MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 21 januari 2025

tisdag 21 januari 2025

En tredjedel av Belgiens befolkning har nu utländsk bakgrund

publicerad 21 januari 2021
– av Per Nordin
En park i Bryssel med afrikanska migranter.

Belgien, likt Sverige och många andra västeuropeiska länder, är på god väg att byta ut sin ursprungsbefolkning. Cirka en tredjedel av Belgiens invånare är nu antingen utländska medborgare eller har utländsk bakgrund, enligt landets statistikbyrå Statbel.

Enligt siffror från den 1 januari 2020 är drygt två tredjedelar av Belgiens befolkning, eller 67,9 procent, infödda belgare, enligt Statsbel-siffrorna, som representerar 7 806 078 personer.

Nästan en av fem, 19,7 procent, av befolkningen är belgare med invandrarbakgrund, vilket klassificeras som de med en eller två föräldrar som antingen är utländska medborgare eller är utländska medborgare med belgiskt medborgarskap. Mer än en av tio, 12,4 procent, är utländska medborgare, skriver Breitbart.

Siffrorna avslöjade en dramatisk förändring från 2010, då den inhemska belgiska befolkningen var 74,3 procent och utlänningar och invandrare bestod av drygt en fjärdedel.

Den belgiska huvudstadsregionen Bryssel har den största andelen invånare med utländsk bakgrund med över 35 procent.

Infödda belgare står för knappt hälften av befolkningen under 17 år. Enligt statistiken är den största utländska gruppen i Belgien marockaner, även turkar är en stor grupp.

Siffror från grannländerna Tyskland och Frankrike visar en liknande utveckling. I Tyskland har en fjärdedel av befolkningen nu utländsk bakgrund och i västra Tyskland har nästan hälften av barnen under sex år utländsk bakgrund. I Frankrikes huvudstad Paris har andelen barn med utländsk bakgrund ökat från 6,5 procent i 1968 till 36,6 procent i 2015.

Även i Sverige går utvecklingen år samma håll. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om att var fjärde elev i svenska skolor nu har utländsk bakgrund.

Mångmiljardärerna flockas runt Trump

Donald Trumps USA

publicerad Idag 11:15
– av Isac Boman
Bill Gates och Mark Zuckerberg är två av de mångmiljardärer som på kort tid gästat Trump.

Veckorna innan Donald Trumps installation som president har hans residens Mar-a-Lago i Palm Beach förvandlats till något en samlingspunkt för några av världens mäktigaste och rikaste personer.

Utöver Elon Musk har bland andra Jeff Bezos, Mark Zuckerberg, Bill Gates och Sergey Brin nyligen besökt Trumps privata klubb som beskrivs som ”ett nytt maktcenter” i USA.

Enligt Bloombergs granskning har sex av världens rikaste människor besökt Trump sedan valvinsten i november. Flera av de besökande är långvariga allierade till Trump, medan andra av allt att döma tycks försöka bygga relationer med den nyvalde presidenten.

Bland besökarna finns Metas vd Mark Zuckerberg, vars privatjet landade på Palm Beach International Airport den 26 november. Meta har bekräftat att Zuckerberg deltog i en middag och mötte medlemmar i Trumps team.

Efter detta besök meddelade techjätten snart också sina planer på att ta bort faktagranskningen från sina plattformar och minska censuren, beslut som tros ha fattats för att göra Trump mer välvilligt inställd till bolaget och dess verksamhet.

Amazons grundare och världens tidigare rikaste man, Jeff Bezos, besökte Trump i december. Enligt medierapporter har Amazon sedan dess lovat att donera 1 miljon dollar till Trumps installationsfond och att finansiera en dokumentär om Melania Trump.

Vaccinlobbyisten och mångmiljardären Bill Gates, tidigare VD för Microsoft, är ett annat högprofilerat namn som flög till Palm Beach i slutet av december och bekräftade att han hade en tre timmar lång middag med Trump.

Riskkapitalister och Google-chefer

Att Elon Musk och Donald Trump idag har en mycket nära relation är ingen hemlighet och världens idag rikaste, som utsetts till presidentens effektiviseringschef, har besökt Mar-a-Lago vid drygt ett dussintal tillfällen sedan valvinsten och sammanlagt tillbringat flera veckor där.

Andra miljardärer som Sergey Brin (Google), Larry Ellison (Oracle), Gina Rinehart (Hancock Prospecting), och Winklevoss-tvillingarna (kryptovaluta) rapporteras också ha besökt Mar-a-Lago de senaste veckorna för att få en chans samtala i enrum med USA:s näste president.

Bland de övriga namnen på Bloombergs lista finns affärsmannen Howard Lutnick, som Trump har utsett till handelsminister, bioteknikmogulen Patrick Soon-Shiong, kryptovalutapionjärerna Winklevoss-tvillingarna och kasinomiljardären Tilman Fertitta.

Också under gårdagens installationsceremoni medverkade ett antal av världens rikaste män – bland andra just Zuckerberg, och Bezos. Många av de företagsledare och techmoguler som bjudits in rapporteras också ha gett betydande bidrag till Trumps installationsfond.

Trumps löfte: ”Kommer stoppa alla krig”

Donald Trumps USA

publicerad Idag 9:55
– av Markus Andersson
Den som hoppades på storslagna löften under Trumps installationsceremoni blev inte besviken.

Under gårdagens installationstal presenterade Donald Trump en omfattande vision för sin kommande presidentperiod. Talet fokuserade starkt på teman som ”Amerika först”, återställandet av nationens stolthet och suveränitet samt löften om att göra landet ”mer fantastiskt än någonsin”.

– Vi kommer att vara en nation som ingen annan, full av medkänsla, mod och exceptionalism. Vår kraft kommer att stoppa alla krig och skapa en ny anda av enighet i en värld som har varit arg, våldsam och fullständigt oförutsägbar, deklarerade presidenten.

En central del av Trumps tal handlade om invandring och gränssäkerhet och han lovade att utlysa ett nationellt nödläge vid den södra gränsen för att stoppa all illegal invandring. Trump planerar att deportera miljontals ”kriminella utlänningar” och återinföra ”Stanna i Mexiko”-policyn. Han lovade även att skicka trupper till gränsen för att stoppa vad han kallade en ”invasion” och klassificera drogkarteller som utländska terrororganisationer.

– Jag kommer att beordra vår regering att använda den fulla och enorma kraften i federal och statlig brottsbekämpning för att eliminera närvaron av alla utländska gäng och kriminella nätverk som för med sig förödande brottslighet till USA, förkunnade presidenten.

– Som överbefälhavare har jag inget högre ansvar än att försvara vårt land från hot och invasioner, och det är precis vad jag kommer att göra. Vi kommer att göra det på en nivå som ingen någonsin har sett förut.

På det ekonomiska området lovade Trump att bekämpa inflationen och sänka priser. Han presenterade en protektionistisk handelspolicy med löften om att införa tullar på utländska varor för att berika amerikanska medborgare. För att hantera dessa tullar och avgifter planerar Trump att skapa en ny myndighet kallad External Revenue Service.

Ska ”återta” Panamakanalen

Energi- och miljöpolitiken var en annan viktig punkt i talet. Trump lovade att utlysa ett nationellt energinödläge och öka olje- och gasutvinningen under parollen ”drill, baby, drill”. Han planerar också att avsluta Green New Deal och upphäva mandatet för elfordon, vilket signalerar en betydande förändring i landets miljöpolicy.

Inrikespolitiskt lovade Trump att stoppa politiseringen av justitiedepartementet där myndigheten används som ett vapen för att bekämpa dissidenter. Han lovade också och återställa yttrandefriheten genom att stoppa statlig censur och förespråkade en färgblind och meritbaserad samhällspolicy, samt lovade att officiellt fastslå att det endast finns två kön: man och kvinna.

I utrikespolitiken gjorde Trump några kontroversiella uttalanden där han lovade att ”återta” Panamakanalen, även om detaljerna kring detta förblev oklara. I ett ambitiöst löfte sa han också att amerikanska astronauter skulle plantera flaggan på Mars under hans presidentperiod.

Presidenten presenterade även några symboliska åtgärder, som att byta namn på Mexikanska golfen till Amerikanska golfen och återge Mount Denali i Alaska sitt tidigare namn Mount McKinley.

”Stolta och starka”

Genomgående i talet målade Donald Trump upp en bild av ett USA som tappat sin väg under den föregående Biden-administrationen, men som nu skall återfå sin storhet igen. Han beskrev sin vision om en ”gyllene tidsålder” för Amerika och lovade upprepade gånger att landet åter skulle bli respekterat och beundrat över hela världen.

Trumps tal var fyllt av kraftfull retorik och stora löften. Han presenterade en agenda som, om den genomförs, skulle innebära långtgående förändringar i amerikansk inrikes- och utrikespolitik. Från invandring och ekonomi till energi och utrikespolitik, lovade Trump en radikal omvändning från den tidigare Biden-administrationens förda politik.

Avslutningsvis betonade Trump att hans vision för Amerika var en där landet skulle stå starkt, suveränt och stolt. Han uppmanade det amerikanska folket att förena sig bakom hans vision att göra USA till världens mest storslagna land och lovade att leda nationen in i vad han beskrev som den mest framgångsrika eran i dess historia.

– USA kommer att respekteras igen och beundras igen, även av människor med religion, tro och god vilja. Vi kommer att vara välmående. Vi kommer att vara stolta. Vi kommer att vara starka, och vi kommer att vinna som aldrig förr. Vi kommer inte att bli erövrade. Vi kommer inte att låta oss skrämmas. Vi kommer inte att brytas ner och vi kommer inte att misslyckas. Från och med denna dag kommer Amerikas förenta stater att vara en fri, suverän och oberoende nation.

Lovade fred inom 24 timmar

Även om Trump under talet kanske utlovade fler politiska åtgärder än vad någon tillträdande president tidigare gjort var det ändå flera tidigare utfästa löften som inte nämndes. Så sent som i veckan lovade han exempelvis att offentliggöra alla handlingar om mordet på den tidigare presidenten John F. Kennedy – ett mord där det har spekulerats att amerikansk underrättelsetjänst själva var inblandade.

Inte heller nämndes Ryssland eller Ukraina alls under installationstalet – trots att Trump tidigare lovat att få ett slut på kriget inom 24 timmar efter att han tillträtt.

För ett par veckor sedan meddelade presidenten dock plötsligt att situationen i Ukraina ”är mycket mer komplicerad” än vad han tidigare förstått och att han nu istället ”hoppas” och ”tror” att kriget ska vara över inom ett halvår. Istället för en snar fred varnade han också för att kriget kan komma att ”eskalera” ytterligare.

Nigeria nästa partnerland i Brics

Brics-samarbetet

publicerad Igår 18:05
– av Jan Sundstedt
Brasiliens president Lula da Silva och Nigerias president Bola Tinubu är numera medlemmar i samma klubb.

Nigeria, Afrikas folkrikaste nation med över 228 miljoner invånare, har officiellt anslutit sig till Brics som partnerland, tillkännager det brasilianska ordförandeskapet. Organisationen har nu tio medlemmar och nio officiella partnerländer.

Det brasilianska utrikesministeriet tillkännagav i fredags att Nigeria nu har blivit den nionde officiella Brics-partnern. Nationen ansluter sig således till Vitryssland, Bolivia, Kuba, Kazakstan, Malaysia, Thailand, Uganda och Uzbekistan.

”I utövandet av sitt tillfälliga ordförandeskap i Brics, den brasilianska regeringen tillkännager idag, januari 17, 2025, den formella antagningen av Nigeria som ett partnerland i grupperingen”, lyder ett formellt uttalande.

Brics nu tio medlemsländer

Utöver de fem ursprungsländerna Brasilien, Ryssland, Indien, Sydafrika och Kina har Iran, Egypten, Etiopien, Förenade Arabemiraten och Indonesien nyligen blivit fullvärdiga medlemmar.

Organisationen har bland annat intensifierat arbetet med att utveckla ett alternativt betalningssystem för att minska beroendet av den amerikanska dollarn. Initiativet har mött motstånd från USA:s president Donald Trump, som hotat med ökade tullar mot medlemsländerna.

”Nigeria delar konvergerande intressen med andra medlemmar i Brics. Landet spelar en aktiv roll i att stärka Syd-Syd-samarbetet och att reformera global styrning – sakfrågor som är högsta prioritet under Brasiliens nuvarande ordförandeskap”, avslutas det officiella uttalandet.

Biden ”förhandsbenådar” Fauci

Coronarepressionen

publicerad Igår 16:15
– av Jan Sundstedt
Fauci och Biden diskuterar covidpolitik i Vita huset, juli 2021.

Under sina sista timmar som USA:s president utfärdade Joe Biden den 20 januari 2025 preemptiva (förebyggande) benådningar för flera framstående personer, som även inkluderar den kontroversielle smittskyddschefen Anthony Fauci.

Åtgärderna beskrivs som ”preemptiva” och syfta till att skydda honom och ett antal andra tjänstemän från potentiella rättsliga åtgärder som den tillträdande presidenten Donald Trumps administration skulle kunna tänkas initiera.

Anthony Fauci, tidigare smittskyddschef och regeringsrådgivare under coronarepressionen, blev bland annat ökänd för allmänheten i och med den amerikanska smittskyddsmyndigheten NIAID:s delaktighet i forskningsprojekt kring coronavirus på det ökända Wuhan-laboratoriet i Kina, samt för sina nära band med läkemedelsjättarna och globalistiskt inriktade vaccinlobbyister som Bill Gates.

Fauci benådas nu i sista stund ”preemptivt” av president Joe Biden som avgår senare idag. Därtill får bland andra även general Mark Milley, tidigare ordförande för Joint Chiefs of Staff, en benådning. De har tidigare varit föremål för kritik från Trump-administrationen och Trump har offentligt uttryckt avsikter att rikta rättsliga åtgärder mot dem båda vid sitt återinträde i Vita huset.

Utöver Fauci och Milley inkluderar benådningarna även lagstiftare och andra tjänstemän som tjänstgjorde i representanthusets undersökande kommitté gällande stormningen av Capitolium den 6 januari 2021, samt poliser som vittnade under utredningen, rapporterar Reuters.

Joe Biden betonade i samband med benådningarna ”vikten av att skydda offentliga tjänstemän från hot och politiskt motiverade åtal”.

Förebyggande benådningar ovanligt

Preemptiva benådningar är ovanliga och starkt omdebatterade, eftersom de utfärdas innan några formella anklagelser har riktats mot individerna. Biden betonar att dessa benådningar inte innebär något erkännande av skuld, utan är avsedda att förhindra orättvisa rättsliga processer. Dessa hänvisar man till den tillträdande presidenten Donald Trump, som tidigare indikerat att han avser att rikta in sig på politiska motståndare och överväga benådningar för dem som var inblandade i händelserna vid Kapitolium den 6 januari 2020.

Joe Bidens benådningsrusch markerar en ovanlig användning av presidentens benådningsmakt, där observatörer noterar att detta kan bli ett riktmärke för framtida administrationer i hanteringen av politiska meningsskiljaktigheter.

Biden är sammantaget den amerikanske president som benådat flest personer under en mandatperiod, inklusive sonen Hunter Biden som varit inblandad i flera korruptionsskandaler bland annat via det ukrainska gasbolaget Burisma.