MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 6 augusti 2025

onsdag 6 augusti 2025

EU vill ge beslagtagna ryska tillgångar till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 12 december 2023
– av Redaktionen
När EU införde sanktioner mot Ryssland beslagtogs också stora summor ryska pengar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU-kommissionen vill skicka ytterligare ekonomiskt bistånd till Ukraina – denna gång till ett värde av motsvarande 15 miljarder euro. Man föreslår att pengarna ska tas från ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits under sanktionerna, rapporterar Financial Times.

– Det är viktigt att undersöka hur vi kan använda ryska immobiliserade tillgångar och intäkter från dessa immobiliserade tillgångar för att stödja Ukraina, hävdar EU-kommissionens handelskommissionär Valdis Dombrovskis.

Förslaget att ta ryska pengar som beslagtagits efter EU:s sanktioner och ge till Ukraina har diskuterats en längre tid – men flera medlemsländer och den europeiska centralbanken har varit kritiska mot ett sådant beslut, såväl på grund av juridiska som ekonomiska skäl.

Bryssel kommer under tisdagen att föreslå att vinster från Rysslands frysta tillgångar ska öronmärkas i EU, i syfte att i slutändan dra in upp till 15 miljarder euro till förmån för Ukraina”, skriver tidningen.

Enligt förslaget är det intäkterna från den ryska centralbankens tillgångar som ska användas för detta ändamål. Vinsterna ska placeras på ett separat konto och sedan flyttas över till EU:s ”vanliga” budget, för att kunna märkas om som bistånd till Ukraina, enligt förslaget.

Tre miljarder euro årligen förväntas genereras på detta sätt – eller 15 miljarder euro totalt mellan 2023 och 2027, lite beroende på räntesatsen. Enligt tidningen behöver förslaget ett enhälligt stöd från samtliga EU-länder och ytterligare en tids detaljplanering innan pengarna kan föras över till Kiev.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Greene: Ukrainastödet – ett svek mot det amerikanska folket

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 7:11
– av Isac Boman
Greene är mycket kritisk till de neokonservativa "krigshökarna" inom det republikanska partiet - och deras inflytande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene riktar hård kritik mot partikamrater och andra politiker som fortsatt vill skicka amerikanskt bistånd till Ukraina.

I ett inlägg på X beskriver hon stödet som ett ”fullständigt svek” mot det amerikanska folket – och menar att väljarna redan har sagt nej till att finansiera främmande konflikter.

”Att finansiera, underblåsa och i slutändan bekämpa Ryssland i Ukraina skulle vara ett fullständigt svek mot majoriteten av amerikanerna”, skriver hon och syftar på det senaste presidentvalet där Trump besegrade Joe Biden och återvände till Vita huset.

Enligt Greene var en av väljarnas tydligaste signaler att sätta stopp för USA:s inblandning i utländska krig.

”Amerika röstade för att stoppa finansiering och stridigheter i utländska krig”, tillägger republikanen.

Hennes uttalande kom dagen efter att ett nytt lagförslag presenterats i senaten, där 54,6 miljarder dollar föreslås öronmärkas till Ukraina för budgetåren 2026 och 2027.

”Vill inte betala för att mörda människor”

Greene anklagar politiker på båda sidor om partigränsen för att ignorera det budskap väljarna förmedlade i valet. Hon menar att särskilt unga amerikaner känner sig svikna:

”Republikaner som röstar för det här kommer att förlora den yngre generationen av väljare, och kanske aldrig få tillbaka dem”.

Hon menar att människor under 50 år i ökande grad känner sig orepresenterade av både Republikanerna och Demokraterna, inte minst på grund av hur skattemedel används:

”De olika initiativen som finansieras med skattepengar har redan gjort livet oöverkomligt och framtiden dyster för de allra flesta vanliga amerikaner”, fortsatte hon.

I samma inlägg kritiserar Greene den moraliska grunden för det amerikanska Ukrainastödet:

”Amerikanska skattebetalare vill inte betala för att mörda människor i något främmande land över en utländsk konflikt som inte har någon som helst påverkan på våra liv”.

Korrupt ledarskap?

Hon ställer sig också bakom presidentens linje, där europeiska länder i högre grad förväntas bära ansvaret för kriget i Ukraina. Trump har sedan sin återkomst till Vita huset markerat mot fortsatt ekonomiskt stöd till Kiev och har flera gånger ifrågasatt hur pengarna används och varnat för att miljardbelopp från Biden-administrationens tidigare biståndspaket kan ha förskingrats.

Även Trumps tidigare rådgivare Steve Cortes har uttryckt hård kritik. Han har kallat Ukraina för ”korrupt” och varnat för att dess ledarskap ”inte går att lita på”, med hänvisning till att president Volodymyr Zelenskyj agerat mot oberoende antikorruptionsorgan.

Greene har i tidigare uttalanden kallat Zelenskyj för en ”diktator” och anklagat honom för att blockera alla fredsinitiativ.

Den ryska regeringen har i sin tur vid upprepade tillfällen varnat för att västvärldens militära och ekonomiska stöd till Ukraina bara förlänger kriget och leder till mer blodspillan. Enligt Moskva är varje nytt biståndspaket ett hinder för fredsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Storbritannien planerar attacker mot oljeflotta

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 9:39
– av Markus Andersson
Enligt SVR är målet att pressa Washington att införa hårda sanktioner mot köpare av rysk olja.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritanniens underrättelsetjänster planerar att involvera Nato i en storskalig sabotageoperation riktad mot den så kallade ”skuggflottan”, ett nätverk av tankfartyg som används för att frakta rysk olja. Det uppger den ryska underrättelsetjänsten SVR.

”Storbritanniens underrättelsetjänst planerar en ekologisk katastrof i internationella vatten. Pressbyrån för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst informerar att, enligt den information som inkommit till SVR, brittiska underrättelseorgan planerar att involvera Nato-allierade i en massiv insats mot ’skuggflottan'”, framgår det av uttalandet.

Enligt dokumentet är det brittiska målet att skapa en händelse som väcker starka internationella reaktioner som involverar ett eller flera tankfartyg – något som kan användas som förevändning för vidare åtgärder mot rysk oljeexport.

”Planen går ut på att organisera en större sabotagehandling, vars konsekvenser skulle göra det möjligt att utropa transport av rysk olja som ett hot mot hela den internationella sjöfarten. Det skulle ge västländer fria händer att välja metoder för motåtgärder”, framgår det.

Ukrainska attentatsmän

Enligt SVR arbetar Storbritannien med två möjliga scenarier.

Det första innefattar en iscensatt olycka med ett ”oönskat” tankfartyg i en flaskhals i den globala sjötrafiken – till exempel ett sund – där oljeutsläpp och blockering av farleder skulle kunna ge Nato ett ”tillräckligt” skäl att införa en ny praxis för inspektioner av fartyg under förevändning av säkerhet och miljöskydd.

Det andra scenariot går ut på att antända ett fartyg vid lastning i en hamn i ett land med goda relationer till Ryssland, där branden förväntas orsaka stor skada på hamninfrastrukturen och sprida sig till andra fartyg – något som i sin tur skulle utlösa en internationell utredning.

”London tänker överlåta genomförandet av båda terroristattackerna till ukrainska säkerhetsstyrkor. Deras förväntat smutsiga arbete och oförmåga att ’sopa igen spåren’ ses av britterna som en garanti för straffrihet för sig själva. Den internationella utredningen skulle hålla antingen Ryssland eller i värsta fall Ukraina ansvarigt för olyckan, liknande situationen med sprängningen av Nord Stream-gasledningarna,” betonar SVR.

Vill pressa Trump till fler sanktioner

Enligt uttalandet är tidpunkten för en eventuell attack strategiskt vald för att maximera dess mediala genomslag och sätta press på den amerikanska presidenten Donald Trumps administration.

”Målet är att tvinga Washington, i strid med sina egna nationella intressen, att införa de mest strikta sekundära sanktionerna mot köpare av ryska energiresurser, genom att framställa dem som ’indirekta skyldiga till tragedin'”, skriver underrättelsetjänsten.

”Det verkar som att nostalgi över förlorad dominans till havs och (den brittiska) kronans sanktionerade piratverksamhet helt har berövat den brittiska underrättelsetjänsten de sista resterna av sunt förnuft. Det är hög tid att våra brittiska kollegor inser att deras allt djärvare försök, inte bara att ’hämnas’ på rivaler utan också att skada den globala energisäkerheten och miljön, riskerar att pröva tålamodet även hos deras mest lojala allierade”, avslutar man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Sanktionerna har kostat EU 1000 miljarder euro

Det nya kalla kriget

publicerad 4 augusti 2025
– av Isac Boman
Alexander Grusjko pekar på att EU:s tidigare omfattande handel med Ryssland idag "närmar sig praktiskt taget noll".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s ekonomiska förluster efter avslutat energisamarbete och minskad handel med Ryssland överstiger nu en biljon (1 000 miljarder) euro. Det uppger Rysslands vice utrikesminister Alexander Grusjko.

– Det finns olika uppskattningar. Om vi talar om majoriteten av experter, uppgår det totala beloppet till så mycket som över en biljon euro, med hänsyn till förlusterna från avslutandet av energisamarbetet med Ryssland och från minskningen av handeln. År 2013 var vår handel värd 417 miljarder euro, förra året var den 60 miljarder euro, och nu närmar den sig praktiskt taget noll. Detta är förlorad vinst, sade Grusjko, enligt flera ryska medier.

Han framhöll också skillnader i energikostnader mellan Europa och USA:

– Kostnaden för naturgas i Europa är 4–5 gånger högre än i USA, medan elen är 2–3 gånger dyrare. Detta är det pris som Europa får betala för att avbryta alla ekonomiska kontakter med Ryssland.

Dyrare avtal med USA

Uttalandet kommer kort efter att EU slutit ett nytt handelsavtal med USA, som innebär att unionen förbinder sig att köpa stora volymer amerikansk energi. Enligt Moskva är dessa leveranser betydligt dyrare än de som tidigare kommit från Ryssland. Avtalet inkluderar även 15-procentiga tullar på viktiga EU-produkter, vilket flera europeiska politiker kritiserat som obalanserat och skadligt för Europas intressen.

Tidigare i juni uppgav Rysslands president Vladimir Putin att EU-länderna hade förlorat omkring 200 miljarder euro (231 miljarder dollar) enbart genom att avstå från ryska gasleveranser. Mot slutet av 2024 uppskattade ryska tjänstemän att de totala EU-förlusterna kopplade till sanktioner hade nått 1,5 biljoner dollar.

Samtidigt uppger Moskva att landet uppnått en viss ”immunitet” mot västliga sanktioner.

Sanktioner sedan 2014

I en kommentar till det nya USA-EU-avtalet hävdade Putin att EU i praktiken har förlorat sin politiska suveränitet, vilket enligt honom direkt lett till en försvagad ekonomisk självständighet.

EU började införa sanktioner mot Ryssland 2014 efter annekteringen av Krim och den uppblossade konflikten i östra Ukraina, och har sedan 2022 kraftigt utökat dem. Sanktionerna riktar sig mot bland annat banksektorn, energiexport och ryska industribolag.

Moskva betraktar i sin tur sanktionerna som illegala och menar att de strider mot internationella handelsregler och hotar den globala ekonomiska stabiliteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.