Annons:

Azovfrivillige Kent McLellan vittnar om tortyrmord på ryssar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad november 18, 2024, Publicerad november 18, 2024 – av Isac Boman
Kent McLellan ångrar inte sin tid i Ukraina.

I en intervju med den grävande journalisten Juan Sinmiedo berättar skinnskallen Kent "Boneface" McLellan frispråkigt om sin tid som frivilligsoldat i Ukraina och om sadistiska övergrepp som begåtts av de ukrainska bataljonerna.

– Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i Aidar- och Tornado-bataljonerna posera med liken av en lynchad gravid kvinna och en man som de sa var hennes make, berättar han bland annat.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2022.


Kent Ryan McLellan föddes 1990 och är son till Ken McLellan, sångare i frihetsrockbandet Brutal Attack. Redan som tonåring blev han medlem i den obskyra nationalistorganisationen The American Front och har tidigare suttit fängslad för vandalism och misshandel. 2012 greps han och flera organisationskamrater av FBI i samband med att de misstänktes planera ett terrordåd mot icke vita i Florida.

Annons:

Två år senare anslöt sig ”Boneface” till det ukrainska nationalistpartiet Högra Sektorns militanta gren i ett antal månader innan han reste tillbaka till USA för att istället ägna sig åt att rekrytera utlandsfrivilliga till den paramilitära organisationen Misanthropic Division. I januari 2022 återvände han till Ukraina för att ansluta sig till den ökända Azovbataljonen.

McLellan berättar att han först kom i kontakt med de ukrainska ultranationalistiska grupperingarna C14 och Misanthropic Division på sajten VK och började sköta de sistnämndas publiceringar - men att kontakten bröts efter att FBI arresterade honom för att ha varit med och arrangerat ett paramilitärt träningsläger i Florida.

När protesterna i Kiev drog igång deltog många av McLellans ideologiska fränder, och han skapade själv en ”grupp” som arbetade med att hitta tekniska lösningar för att komma runt nätverksbegränsningar och dysfunktionella mobilnät så att deltagarna enklare kunde koordinera sina aktioner. 2014 var också året då han reste till Ukraina – och även om hans visum bara gällde för nio dagar hade han inga direkta planer på att återvända.

– Vid den här tidpunkten styrde jag redan Misanthropic Division i USA, säger han och berättar vidare att nationalister av hans sort från hela Europa och USA reste till Ukraina ungefär samtidigt.

T.v: McLellan i Azov-uniform. T.h: Misanthropic Division-flagga.  Foto:Telegram/Haisollokopas/CC BY-SA 4.0

Efter ett tag hade de amerikanska frivilliga etablerat sig i Ukraina och fått in rutiner som gjorde det enklare att flyga in fler frivilligsoldater och ta hand om dem på ett effektivt sätt – snarare än att de blev strandsatta på någon ukrainsk flygplats.

USA följde utvecklingen

McLellan beskriver vidare hur Högra Sektorn ”kontrollerade nästan allting” som hade med de frivilliga att göra och att han placerades tillsammans med många av de kombattanter som senare kom att utgöra Azovbataljonen.

Även om han trivdes med de engelskspråkiga frivilligsoldaterna var det på grund av språkbarriärerna mycket svårt att komma nära och kommunicera med de ukrainska. Han berättar också att hans första uppdrag i Mariupol mest bestod av ”mycket skytte på absolut ingenting och många soldater som inte visste vad de skulle göra”.

McLellan berättar också att amerikanska myndigheter under Maidan-kuppen tog fast honom när han tränade ukrainare att utföra cyberattacker för att försvaga den dåvarande ukrainska regimen – men att USA valde att inte arrestera honom utan snarare ville se hur situationen utvecklades.

– De ville sitta med och hjälpa till. De ville inte ha namn eller någonting sådant, men de ville övervaka situationen, säger han och konstaterar att han utan det amerikanska stödet hade åtalats för brott mot USA:s neutralitetslagstiftning.

Tortyrmord och lynchningar

McLellan berättar också att han hört flera berättelser om hur de ukrainska bataljonerna ägnat sig åt övergrepp – bland annat ska ”en grupp röda anarkister” ha dödats i Odessa.

– Tornado (bataljonen) var det absolut mest skrämmande jag har sett eller behövt hantera i hela mitt liv. Jag är med i den där misslyckade korsfästningsvideon och jag har inte ens en mask på mig.

Videoklippet McLellan erkänner att han själv närvarade i när det spelades in började spridas 2015 och visar hur medlemmar ur Azovbataljonen korsfäster en rysk medborgare i östra Ukraina och sedan sätter eld på korset. Från ukrainskt håll har man hela tiden hävdat att videoklippet är fejkat.

OBS! Varning för mycket starka bilder.

 

– Jag har sett en del skit under första vändan i Ukraina. Jag kan bara summera Mariupol med att det var krig. Det var där mycket avskyvärd skit började. Förhör skedde, jag arbetade mycket med att genomföra förhör. Behandlingen av sådana människor är samma som med ryssarna skulle jag gissa.

– Jag kommer ihåg att jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i bataljonerna Aidar och Tornado poserandes med liken från en lynchad gravid kvinna och en man de sa var hennes make. Videoklippet kan hittas och heter ”Kroknäsor får repet”, men det hade ingenting med judar att göra, säger han. Han tillägger att Tornado bestod av en ”grupp skumma typer” och att han inte skulle ha gett sitt stöd till ett sådant övergrepp.

Stödjer Azov - men inte Nato

McLellan förnekar att han vid något tillfälle fått betalt för sin tjänstgöring – istället menar han att han själv stått för alla ekonomiska kostnader. Han bekräftar också att man hade kontakt med CIA och Pentagon vid tidpunkten och att USA genomförde underrättelsearbete i östra Ukraina under kriget.

Till slut skeppades han tillbaka till USA – något som McLellan hävdar inte skedde på eget initiativ utan för att medlemmar i den ukrainska säkerhetstjänsten blivit påkomna med att samarbeta med ryssarna, och att de planerade att döda honom när han var inlagd på ett sjukhus i Kiev.

McLellan berättar att han fortfarande dagligen talar med vissa av sina tidigare stridskamrater – men är osäker på om han själv kommer att återvända till Ukraina och Azovbataljonen. Han säger sig lida av metallförgiftning som han genomgår behandling för.

– Jag stödjer Azov till hundra procent. Men jag stödjer inte Nato eller EU och i slutändan känner jag att om Nato involverar sig så kommer det som nationalist inte att finnas någonting kvar att kämpa för.

McLellan är tydlig med att det är USA:s inblandning i Ukraina som orsakat den ryska invasionen och menar att man bör skilja på ”nationalisternas krig” och ”Zelenskyjs krig”. Han hävdar också att den ukrainska regeringen vid flera tillfällen redan försökt få bort Azov och liknande grupper – eftersom de inte längre anses ”användbara för Nato-regimens syften”.

Medlemmar i Azovbataljonen samlar ihop bybor för förhör.

– Jag skulle vilja att Ryssland bara åker hem och att det blir en Maidan-revolution till medan Kiev-regeringen är svag. Jag ser inte Ryssland som offret här, men jag ser att Ryssland blivit provocerade, säger han och tillägger ”att allt inte är svart och vitt”.

– Faktum är att det här kriget bara hjälpte oss att bli nekade av Nato. Ingen vill ha det här kriget med Ryssland.

McLellan bekräftar också att vänsterliberala medier ljuger om Azovbataljonen och liknande stridande enheter i Ukraina i syfte att skönmåla dessa.

– "Nazister existerar inte", "Azovbataljonen och Azovregimentet är helt olika varandra", "De tog bort alla nazister från Azov". Vi vet att allt det här är falskt, säger han och tillägger att massmedias lögner om att bataljonerna är opolitiska enligt honom är ”respektlösa” och ”smutskastar arvet från många av dem som dog”.

McLellan menar att han inte ångrar sitt deltagande i Ukraina och fortfarande anser att ukrainska nationalister och ukrainska regimen bedriver två olika krig. Bland annat nämner han att det var ”ett storskaligt firande” bland nationalisterna när Ukraina nekades inträde i Nato. Samtidigt är han mycket kritisk till kunskapsnivån hos amerikaner vad gäller konflikten i Ukraina och menar att dessa som regel helt gått på propagandalögner om Ryssland.

– Jag noterar att många amerikaner inte ens känner till att nationer som Ossetien existerar, den georgiska invasionen av sådana platser och så vidare. De tror bara att Ryssland bestämmer sig för att bomba platser sönder och samman utan någon egentlig orsak.

– Precis som under andra världskriget har allting och varje drag ett skäl. Ukraina befinner sig dessvärre i mitten av detta, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 16:18 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.