Annons:

Kommentar: Ett krig mot Iran blir imperiets nästa stora katastrof

Eskalationen i Mellanöstern

Ett krig mot Iran kommer inte att befria folket, utan släppa lös krafter som ingen längre kan kontrollera. Historien från Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien riskerar att upprepa sig – till ett fruktansvärt pris. Det bedömer den prisbelönte journalisten och krigskorrespondenten Chris Hedges.

Uppdaterad juni 23, 2025, Publicerad juni 23, 2025
Chris Hedges tror att kriget mot Iran kommer att bli mycket kostsamt för USA - på flera plan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Krig öppnar en Pandoras ask av onda krafter som, när de väl släpps lösa, inte längre kan kontrolleras av någon. Krigshökarna som beordrade de amerikanska bombanfallen mot Irans kärntekniska anläggningar har ingen plan för vad som ska hända härnäst i Iran – lika lite som de hade i Afghanistan, Irak, Libyen eller Syrien.

De europeiska allierade, som Israel och Trump har fjärmat sig ifrån med dessa flygangrepp, är inte på något sätt benägna att samarbeta med Washington. Pentagon, även om det skulle vilja, har inte de hundratusentals soldater som skulle krävas för att anfalla och ockupera Iran – det enda sätt på vilket Iran möjligen skulle kunna kuvas.

Och tanken att den marginella och misskrediterade iranska motståndsgruppen Mujahedeen-e-Khalq (MEK), som stred på Saddam Husseins sida under kriget mot Iran och av de flesta iranier betraktas som förrädare, skulle utgöra en gångbar motkraft mot den iranska regeringen är rent löjeväckande.

I alla dessa beräkningar ignoreras Irans 90 miljoner invånare, precis som folken i Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien tidigare ignorerades. De kommer inte att välkomna USA, och allra minst Israel, som befriare. De kanske hatar regimen, men de kommer att göra motstånd. De vill inte styras av främmande makter.

Annons:

Ett krig mot Iran kommer att tolkas i hela regionen som ett krig mot shiaislam. Snart kommer vedergällningen. Massiv vedergällning. Den kommer först i form av sporadiska missilangrepp och därefter attacker från svårfångade fiender mot fartyg, militärbaser och anläggningar.

Gradvis kommer den att öka i omfattning och dödlighet. Dödstalen – inklusive bland de cirka 40 000 soldater och marinsoldater som är stationerade i Mellanöstern – kommer att stiga. Fartyg, inklusive hangarfartyg, kommer att bli måltavlor.

Vi kommer, precis som vi gjorde i Irak och Afghanistan, att börja slå ursinnigt omkring oss i blint raseri och därmed elda på den brand vi själva har tänt. De som lurade oss in i detta krig vet föga om krigets mekanismer och ännu mindre om de kulturer och folk de försöker kuva.

Bländade av sitt högmod, förblindade av sina egna hallucinationer, har de inte lärt sig något av de senaste två decenniernas krig i Mellanöstern. Ett krig mot Iran kommer att bli ett självförstörande och kostsamt träsk, ännu en spik i imperiets ruttna kista.

 

Chris Hedges

 

Artikeln publicerades ursprungligen av Chris Hedges på Substack.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 13:20 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump återställer staty riven av BLM-anhängare

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 18:03 – av Markus Andersson
BLM-anhängare drog ned monumentet med rep, klottrade på det och satte det i brand under våldsamma protester.

En bronsstaty föreställande sydstatsgeneralen och frimuraren Albert Pike har satts tillbaka på sin piedestal i Washington D.C. efter att ha rivits ned av våldsbejakande Black Lives Matter-anhängare 2020.

Beslutet, som kommer efter president Donald Trumps verkställande order om att återställa historiska monument, har fördömts av politiska motståndare som kallar åtgärden "moraliskt kränkande" mot stadens huvudsakligen svarta och latinska befolkning.

Statyn, som är 3,3 meter hög och står på en 4,8 meter hög granitpiedestal, drogs ned med rep av Black Lives Matter-aktivister den 19 juni 2020 – samma dag som Juneteenth, dagen som markerar slaveriets slut i USA. Minnesmärket klottrades ned, sattes i brand utmålades av aktivisterna som en hatisk symbol för "rasism" och slaveri.

Nedrivningen skedde i samband med de raskravaller och upplopp som svepte över landet efter George Floyds uppmärksammade död i Minneapolis i samband med ett polisingripande. Efter att ha legat i förvar i fem år återställdes statyn i helgen.

Annons:

Återställandet grundar sig i verkställande order som Trump utfärdade 2020, under sitt första presidentskap, om att "göra District of Columbia säkert och vackert" och "återställa sanning och sundhet i amerikansk historia".

Ordrarna gav federala myndigheter i uppdrag att skydda och återställa historiska monument som skadades under protesterna 2020, samt att bekämpa vad som beskrivs som en "revisionistisk rörelse".

Hängiven frimurare

National Park Service meddelade den 4 augusti 2025 att myndigheten skulle återställa statyn, och försvarade beslutet med att återställandet "överensstämmer med federala ansvar enligt lag om historiskt bevarande och nyligen utfärdade verkställande order om att försköna nationens huvudstad och återställa tidigare befintliga statyer".

Albert Pike tjänstgjorde som general på sydstatssidan under inbördeskriget och verkade även som biträdande domare vid Högsta domstolen i Arkansas.

Han var en av de mest inflytelserika figurerna i amerikansk frimurares historia, och statyn avbildar Pike klädd i frimurarkläder med en dubbelknäppt väst och en långrock. Hans högra arm är utsträckt och han håller en bok i sin vänstra hand, sannolikt hans verk "Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry".

Statyn finansierades av Scottish Rite of Freemasonry och restes 1901 för att hedra Pikes frimurarstudier, enligt Vita huset.

"Moraliskt kränkande"

Beslutet har mött kraftigt motstånd från representanten Eleanor Holmes Norton, demokrat för District of Columbia, som i flera år arbetat frenetiskt för att permanent avlägsna statyn.

— Den moraliskt kränkande åtgärden är en förolämpning mot Districts huvudsakligen svarta och latinska invånare och stötande för militärmedlemmar som tjänar hedervärt, sa Norton i ett uttalande.

Hon fortsatte med att fördöma Pikes historiska gärningar:

— Pike själv tjänstgjorde utan heder. Han tog upp vapen mot USA, försnillade medel och tillfångatogs och fängslades slutligen av sina egna trupper. Han avgick i skam efter att ha begått ett krigsbrott och vanhedrat även sin egen konfedererade militärtjänst.

Norton har krävt att sydstatsstatyer placeras på museer som historiska artefakter och hävdar att Pike representerar "det värsta av konfederationen och inte har någon rätt att hedras i nationens huvudstad".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bolton åtalas – delade topphemlig information med familjen

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 17, 2025 – av Markus Andersson
John Bolton har konsekvent argumenterat för en aggressiv och krigisk amerikansk utrikespolitik.

Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton åtalas för att ha förvarat topphemliga handlingar i sitt hem och delat klassificerad information med familjemedlemmar. Boltons hackade e-postkonto gav även oidentifierade hackare tillgång till känsligt material.

Den neokonservative profilen John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under president Donald Trumps första mandatperiod och senare blev en av hans skarpaste kritiker, åtalades på torsdagen för brott mot hantering av hemliga dokument.

Åtalet antyder att hemlig information exponerades när hackare – som påstås vara kopplade till den iranska regimen – bröt sig in i Boltons e-postkonto. En representant för Bolton informerade FBI 2021 om hackningen, enligt åklagarna, men avslöjade inte att han hade delat klassificerad information via kontot eller att hackarna nu hade tillgång till statliga hemligheter.

Bolton förnekade anklagelserna i ett trotsigt uttalande.

Annons:

— Nu har jag blivit det senaste måltavlan när Trump använder justitiedepartementet som vapen för att åtala dem han anser vara sina fiender med anklagelser som tidigare avvisats eller där fakta förvrängs.

Åtalet gör gällande att Bolton mellan 2018 och augusti i år delade mer än 1 000 sidor dagboksliknande anteckningar med topphemlig information med två familjemedlemmar – identifierade som hans fru och dotter. Materialet inkluderade information från möten med amerikanska regeringstjänstemän, underättelsedokument och samtal med utländska ledare.

Efter att ha skickat ett dokument skrev Bolton till sina släktingar: ""Inget av detta pratar vi om!!!"" Som svar skrev en av släktingarna: "Shhhhh", uppger åklagarna.

— Det finns en rättvisastandard för alla amerikaner. Den som missbrukar en maktposition och äventyrar vår nationella säkerhet kommer att hållas ansvarig. Ingen står över lagen, kommenterade justitieminister Pam Bondi.

Neokonservativ krigshök

Boltons advokat Abbe Lowell sa att de underliggande fakta utreddes och löstes för flera år sedan, och att anklagelserna rör delar av Boltons personliga dagböcker från hans 45-åriga karriär i regeringen.

Han antyder att fallet är kopplat till justitiedepartementets misslyckade försök att blockera publiceringen av hans bok från 2020, "The Room Where It Happened", som framställde Trump som djupt utrikespolitiskt okunnig.

— Dessa anklagelser handlar inte bara om hans fokus på mig eller mina dagböcker, utan om hans intensiva ansträngning att skrämma sina motståndare, för att säkerställa att han ensam bestämmer vad som sägs om hans beteende, hävdade Bolton.

Bolton har under sin långa karriär i republikanska utrikespolitiska kretsar blivit känd som en neokonservativ krigshök med hårdföra åsikter om amerikansk militär makt.

Han var bland annat en stark förespråkare för Irakkriget och har konsekvent argumenterat för en aggressiv utrikespolitik gentemot Iran och Nordkorea. Trump kallade honom vid ett tillfälle för en "galen" krigshetsare som skulle ha lett landet in i "sjätte världskriget".

När president Trump fick frågan om åtalet mot sin förre säkerhetsrådgivare svarade han att han inte kände till det.

Jag visste inte om det. Du berättar det för mig för första gången, men jag tycker att han är en dålig människa. Jag tycker att han är en dålig kille. Ja, han är en dålig kille. Synd. Men så är det, konstaterade presidenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump planerar att prioritera vita flyktingar

Donald Trumps USA

Uppdaterad oktober 17, 2025, Publicerad oktober 16, 2025 – av Isac Boman
Trump-administrationen överväger en radikal omvandling av det amerikanska flyktingprogrammet.

Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer.

Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar.

Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet.

De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om "amerikansk historia och värderingar" samt "respekt för kulturella normer".

Annons:

Trump rekommenderas att prioritera européer som har "utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för 'populistiska' politiska partier".

Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för "mångkulturellt".

"Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera", står det i dokumenten.

Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna.

— Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler.

Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen:

— Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter:

— Och de tror att det är vita och kristna människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.