.

Enligt Farage stänger de franska militärerna av sina respondrar för att undgå uppmärksamhet i sitt bistånd till människosmugglarna. När smugglingen dokumenterades ska marinen ha hotat att borda Farages båt och konfiskera hans utrustning, men den morske politikern låter sig inte skrämmas från att offentliggöra materialet.

Det är framförallt från den franska gränsstaden Calais, känt för att ha drabbats särskilt hårt av massinvandringen till Europa, som migranter försöker ta sig vidare till Storbritannien. Man bryter sig in i långtradare som man sedan hoppar av på brittisk mark eller köper platser i överfyllda småbåtar som tar sig in på brittiskt vatten.

Farage konstaterar att såväl franska som brittiska myndigheter helt verkar ha accepterat människosmugglingen som ett naturligt fenomen och att man hjälper de illegala migranterna att nå Storbritannien istället för att stoppa deras kriminella aktiviteter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Franska politiker säger ja till aktiv dödshjälp

publicerad Idag 10:52
– av Redaktionen
Under 2000-talet har flera europeiska länder valt att legalisera dödshjälp eller assisterat självmord - och nu står Frankrike näst på tur.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrikes parlament har röstat för att legalisera aktiv dödshjälp, vilket gör det möjligt för vårdgivare att hjälpa svårt sjuka patienter att avsluta sina liv.

Lagförslaget godkändes i nationalförsamlingen med 305 röster mot 199, medan en separat lag om rätt till palliativ vård antogs enhälligt.

Den nya lagen, kallad ”lagen om livets slut”, beskrivs av regeringen som ”ett etiskt svar på behovet av att stödja sjuka och lidande”. Den tillåter medicinska team att besluta om en patient kan få tillgång till en dödlig substans, antingen genom självadministrering eller med hjälp av vårdpersonal.

För att kvalificera sig måste patienten vara över 18 år, ha franskt medborgarskap eller uppehållstillstånd och lida av en ”allvarlig, obotlig och livshotande sjukdom” som orsakar ”outhärdlig fysisk eller psykisk smärta” utan lindring. Patienten måste också uttrycka sin vilja fritt och informerat.

Förslaget stöddes av president Emmanuel Macrons centristiska ledamöter och vänstern, medan konservativa och nationalistiska partier motsatte sig det.

Socialistledamoten Stéphane Delautrette kallade beslutet för ”historiskt” och jämförde det med när aborträtten infördes eller dödsstraffet avskaffades.

– Det franska folket är redo för detta, och vi är skyldiga dem detta möte med historien.

Kan träda i kraft nästa år

Patrick Hetzel (Les Républicains) var dock inte alls lika lyrisk, utan varnade för riskerna med att tillåta assisterat självmord.

– Det är en illusion och till och med farligt att ens överväga en legalisering av dödshjälp utan att först ha säkerställt fullgod tillgång till palliativ vård, argumenterade han.

Tidigare har Frankrike tillåtit passiv dödshjälp och djup sedering, men för att få aktiv dödshjälp krävdes resor till grannländer som Schweiz. Även om parlamentet gett sitt godkännande ska lagen nu granskas av senaten och återvända till nationalförsamlingen och förväntas komma att träda i kraft tidigast någon gång under nästa år.

I länder som Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Spanien och Portugal är aktiv dödshjälp redan tillåten, och i Tyskland och Schweiz tillåts läkarassisterade självmord. Även i Storbritannien ska landets politiker snart ta ställning till ett lagförslag om att tillåta dödshjälp.

Kritiker menar dock att assisterat självmord och aktiv dödshjälp riskerar att underminera människovärdet och öppna för gråzoner där sårbara personer, som äldre, sjuka eller funktionsnedsatta, kan känna sig pressade eller tvingade att avsluta sina liv.

Riskerar bli en snabb och billig lösning

Det varnas också för att rättssäkerheten brister och att livsslutsvården i stället bör stärkas. Flera experter har pekat på att tillgången till palliativ vård är ojämn, och att dödshjälp riskerar att bli en snabb och billig lösning istället för att erbjuda lindring, omsorg och stöd till dem som behöver detta mest.

I flera länder ges dödshjälp inte bara till personer med obotliga och smärtsamma fysiska åkommor – utan även till de som lider av psykisk sjukdom, om denna anses medföra ett outhärdligt lidande.

Här har dock kritiker pekat på att psykiska sjukdomar ofta är behandlingsbara – och att personer som befinner sig i mentala kriser måste få vård och hjälp att bli bättre, snarare än hjälp att ta sina liv.

Experter har också betonat att den som lider av en djup depression eller liknande svår psykisk ohälsa inte är kapabel att själv fatta livsavgörande beslut, och att det finns en reell risk att psykiskt sjuka och mycket sårbara individer pressas eller övertalas att tro att döden är det bästa alternativet för dem.

I Kanada, där reglerna är bland de mest liberala i världen, stod medicinskt assisterad dödshjälp för nära fem procent av samtliga dödsfall i landet under 2023.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA avråder friska barn och gravida från covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad Idag 9:37
– av Redaktionen
Kennedy har länge varit mycket kritisk till hur Biden-administrationen uppmanade till att även små barn injicerades med de experimentella vaccinen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska regeringen har tagit bort de experimentella covid-19-vaccinen från listan över rekommenderade vaccinationer för friska gravida kvinnor och barn.

– Vi är nu ett steg närmare att förverkliga president Trumps löfte att göra Amerika friskt igen, deklarerade hälsominister Robert.F. Kennedy Jr. när han tillkännagav beslutet.

Jag kunde inte vara mer nöjd med att meddela att från och med i dag har covidvaccinet för friska barn och friska gravida kvinnor tagits bort från CDC:s rekommenderade vaccinationsschema, meddelade RFK i en video som publicerades på X under gårdagen.

Beslutet innebär enligt bedömare med största sannolikhet att betydligt färre barn och gravida kommer att vaccineras med de hårt kritiserade vaccinen framöver – dels eftersom detta inte rekommenderas av myndigheterna – men också för att många försäkringsbolag sannolikt inte längre kommer att täcka kostnaden.

– Förra året uppmanade Biden-administrationen friska barn att ta ännu en covid-spruta trots avsaknaden av kliniska data som stödjer strategin med upprepade boosterdoser för barn, fortsatte Kennedy.

”Sunt förnuft och god vetenskap”

Vid tillkännagivandet flankerades Kennedy av kommissionären för Livsmedels- och läkemedelsverket (FDA), Dr. Martin Makary, och chefen för Nationella hälsomyndigheten, Dr. Jay Bhattacharya.

– Detta är sunt förnuft och god vetenskap, sa Bhattacharya.

– Det finns inga bevis för att friska barn behöver det idag, och de flesta länder har slutat rekommendera det för barn, tillade Makary.

Även det amerikanska hälsodepartementets pressekreterare, Vianca N. Rodriguez Feliciano, slår fast att ”HHS och CDC är fortsatt engagerade i guldstandardvetenskap och i att säkerställa hälsan och välbefinnandet för alla amerikaner – särskilt våra barns”.

”En seger för alla barn och gravida”

Sedan vaccinerna blev tillgängliga har regeringen rekommenderat dem till nästan alla medborgare – inklusive barn och gravida.

Mary Holland, vd för Children’s Health Defense (CHD) – som tidigt uppmanade CDC att inte rekommendera vaccinet för barn och utmanade myndigheten efter beslutet – välkomnar beskedet.

– Halleluja! sa Holland och tillade: ”Dessa farliga, dåligt testade sprutor har orsakat skador och dödsfall för alltför många barn, och många av vaccinernas långsiktiga biverkningar är fortfarande okända. Detta är ett stort steg i rätt riktning”.

– CHD uppmanade CDC att inte lägga till dessa farliga vacciner i det nationella barnvaccinationsprogrammet. När vi ignorerades kämpade vi obevekligt för att få dem borttagna. Detta är en seger för alla barn och gravida kvinnor.

År 2022 stämde CHD USA:s federala läkemedels- och livsmedelsmyndighet för att ha beviljat ett nödgodkännande av covid-19-vacciner till barn och spädbarn. Stämningen gjorde gällande att FDA missbrukade sin nödgodkännandemakt för att driva igenom farliga biologiska ämnen för minderåriga. Organisationen överklagade ända till USA:s högsta domstol, som dock till slut valde att inte ta upp fallet.

”Nödgodkändes” för 5-åringar

Redan under coronakrisens mest paniska faser var experter eniga om att barn löpte extremt låg risk från covid-19. Kort efter att vaccinerna godkänts rapporterades biverkningar, och peer review-granskade studier kopplade vaccinet till bland annat myokardit och perikardit – särskilt hos unga – utöver flera andra hälsorisker.

Trots detta godkände folkhälsomyndigheterna initialt vaccinet för personer från 16 år och uppåt, och utökade det till 12-åringar i maj 2021. FDA godkände sedan vaccinet för barn från 5 år och uppåt i oktober 2021, och för spädbarn från 6 månader i juni 2022.

Covid-19-vaccinet har dock aldrig fått fullständigt godkännande från FDA för barn under 12 år – det är fortfarande endast tillåtet för användning under nödgodkännande.

Ändå lade CDC till covidvaccination på sitt ordinarie vaccinationsschema för barn och vuxna i februari 2023, efter att myndighetens rådgivare enhälligt rekommenderat det. CDC har därefter fortsatt att rekommendera årliga boosterdoser för barn.

Det federala vaccinationsschemat ligger också till grund för de vaccinationsrekommendationer som ges av de flesta läkare, och fungerar också som formell vägledning för statliga och lokala folkhälsomyndigheter som fastställer vilka vaccinationer som krävs för att få gå i skolan. Barn måste vanligtvis ha fått alla vaccin på schemat för att anses vara ”uppdaterade”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-ledare vill straffa Ungern för Prideförbud

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 10:53
– av Redaktionen
Att Viktor Orbán i flera frågor avviker från EU:s officiella linje har länge vållat ilska och frustration.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av ledarna för EU:s medlemsländer, däribland Frankrike och Tyskland, kräver att Europeiska kommissionen vidtar åtgärder mot Ungern med anledning av premiärminister Viktor Orbáns planer på att förbjuda kommande Prideparader i Budapest.

Totalt står 16 länder bakom uppmaningen, som koordinerats av Nederländerna, och som kräver att kommissionen ”skyndsamt använder hela verktygslådan för rättsstatsprincipen” för att få Ungern att backa från det föreslagna förbudet, rapporterar Politico.

Bland undertecknarna återfinns bland andra Sverige, Danmark, Finland, Irland, samt de tre baltiska staterna, förutom stora EU-aktörer som Tyskland och Frankrike.

Vi ser med stor oro på denna utveckling”, står det i uttalandet, som pekar på ungerska lagar där arrangörer och deltagare i diverse hbtq-evenemang riskerar att bötfällas.

Enligt makthavarna strider de ungerska lagarna ”mot de grundläggande värdena om människans värdighet, frihet, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom de fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen”.

Blockerat Ukrainastöd vållar ilska

Exakt vilka åtgärder kommissionen bör vidta är ännu inte klart, men flera EU-diplomater nämner så kallade interimistiska åtgärder som ett alternativ – juridiska förelägganden som i praktiken skulle trumfa ungersk lag och tvinga Budapest att tillåta Pridefiranden.

EU håller sedan tidigare inne motsvarande 18 miljarder euro i medel till Ungern på grund av tvister kring rättsstatens principer, men Bryssel har hittills inte valt att gå vidare med mer omfattande tvångsåtgärder.

Enligt Politico motsatte sig jämställdhetskommissionären Hadja Lahbib ytterligare åtgärder under ett möte förra veckan, och hänvisade till bristande stöd från den hårt kritiserade kommissionsordföranden, Ursula von der Leyen.

Samtidigt uppges pressen på von der Leyen att agera hårdare mot Orbáns regering växa – inte bara på grund av Prideförbudet, utan även Ungerns fortsatta blockering av EU-stöd till Ukraina. Flera diplomater uppger att EU-ledarnas tålamod nu börjar ta slut.

Frustrationen mot Ungern har byggts upp massivt. Om det finns ett existentiellt hot vid våra gränser, hur länge kommer du att stå ut med det?”, kommenterar en tjänsteman.

Sverige vill ta ”nästa steg”

Inför EU:s råd för allmänna frågor var också Sveriges EU-minister, Jessica Rosencrantz, tydlig med att man vill tvinga Ungern att förändra sin politik:

– Efter sju år och sju utfrågningar står vi vid ett vägskäl. Om vi inte ser en helt ny ungersk inställning vid morgondagens möte, ser jag ingen mening med att fortsätta dessa utfrågningar. Det är hög tid att vi blir seriösa med nästa steg.

Ett av de mest långtgående alternativen som nu diskuteras är att aktivera artikel 7 i EU-fördraget – det så kallade ”kärnvapenalternativet” – som i sista led kan innebära att Ungern fråntas sin rösträtt i Europeiska rådet. Minst 19 medlemsländer uppges stödja detta, tre färre än den kvalificerade majoritet som krävs för att gå vidare i processen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.