MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 11 juli 2025

fredag 11 juli 2025

Diplomaten: ”Västmakterna beter sig som småbarn”

Kriget i Ukraina

publicerad 25 februari 2025
– av Isac Boman
Sachs menar att EU:s utrikespolitik måste bygga på något annat än russofobi och att efterapa USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ekonomiprofessorn och diplomaten Jeffrey Sachs, känd för sin roll som rådgivare till flera östeuropeiska regeringar efter Sovjetunionens fall, höll nyligen ett skarpt tal i EU-parlamentet under evenemanget ”The Geopolitics of Peace”.

I sitt anförande betonade Sachs att Västmakternas ledare beter sig ”värre än småbarn” och uppmanade EU att bryta sig ur den amerikanska hegemonins skugga och ta fram en egen realistisk utrikespolitik.

Sachs, som har nära insyn i både amerikansk och europeisk politik, beskrev hur USA sedan 1990-talet bedrivit en unilateral och konfrontativ utrikespolitik. Han pekade på hur USA kommit att se sig som världens ensamstående makt sedan Sovjetunionens fall. Detta har lett till krig i Serbien 1999, Irak, Syrien, Libyen – och nu även i Ukraina. Europa har inte haft någon egen röst, utan enbart varit lojala följeslagare.

Diplomaten konstaterade att USA och Tyskland 1991 lovade att Nato inte skulle expandera österut, men att detta var lögner och redan 1994 påbörjades projektet med att ta Ukraina och Georgien under sitt paraply. Detta var en direkt provokation mot Ryssland, och kränker avtal från efterkrigstiden.

Han fördömde också Natos så kallade öppna dörr-politik som en hycklande strategi och argumenterade för att USA knappast skulle acceptera att Kina byggde militärbaser i Mexiko eller Kanada.

– Nato förbehåller sig rätten att gå vart det vill utan att någon granne har något som helst att säga till om… Det här är nonsens. Det här är inte ens geopolitik för småbarn. Det är bara att inte tänka alls. Så kriget startade.

”Prata med Moskva”

Han argumenterade för att Rysslands invasion 2022 var en direkt konsekvens av västerländska övergrepp och att Putins syfte aldrig varit att bedriva något erövringskrig.

– Jag kan berätta vad hans avsikt var. Det var att tvinga Zelenskyj att förhandla om neutralitet, och det skedde inom sju dagar från invasionens början. Ni borde förstå detta, inte den propaganda som skrivs om saken.

– Inom ett par veckor utväxlades ett dokument som president Putin hade godkänt, som Lavrov hade presenterat och som hanterades av de turkiska medlarna. Jag flög till Ankara för att i detalj lyssna på vad medlarna gjorde. Ukraina drog sig ensidigt ut ett nära förestående avtal eftersom USA sa till dem att göra det.

Sachs kritiserade även EU:s destruktiva ”russofobi” och efterapande av USA:s politiska linje:

– Åk till Moskva. Diskutera med era motparter. Ni är Europa. Ni är 450 miljoner människor. Europa är en ekonomi på 20 biljoner dollar. Ni borde vara Rysslands naturliga partner, förklarade han och påpekade att Trump-administrationen de facto är imperialistisk, vill dominera världen och enbart gynna sina egna intressen.

Européer bör leda Europa

Enligt Sachs måste Europa ta fram en egen utrikespolitik och en sådan som är realistisk och inte bara baseras på russofobi.

– En utrikespolitik som är realistisk som förstår Rysslands situation, som förstår Europas situation, som förstår vad Amerika är och vad det står för, som försöker undvika att Europa invaderas av Förenta staterna, eftersom det inte är omöjligt att USA bara kommer att landsätta trupper på danskt territorium. Jag skojar inte.

– Snälla, ha inte amerikanska företrädare som ledare för Europa. Ha europeiska företrädare istället.

Professorn underströk också att USA:s avhopp från kärnvapenavtal (som ABM-fördraget 2002) skapat kaos och att det i praktiken inte längre finns någon fungerande kärnvapenkontroll kvar.

”Kriget är slut”

Även den amerikanska Mellanösternpolitiken fördöms och professorn konstaterar att det sedan länge är Israel och Israellobbyn som styr denna.

– När det gäller Mellanöstern överlämnade USA helt och hållet utrikespolitiken till Netanyahu för 30 år sedan. Israel-lobbyn dominerar amerikansk politik. Tvivla inte på det.

Sachs konstaterar att det är farligt att vara en fiende till USA – men ännu farligare att vara dess vän. Han påpekar också att Trump kommer att avsluta kriget i Ukraina och att det är dags att Europas ledare förbereder sig för denna verklighet.

– Kriget är slut. Så få ut det ur ert system. Snälla berätta för era kollegor. Det är över nu.

”Hemlig amerikansk regimförändringsoperation”

Evenemanget arrangerades av Michael von der Schulenburg, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare och nuvarande ledamot för tyska vänsterpartiet BSW. Sachs tal väckte starka reaktioner och flera EU-parlamentariker lämnade salen under framförandet.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Jeffrey Sachs syn på kriget i Ukraina och argumenterat för att konflikten med enkelhet hade kunnat förhindrats om Västmakterna haft en uppriktig kompromissvilja. Istället konstaterar han att kriget i praktiken tvingats fram av USA och Natos expansion österut.

– Det är ganska tydligt att det i början av 2014 pågick en regimförändring och en typisk typ av hemlig amerikansk regimförändringsoperation. Jag säger typisk eftersom vetenskapliga studier har visat att det bara under kalla kriget förekom 64 hemliga regimförändringsoperationer i USA. Det är häpnadsväckande. Seriös forskning har ägnat tid åt att spåra alla gånger USA störtat eller försökt störta andra regeringar. Det råder ingen tvekan, USA störtade Janukovitj, förklarade han bland annat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 16:12
– av Markus Andersson
Antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga på båda sidorna i Ukrainakriget. På bilden offer för en rysk beskjutning mot Charkov-området i nordöstra Ukraina i juni i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.

FN-rapporten visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

”Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år”, säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.

Mål för de ryska attackerna

Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 attacker mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar använde de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år.

Kraftig ökning under 2025

Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.

”Ingen plats i Ukraina är helt säker”

Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: ”Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker”.

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland tillåter utlänningar i militären

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:24
– av Redaktionen
Vladimir Putin med Serbiens president Aleksandar Vucic.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Icke-ryska medborgare kommer nu att få ta värvning i militären, enligt en ny lag som undertecknats av president Vladimir Putin.

Den statliga ryska nyhetsbyrån, Tass, rapporterar att den nya lagen möjliggör för statslösa personer och utlänningar att kunna teckna kontrakt och tjänstgöra i den ryska militären fram till slutet av mobiliseringsperioden, upphävandet av undantagstillståndet eller krigstillståndets upphörande i Ryssland.

Lagen uppges ha påskyndats ”för att vidta brådskande ytterligare åtgärder för att återbesätta Ryska federationens väpnade styrkor”, heter det i förklaringen till lagdokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad 1 juli 2025
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.