Annons:

Coronavaccin kan bli obligatoriskt i Australien

Publicerad augusti 20, 2020
– av Isac Boman
Australiens premiärminister Scott Morrison.

Australiens premiärminister deklarerade i radio att ett kommande coronavaccin ska bli så obligatoriskt för medborgarna som det bara är möjligt. Efter massiv kritik hävdade premiärministern sedermera att vaccinationer istället ska uppmuntras kraftigt, men att det inte går att ”hålla fast någon och tvinga dem att ta vaccinet”.

Premiärminister Scott Morrison är en stark anhängare av massvaccinationer och gick nyligen ut och konstaterade att man har som målsättning att vaccinera 95 procent av befolkningen och att vaccinationerna ska göras så tvingande som lagen möjliggör.

– Vi pratar om en pandemi som har förstört den globala ekonomin och som har tagit livet på hundratusentals människor runt om i världen och över 430 australier. Så ni förstår, vi måste ta till det mest långtgående och omfattande svaret för att få tillbaka Australien till det normala, sade premiärministern.

Snabbt inkom hård kritik som ifrågasatte om den australiska regimen verkligen har rätt att tvinga på befolkningen vaccinationer, och kort därefter förändrades också Morrisons retorik.

Annons:

– Vi kan inte hålla fast någon och tvinga dem att ta vaccinet, sade han sedan i en radiointervju.

Även australiska myndigheter har hintat åt att vaccinet kan komma att bli obligatoriskt, men kanske inte inledningsvis. Istället hoppas man att människor ska ta sitt ansvar och själva välja att vaccinera sig och inse det påstådda allvaret.

Man pekar också på vikten av att vaccinet som släpps fungerar väl och är säkert när det sedan kommer att delas ut gratis till befolkningen i Australien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Bolton åtalas – delade topphemlig information med familjen

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 15:13
– av Markus Andersson
John Bolton har konsekvent argumenterat för en aggressiv och krigisk amerikansk utrikespolitik.

Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton åtalas för att ha förvarat topphemliga handlingar i sitt hem och delat klassificerad information med familjemedlemmar. Boltons hackade e-postkonto gav även oidentifierade hackare tillgång till känsligt material.

Den neokonservative profilen John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under president Donald Trumps första mandatperiod och senare blev en av hans skarpaste kritiker, åtalades på torsdagen för brott mot hantering av hemliga dokument.

Åtalet antyder att hemlig information exponerades när hackare – som påstås vara kopplade till den iranska regimen – bröt sig in i Boltons e-postkonto. En representant för Bolton informerade FBI 2021 om hackningen, enligt åklagarna, men avslöjade inte att han hade delat klassificerad information via kontot eller att hackarna nu hade tillgång till statliga hemligheter.

Bolton förnekade anklagelserna i ett trotsigt uttalande.

Annons:

— Nu har jag blivit det senaste måltavlan när Trump använder justitiedepartementet som vapen för att åtala dem han anser vara sina fiender med anklagelser som tidigare avvisats eller där fakta förvrängs.

Åtalet gör gällande att Bolton mellan 2018 och augusti i år delade mer än 1 000 sidor dagboksliknande anteckningar med topphemlig information med två familjemedlemmar – identifierade som hans fru och dotter. Materialet inkluderade information från möten med amerikanska regeringstjänstemän, underättelsedokument och samtal med utländska ledare.

Efter att ha skickat ett dokument skrev Bolton till sina släktingar: ""Inget av detta pratar vi om!!!"" Som svar skrev en av släktingarna: "Shhhhh", uppger åklagarna.

— Det finns en rättvisastandard för alla amerikaner. Den som missbrukar en maktposition och äventyrar vår nationella säkerhet kommer att hållas ansvarig. Ingen står över lagen, kommenterade justitieminister Pam Bondi.

Neokonservativ krigshök

Boltons advokat Abbe Lowell sa att de underliggande fakta utreddes och löstes för flera år sedan, och att anklagelserna rör delar av Boltons personliga dagböcker från hans 45-åriga karriär i regeringen.

Han antyder att fallet är kopplat till justitiedepartementets misslyckade försök att blockera publiceringen av hans bok från 2020, "The Room Where It Happened", som framställde Trump som djupt utrikespolitiskt okunnig.

— Dessa anklagelser handlar inte bara om hans fokus på mig eller mina dagböcker, utan om hans intensiva ansträngning att skrämma sina motståndare, för att säkerställa att han ensam bestämmer vad som sägs om hans beteende, hävdade Bolton.

Bolton har under sin långa karriär i republikanska utrikespolitiska kretsar blivit känd som en neokonservativ krigshök med hårdföra åsikter om amerikansk militär makt.

Han var bland annat en stark förespråkare för Irakkriget och har konsekvent argumenterat för en aggressiv utrikespolitik gentemot Iran och Nordkorea. Trump kallade honom vid ett tillfälle för en "galen" krigshetsare som skulle ha lett landet in i "sjätte världskriget".

När president Trump fick frågan om åtalet mot sin förre säkerhetsrådgivare svarade han att han inte kände till det.

Jag visste inte om det. Du berättar det för mig för första gången, men jag tycker att han är en dålig människa. Jag tycker att han är en dålig kille. Ja, han är en dålig kille. Synd. Men så är det, konstaterade presidenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien: EU måste prioritera ekonomin före Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 13:02
– av Redaktionen
Robert Ficos Slovakien är ett av få EU-länder som vägrat leverera vapen till Ukraina och motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap.

Slovakiens premiärminister Robert Fico anklagar EU för att dölja sina egna fundamentala problem genom att ständigt fokusera på Ukraina – och vägrar diskutera nya Rysslandssanktioner innan unionens ekonomiska kris tas på allvar.

Inför Europeiska rådets toppmöte nästa vecka går Slovakiens premiärminister Robert Fico till frontalangrepp mot EU:s prioriteringar. I ett inlägg på X förklarar han att unionens konstanta fokus på Ukraina maskerar oförmågan att hantera blockets egna allvarliga utmaningar.

Vid toppmötet förväntas EU-ledarna diskutera ökade försvarsutgifter, militärt samarbete och fortsatt stöd till Kiev. Men Fico menar att detta sker på bekostnad av mer akuta problem inom unionen.

"Inte intresserad"

På onsdagen förklarade den slovakiske ledaren att han är "mer och mer övertygad" om att EU genom att "ständigt diskutera Ukraina täcker över vår oförmåga att hantera våra mest fundamentala utmaningar och problem". Han uppger att han har tagit upp frågan med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

Annons:

Fico ställer sedan ett ultimatum:

— Jag är inte intresserad av att hantera nya sanktionspaket mot Ryssland förrän jag ser, i slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte, politiska instruktioner till EU-kommissionen om hur krisen i bilindustrin och de höga energipriserna som gör den europeiska ekonomin helt icke-konkurrenskraftig ska hanteras.

Bilindustrin och energipriser i fokus

Kritiken kommer inte från tomma intet när det gäller Slovakien. Landets ekonomi är starkt beroende av biltillverkning, en sektor som pressas hårt av EU:s gröna politik och global konkurrens. Samtidigt är Slovakien fortsatt starkt beroende av rysk gas och råolja enligt långsiktiga kontrakt, trots att Bryssel har krävt en fullständig utfasning av rysk energiimport till 2027.

Bratislava planerar att lägga fram mer konkreta förslag om bilsektorn och energipriserna vid toppmötet än vad som för närvarande finns i utkastet till slutsatser.
Fico fortsatte:

— Jag vägrar att låta sådana allvarliga frågor hanteras i Europeiska rådets slutsatser med allmänna fraser, medan detaljerade beslut och ståndpunkter ägnas åt hjälp till Ukraina och stöd till kriget.

Avvikande linje

Slovakien sticker ut bland EU-länderna i sin hållning till kriget i Ukraina. Till skillnad från de flesta medlemsstater har landet vägrat leverera vapen till Ukraina, motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap och upprepade gånger vänt sig emot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Majoriteten av EU-länderna hävdar att västerländskt stöd till Ukraina måste fortsätta och stödjer snabb militär upprustning, med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Kreml har avvisat dessa påståenden som "nonsens" och anklagar västerländska regeringar för att använda dem som förevändning för ökade militärutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grekland godkänner 13-timmars arbetsdag trots massprotester

Publicerad Idag 12:18
– av Jan Sundstedt
Tidigare generalstrejk i Aten. Strejker och folkliga protester är vanligt förekommande i Grekland.

Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter.

Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster.

Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster".

Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar.

Annons:

Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden.

Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.

Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"

Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster.

Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering".

Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".

Låga löner och hög arbetslöshet

Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar.

Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40.

Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat.

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU.

Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina släpper visumkrav för svenskar

Den multipolära världen

Uppdaterad Idag kl 11:52, Publicerad Idag 10:29
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.