Efter Irak och Afghanistan – nu kräver neokonservative senatorn iranskt regimskifte

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad juni 24, 2025, Publicerad juni 24, 2025
– av Redaktionen
Lindsey Graham under ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Efter att ha hetsat fram några av USA:s mest ödesdigra krig vill den neokonservative senatorn Lindsey Graham att USA trappar upp sitt militära engagemang ytterligare - och att Trump tvingar fram ett regimskifte i Iran.

Lindsey Graham, från South Carolina, har under decennier varit en av de mest högljudda förespråkarna för amerikanska krig och militära interventioner världen över. Han har konsekvent ställt sig bakom krav på nya krig och i många år bidragit till att initiera eller förlänga utdragna och katastrofala konflikter.

Graham stödde invasionerna av både Afghanistan och Irak och har genom åren återkommande krävt att USA ska bomba Iran, störta Syriens president Bashar al-Assad, invadera Libyen och med våld stoppa Nordkoreas kärnvapenprogram.

Hans linje präglas enligt bedömare starkt av neokonservativ krigsiver snarare än diplomati, och även i Ukrainakriget har han varit en av de mest högljudda pådrivarna för ett alltmer aggressivt västerländskt engagemang, med ständiga krav på ökade vapenleveranser.

Också när det gäller Iran vill Graham att USA ska eskalera situationen ytterligare. Han nöjer sig inte med att USA bombat iranska kärnanläggningar, utan vill att USA även tvingar fram ett regimskifte i landet.

"Nytt kapitel i Mellanöstern"

Redan innan Trump-administrationen anslöt sig till Israels bombningar hävdade Graham att detta inte var tillräckligt, utan menade att USA bör agera kraftfullt för att tvinga bort den iranska regimen och ersätta den med ett annat styre som bättre tjänar USA:s och Israels intressen.

”Men här är den större frågan: Skulle inte världen vara bättre om ayatollorna försvann och ersattes av något bättre? Skulle inte Iran vara bättre då?" frågade den republikanske senatorn, innan han besvarade sin egen fråga.

"Det är dags att stänga kapitlet om ayatollan och hans hantlangare. Låt oss avsluta det snart och inleda ett nytt kapitel i Mellanöstern – ett kapitel om tolerans, hopp och fred", deklarerade han vidare.

De senaste dagarna har den krigiske senatorn upprepat budskapet om att USA ska tvinga fram ett regimskifte i intervjuer och på sociala medier, och slagit fast att ”det är dags att avsluta vansinnet i Iran”.

Trump vill "göra Iran storslaget igen"

Denna hållning tycks också ha fått visst stöd av president Trump, som nyligen antydde att USA – trots löften om motsatsen – ändå kan komma att använda militären för att störta det nuvarande styret.

”Det är inte politiskt korrekt att använda termen 'regimskifte', men om den nuvarande iranska regimen inte klarar av att GÖRA IRAN STORSLAGET IGEN, varför skulle det då inte bli ett regimskifte??? MIGA!!!” skrev han på den egna plattformen Truth Social.

Graham var snabbt framme och hyllade presidentens besked och slog fast att den iranska regimen måste förändras ”antingen genom sitt beteende eller genom ett nytt ledarskap”.

”Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle vilja att denna regim fortsätter som nu – attackerar sina grannar, förtrycker sitt eget folk och är världens största statliga sponsor av terrorism? Om du gillar det, då är du ett sjukt kräk. Räkna med mig på alla sätt som kan GÖRA IRAN STORSLAGET IGEN genom att göra det anständigt igen”, orerade senatorn.

Skadligt inflytande

Exakt hur många människor som mist livet i de tidigare krig som Graham varit med och hetsat fram är svårt att få exakt klarhet i, men bara Irakkriget bedöms ha kostat cirka en miljon människor livet. I Afghanistan är Talibanerna tillbaka vid makten, och i Syrien styr nu islamister med bakgrund i Al-Qaida och Islamiska staten.

Många av Trumps anhängare har länge varit kritiska till det inflytande som Lindsey Graham och andra neokonservativa republikaner fortfarande har och pekat på att dessa tycks tjäna helt andra intressen än det amerikanska folkets.

Andra har konstaterat att Trumps väljarbas valde presidenten just för att slippa onödiga och utdragna storkrig och istället fokusera på USA – och att personer som Graham därför borde hållas så långt borta från allt inflytande som möjligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump har undertecknat order om att terrorklassa Antifa

Donald Trumps USA

Publicerad september 23, 2025
– av Markus Andersson
Antifa kopplas samman med en lång rad våldsdåd i USA - även dödliga sådana.

Som utlovat har Donald Trump undertecknat en order som klassar Antifa som en inhemsk terrororganisation. Vita huset beskriver nätverket som "radikala vänsterterrorister vars mål är att störta regeringen genom våld och agitation".

I ett pressmeddelande från framgår att ordern är en del av Trumpadministrationens hårdare linje mot vad man beskriver som "en epidemi av radikalt vänstervåld".

"Detta är en tid som kräver orädd och modig ledarskap – inte moralisk feghet, obeslutsamhet eller brist på mod att kalla detta vad det är", skriver Vita huset i uttalandet.

Som underlag för beslutet presenterar administrationen en omfattande lista över vad man beskriver som Antifa-relaterat våld de senaste åren.

Trumps administration lyfter fram flera dödliga och våldsamma incidenter, däribland skottlossningar mot federala tjänstemän där en officer sköts i nacken vid en ICE-anläggning i Texas juli 2025, samt mordet på en Trump-supporter i Portland 2020.

Bombdåd och mord

Administrationen pekar också på bombattacker, som när en sprängladdning detonerades utanför Alabamas justitieministers kontor 2024, och attacker med molotovcocktails mot polis vid träningsanläggningar.

Ett återkommande exempel är ockupationen av delar av Capitol Hill-området i Seattle 2020, där aktivister utropade en "autonom zon" vilket enligt Vita huset ledde till flera dödsfall och våldsamma sammandrabbningar med polis. Administrationen beskriver även hur ICE-anläggningar upprepade gånger har attackerats, inklusive ett försök 2019 att antända en 500-liters propantank vid en anläggning i Tacoma, Washington.

Vita huset argumenterar att dessa händelser visar på ett mönster av eskalerande våld som syftar till att störta regeringen och attackera rättsväsendet. Man listar också andra våldshandlingar som kopplas till den "radikala vänstern", däribland mordförsöken mot Trump i Pennsylvania och Florida 2024, för att understryka vad man ser som ett växande hot från vänsterextremt håll.

Svårt att genomföra

Hur terrorklassningen praktiskt ska genomföras är ännu oklart, inte minst då Antifa är ett löst sammansatt nätverk utan central organisation, vilket gör det svårt att definiera vem som tillhör gruppen. Det våldsamma nätverket beskriver sig självt som antifascistiskt och har ingen formell ledning eller medlemsregister.

Beslutet kommer sannolikt också att möta juridiska utmaningar och protester från vänstergrupper som argumenterar att en sådan klassning kan kränka yttrandefriheten och föreningsrätten enligt första tillägget i USA:s konstitution.

Trump lovade under valkampanjen att vidta kraftfulla åtgärder mot vad han beskrev som det vänstervåld som länge plågar landet, och dagens order betraktas av hans anhängare som ett viktigt steg på den vägen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump kräver kontroll över afghansk militärbas

Donald Trumps USA

Publicerad september 21, 2025
– av Isac Boman
Efter USA:s uttåg 2021 kollapsade regeringsstyrkorna och talibanerna övertog Bagram.

Donald Trump hotar med ospecificerade konsekvenser om Afghanistan inte återlämnar den strategiskt viktiga flygbasen Bagram till amerikansk kontroll.

"Dåliga saker kommer att hända", dundrar presidenten i ett inlägg på sin egen plattform Truth Social.

President Donald Trump trappade upp retoriken mot Afghanistans Talibanstyre under helgen med ett direkt hot om bestraffning om landet inte återlämnar kontrollen över Bagram-basen till USA.

"Om Afghanistan inte ger tillbaka flygbasen Bagram till dem som byggde den, Amerikas förenta stater, KOMMER DÅLIGA SAKER ATT HÄNDA!!!" skrev Trump på sin sociala medieplattform Truth Social på lördagen.

Utspelet kom dagen efter att Afghanistans regering tydligt avvisat Trumps krav på att återlämna den strategiskt placerade flygbasen, som ligger cirka 64 kilometer från huvudstaden Kabul.

"Försöker få tillbaka den"

Bagram fungerade som huvudbas för amerikanska styrkor i Afghanistan under USA:s invasion 2001 och de två decennier av ockupation som följde denna. Anläggningen blev också ökänd som fängelse där tusentals personer hölls fängslade utan rättegång under USA:s "krig mot terrorismen" – där många utsattes för övergrepp och tortyr.

Talibanerna övertog kontrollen över basen 2021 när amerikanska styrkor lämnade landet och den dåvarande afghanska regeringen snabbt kollapsade. Under ett besök i Storbritannien på torsdagen avslöjade Trump för första gången att han aktivt arbetar för att återfå kontrollen över Bagram-basen.

— Vi försöker få tillbaka den, förresten, det kan vara lite breaking news. Vi försöker få tillbaka den eftersom de behöver saker från oss, sa Trump vid en presskonferens tillsammans med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.

Sin vana trogen framför Trump sina hotelser via sociala medier. Foto: faksimil/Truth Social/Trump

Afghanistan avvisar militär närvaro

Den afghanska regeringen har tydligt markerat sitt motstånd mot en förnyad amerikansk militär närvaro i landet.

"Afghanistan och USA behöver ha utbyte med varandra... utan att USA upprätthåller någon militär närvaro i någon del av Afghanistan", skrev Zakir Jalal, företrädare för det afghanska utrikesministeriet, på X på fredagen.

Jalal betonade att Kabul är berett att utveckla politiska och ekonomiska förbindelser med Washington baserat på "ömsesidig respekt och gemensamma intressen".

Trump har sedan han återkom till makten upprepade gånger kritiserat förlusten av Bagram-basen och kopplat denna till sin återkommande kritik av företrädaren Joe Bidens hantering av det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan. Presidenten har också uttryckt oro över Kinas växande inflytande i regionen och noterat Bagrams strategiska läge nära Kina.

"Pratar inte om det"

På lördagen ställdes Trump inför frågan om han skulle överväga att skicka trupper för att återta basen.

— Vi pratar inte om det, svarade presidenten undvikande men var snabb med att understryka allvaret i sina krav:

— Vi pratar nu med Afghanistan, och vi vill ha den tillbaka och vi vill ha den tillbaka snart, direkt. Och om de inte gör det – om de inte gör det, kommer ni att få reda på vad jag ska göra, lovade Trump till reportrar vid Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump till Venezuela: Ta tillbaka era kriminella och sinnessjuka

Donald Trumps USA

Publicerad september 21, 2025
– av Isac Boman
Enligt Trump har intagna från "världens värsta sinnessjukhus" tvingats in i USA av ledningen i Caracas.

USA:s president Donald Trump kräver att Venezuela omedelbart tar tillbaka illegala invandrare som han beskriver som kriminella och svårt sinnessjuka.

"Få ut dem ur vårt land genast annars blir priset ni får betala oöverskådligt", skriver Trump, samtidigt som spänningarna mellan de båda länderna eskalerar med amerikanska krigsfartyg utanför Venezuelas kust och militärträning för civila i Caracas.

President Donald Trump riktade på lördagen hårda hot mot Venezuela och krävde att landet omedelbart ska ta tillbaka migranter som enligt honom "tvingats in i USA" av Venezuelas makthavare.

"Vi vill att Venezuela omedelbart tar emot alla fångar och människor från psykiatriska institutioner, inklusive världens värsta sinnessjukhus, som Venezuelas 'ledare' har tvingat in i USA", sade Trump i ett uttalande.

Presidenten argumenterade för att migranterna orsakat mycket stor skada i USA och att "tusentals människor har skadats allvarligt, och till och med dödats, av dessa 'monster'".

Om Venezuela inte omedelbart tar tillbaka sina medborgare kommer detta att få ödesdigra konsekvenser för landet, betonade Trump.

Trump använder i vanlig ordning Truth Social för sina politiska utspel. Foto: faksimil/Trump/Truth Social

Venezuela anklagar USA för krigshandlingar

Spänningarna mellan länderna har eskalerat kraftigt den senaste tiden. På fredagen anklagade Venezuela USA för att bedriva "krig utan krigsförklaring" i Karibien och krävde en FN-utredning av amerikanska angrepp som dödat över ett dussin påstådda narkotikasmugglare på båtar under de senaste veckorna.

USA har sänt krigsfartyg till internationellt vatten utanför Venezuelas kust, med stöd av F-35-stridsflygplan stationerade i Puerto Rico och Washington beskriver operationen som en nödvändig insats mot narkotikahandeln. Den amerikanska marinens närvaro – den största i Karibien på decennier – har dock väckt farhågor i Venezuela om att USA planerar storskaliga militära angrepp mot venezuelanskt territorium.

De amerikanska attackerna har fördömts från flera håll för bristande rättslig grund. USA har genomfört dödliga angrepp utan att presentera konkreta bevis för att de attackerade båtarna smugglade narkotika. Dessutom är narkotikasmuggling inte belagt med dödsstraff enligt amerikansk lag, vilket gör de summariska avrättningarna till havs juridiskt tveksamma.

Washington har hittills vägrat lämna ut specifik dokumentation som skulle kunna rättfärdiga de dödliga insatserna, vilket har förstärkt misstankarna om att operationen egentligen har andra motiv än narkotikabekämpning.

Militärträning för civila i Caracas

Som svar på den amerikanska militära närvaron organiserade Venezuela på lördagen militärträning för civila. I Caracas tätbefolkade stadsdel Petare stängdes huvudgatan av för minikurser i vapenhantering och vad myndigheterna kallar "revolutionär motståndstaktik".

Soldater instruerade volontärer i grupper om 30 personer. Träningen omfattade bland annat hur man använder skyddsmasker, grundläggande första hjälpen och "ideologisk skolning".

— Idag markerar vi en milstolpe i den militära revolution som vi skriver tillsammans – folket och de väpnade styrkorna. Det är en verklig militär revolution!, sade Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino Lopez.

Venezuela har tidigare anklagat USA för att försöka genomdriva ett regimskifte och stjäla landets olja och andra naturresurser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump terrorklassar Antifa

Donald Trumps USA

Publicerad september 18, 2025
– av Markus Andersson
Trump beskriver Antifa som en grupp kriminella och våldsamma vänstergalningar.

President Donald Trump meddelade på onsdagen att han kommer att klassificera den vänsterextrema och våldsbejakande rörelsen Antifa som en "betydande terroristorganisation”.

I ett inlägg på sociala medieplattformen Truth Social beskrev Trump den vänsterextrema gruppen som "en sjuk, farlig, radikal vänsterkatastrof" och meddelade att han kommer att "starkt rekommendera" att de som finansierar Antifa utreds grundligt.

— Antifa är fruktansvärda. Det här är inte protester, det är brott som de begår. De kastar tegelstenar på bilar som tillhör ICE och gränspatrullen. De är professionella agitatorer. De borde sättas i fängelse. Vad de gör mot det här landet är verkligen subversivt, sa presidenten till reportrar i Ovala rummet tidigare i veckan.

Tillkännagivandet kommer i skuggan av mordet på Charlie Kirk, grundaren av den konservativa organisationen Turning Point USA, som skedde den 10 september och Trump har offentligt kopplat samman den misstänkte mördaren Tyler Robinson med militant vänsterextremism.

"Radikal vänstergrupp med galningar"

Enligt myndigheterna ska patronhylsor som hittades nära det misstänkta mordvapnet ha varit graverade med texterna "Hey fascist! Catch!" och "Bella ciao bella ciao ciao" – den sistnämnda frasen kommer från en antifascistisk sång som populariserades av det italienska motståndet under andra världskriget.

— Vi har en radikal vänstergrupp med galningar där ute, helt enkelt galningar, och vi kommer att lösa det problemet, sa Trump till reportrar innan han gick ombord på sin presidenthelikopter.

Presidenten betonade samtidigt att han vill att människor ska reagera på Kirks död på ett icke-våldsamt sätt, något han betonade att Kirk själv förespråkade under hela sin karriär.

I vanlig ordning kommunicerar Trump via sin egen plattform Truth Social. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Våld och hot mot oliktänkande

Antifa, som är en förkortning för "anti-fascist", är en decentraliserad vänsterextrem rörelse som saknar utsedd ledare, formellt medlemskap eller en strikt organisationsstruktur. Rörelsen säger sig bekämpa vad man själva kallar fascism, vit maktideologi och högerextremism – men har genom åren utövat våld mot såväl konservativa som liberaler och invandringskritiker.

Våldsbejakande aktivister som identifierar sig med Antifa – ofta klädda i svarta kläder och masker – har också kritiserats för att ha spridit politiska motståndares personuppgifter på nätet och utfört eller uppmanat till attacker mot dessa.

I Sverige kallas nätverket för Antifascistisk Aktion, och även här bygger gruppens strategi på att utsätta meningsmotståndare för trakasserier, våld och obehag och skrämma dem till att avsluta sitt politiska engagemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.