MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 30 maj 2025

fredag 30 maj 2025


Azovfrivillige Kent McLellan vittnar om tortyrmord på ryssar

Kriget i Ukraina

publicerad 18 november 2024
– av Isac Boman
Kent McLellan ångrar inte sin tid i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en intervju med den grävande journalisten Juan Sinmiedo berättar skinnskallen Kent ”Boneface” McLellan frispråkigt om sin tid som frivilligsoldat i Ukraina och om sadistiska övergrepp som begåtts av de ukrainska bataljonerna.

– Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i Aidar- och Tornado-bataljonerna posera med liken av en lynchad gravid kvinna och en man som de sa var hennes make, berättar han bland annat.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2022.


Kent Ryan McLellan föddes 1990 och är son till Ken McLellan, sångare i frihetsrockbandet Brutal Attack. Redan som tonåring blev han medlem i den obskyra nationalistorganisationen The American Front och har tidigare suttit fängslad för vandalism och misshandel. 2012 greps han och flera organisationskamrater av FBI i samband med att de misstänktes planera ett terrordåd mot icke vita i Florida.

Två år senare anslöt sig ”Boneface” till det ukrainska nationalistpartiet Högra Sektorns militanta gren i ett antal månader innan han reste tillbaka till USA för att istället ägna sig åt att rekrytera utlandsfrivilliga till den paramilitära organisationen Misanthropic Division. I januari 2022 återvände han till Ukraina för att ansluta sig till den ökända Azovbataljonen.

McLellan berättar att han först kom i kontakt med de ukrainska ultranationalistiska grupperingarna C14 och Misanthropic Division på sajten VK och började sköta de sistnämndas publiceringar – men att kontakten bröts efter att FBI arresterade honom för att ha varit med och arrangerat ett paramilitärt träningsläger i Florida.

När protesterna i Kiev drog igång deltog många av McLellans ideologiska fränder, och han skapade själv en ”grupp” som arbetade med att hitta tekniska lösningar för att komma runt nätverksbegränsningar och dysfunktionella mobilnät så att deltagarna enklare kunde koordinera sina aktioner. 2014 var också året då han reste till Ukraina – och även om hans visum bara gällde för nio dagar hade han inga direkta planer på att återvända.

– Vid den här tidpunkten styrde jag redan Misanthropic Division i USA, säger han och berättar vidare att nationalister av hans sort från hela Europa och USA reste till Ukraina ungefär samtidigt.

T.v: McLellan i Azov-uniform. T.h: Misanthropic Division-flagga.  Foto:Telegram/Haisollokopas/CC BY-SA 4.0

Efter ett tag hade de amerikanska frivilliga etablerat sig i Ukraina och fått in rutiner som gjorde det enklare att flyga in fler frivilligsoldater och ta hand om dem på ett effektivt sätt – snarare än att de blev strandsatta på någon ukrainsk flygplats.

USA följde utvecklingen

McLellan beskriver vidare hur Högra Sektorn ”kontrollerade nästan allting” som hade med de frivilliga att göra och att han placerades tillsammans med många av de kombattanter som senare kom att utgöra Azovbataljonen.

Även om han trivdes med de engelskspråkiga frivilligsoldaterna var det på grund av språkbarriärerna mycket svårt att komma nära och kommunicera med de ukrainska. Han berättar också att hans första uppdrag i Mariupol mest bestod av ”mycket skytte på absolut ingenting och många soldater som inte visste vad de skulle göra”.

McLellan berättar också att amerikanska myndigheter under Maidan-kuppen tog fast honom när han tränade ukrainare att utföra cyberattacker för att försvaga den dåvarande ukrainska regimen – men att USA valde att inte arrestera honom utan snarare ville se hur situationen utvecklades.

– De ville sitta med och hjälpa till. De ville inte ha namn eller någonting sådant, men de ville övervaka situationen, säger han och konstaterar att han utan det amerikanska stödet hade åtalats för brott mot USA:s neutralitetslagstiftning.

Tortyrmord och lynchningar

McLellan berättar också att han hört flera berättelser om hur de ukrainska bataljonerna ägnat sig åt övergrepp – bland annat ska ”en grupp röda anarkister” ha dödats i Odessa.

– Tornado (bataljonen) var det absolut mest skrämmande jag har sett eller behövt hantera i hela mitt liv. Jag är med i den där misslyckade korsfästningsvideon och jag har inte ens en mask på mig.

Videoklippet McLellan erkänner att han själv närvarade i när det spelades in började spridas 2015 och visar hur medlemmar ur Azovbataljonen korsfäster en rysk medborgare i östra Ukraina och sedan sätter eld på korset. Från ukrainskt håll har man hela tiden hävdat att videoklippet är fejkat.

OBS! Varning för mycket starka bilder.

 

– Jag har sett en del skit under första vändan i Ukraina. Jag kan bara summera Mariupol med att det var krig. Det var där mycket avskyvärd skit började. Förhör skedde, jag arbetade mycket med att genomföra förhör. Behandlingen av sådana människor är samma som med ryssarna skulle jag gissa.

– Jag kommer ihåg att jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i bataljonerna Aidar och Tornado poserandes med liken från en lynchad gravid kvinna och en man de sa var hennes make. Videoklippet kan hittas och heter ”Kroknäsor får repet”, men det hade ingenting med judar att göra, säger han. Han tillägger att Tornado bestod av en ”grupp skumma typer” och att han inte skulle ha gett sitt stöd till ett sådant övergrepp.

Stödjer Azov – men inte Nato

McLellan förnekar att han vid något tillfälle fått betalt för sin tjänstgöring – istället menar han att han själv stått för alla ekonomiska kostnader. Han bekräftar också att man hade kontakt med CIA och Pentagon vid tidpunkten och att USA genomförde underrättelsearbete i östra Ukraina under kriget.

Till slut skeppades han tillbaka till USA – något som McLellan hävdar inte skedde på eget initiativ utan för att medlemmar i den ukrainska säkerhetstjänsten blivit påkomna med att samarbeta med ryssarna, och att de planerade att döda honom när han var inlagd på ett sjukhus i Kiev.

McLellan berättar att han fortfarande dagligen talar med vissa av sina tidigare stridskamrater – men är osäker på om han själv kommer att återvända till Ukraina och Azovbataljonen. Han säger sig lida av metallförgiftning som han genomgår behandling för.

– Jag stödjer Azov till hundra procent. Men jag stödjer inte Nato eller EU och i slutändan känner jag att om Nato involverar sig så kommer det som nationalist inte att finnas någonting kvar att kämpa för.

McLellan är tydlig med att det är USA:s inblandning i Ukraina som orsakat den ryska invasionen och menar att man bör skilja på ”nationalisternas krig” och ”Zelenskyjs krig”. Han hävdar också att den ukrainska regeringen vid flera tillfällen redan försökt få bort Azov och liknande grupper – eftersom de inte längre anses ”användbara för Nato-regimens syften”.

Medlemmar i Azovbataljonen samlar ihop bybor för förhör.

– Jag skulle vilja att Ryssland bara åker hem och att det blir en Maidan-revolution till medan Kiev-regeringen är svag. Jag ser inte Ryssland som offret här, men jag ser att Ryssland blivit provocerade, säger han och tillägger ”att allt inte är svart och vitt”.

– Faktum är att det här kriget bara hjälpte oss att bli nekade av Nato. Ingen vill ha det här kriget med Ryssland.

McLellan bekräftar också att vänsterliberala medier ljuger om Azovbataljonen och liknande stridande enheter i Ukraina i syfte att skönmåla dessa.

– ”Nazister existerar inte”, ”Azovbataljonen och Azovregimentet är helt olika varandra”, ”De tog bort alla nazister från Azov”. Vi vet att allt det här är falskt, säger han och tillägger att massmedias lögner om att bataljonerna är opolitiska enligt honom är ”respektlösa” och ”smutskastar arvet från många av dem som dog”.

McLellan menar att han inte ångrar sitt deltagande i Ukraina och fortfarande anser att ukrainska nationalister och ukrainska regimen bedriver två olika krig. Bland annat nämner han att det var ”ett storskaligt firande” bland nationalisterna när Ukraina nekades inträde i Nato. Samtidigt är han mycket kritisk till kunskapsnivån hos amerikaner vad gäller konflikten i Ukraina och menar att dessa som regel helt gått på propagandalögner om Ryssland.

– Jag noterar att många amerikaner inte ens känner till att nationer som Ossetien existerar, den georgiska invasionen av sådana platser och så vidare. De tror bara att Ryssland bestämmer sig för att bomba platser sönder och samman utan någon egentlig orsak.

– Precis som under andra världskriget har allting och varje drag ett skäl. Ukraina befinner sig dessvärre i mitten av detta, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: När lögnerna faller: Zelenskyjs falska fredsspel

Kriget i Ukraina

Med Kursk återtaget och tiotusentals ukrainska soldater döda eller sårade fortsätter Zelenskyj att turnera runt bland västvärldens ledare. I etablissemangsmedierna förblir han den stora hjälten, trots att verkligheten på slagfältet säger någonting helt annat.

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den lille rackaren Zelenskyj tog givetvis tillfället i akt att under begravningen av påven i Rom i dag få sig en liten pratstund med USA:s president Donald Trump, som han tidigare i veckan kritiserat i media.

Meanwhile in Moscow… deklarerade Rysslands president Vladimir Putin i dag, efter att ha blivit informerad om situationen på slagfältet av generalstabschefen Valery Gerasimov, att den ryska militären helt har befriat gränsregionen Kursk från ukrainska styrkor. Putin tackade de ryska soldater som deltog i att besegra de nynazistiska grupperna som invaderade regionen förra sommaren:

– Kievregimens vågade operation har misslyckats fullständigt och de enorma förluster som fienden lidit – inklusive bland de mest stridsberedda, tränade och utrustade soldaterna samt med hjälp av västerländsk utrustning – kommer säkerligen att återspeglas längs hela linjen av stridskontakt. Den ryska framgången krattar nu manegen för ytterligare framsteg inom andra områden av fronten, vilket för oss närmare den slutliga segern i konflikten.

Enligt Gerasimov uppgick de totala ukrainska förlusterna under Kurskintrånget till mer än 76 000 döda och skadade militärer, mer än 7 700 enheter militär utrustning som gått förlorad, inklusive 412 stridsvagnar, 340 infanteristridsfordon och 314 pansarvagnar.

Chefen för generalstaben bekräftade också att Rysslands militära insats i Kurskregionen stöddes av nordkoreanska trupper.

Jag, som många gånger ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits några nordkoreaner på slagfältet med tanke på att de varit så osynliga och massmedia inte lyckats med att bevisa Ukrainas påståenden då bildunderlag saknats samt Ryssland inte kommenterat uppgifterna under hela tiden, blev överraskad när jag såg detta, och det tyder på att dödstalen bland nordkoreanerna måste ha varit mycket låga. Nu har det i alla fall bekräftats till slut – det fanns nordkoreanska soldater som stöd i Kursk.

Zelenskyj dementerar för övrigt Rysslands påstående om att de återtagit Kurskregionen. Med tanke på de 75 000 döda och svårt skadade ukrainska soldater som han beordrade på detta kamikazeuppdrag – vilket som en parentes är storleken på den brittiska armén – exklusive Natosoldaterna och de utländska legosoldaterna som inte räknas in samt alla fordon och material som förstördes (your tax money at work) – har Zelenskyj en hel del nya saker att bära på sina axlar.

Det ukrainska folket, som 2019 köpte skådespelaren Zelenskyjs falska löften om att han skulle bringa fred till Ukraina, måste verkligen ha fått sig ett hårt uppvaknande vid det här laget, men i det svenska etablissemangets ögon är Big Z alltid en hjälte och vinnare.

Zelenskyj hade också ett privat möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, som efteråt skrev på X att Ukraina är redo för en ovillkorlig vapenvila, vilket Zelenskyj berättade för honom i dag och vill arbeta med amerikanerna samt européerna för att uppnå.

Zelenskyj hade kunnat få fred redan i mars 2022 om han satt sin signatur på det fredsavtal som låg framför honom innan BoJo fick honom på andra tankar, vilket resulterade i att han istället skickade sin befolkning till slakt och sålde ut landet till krigsprofitörer från väst. Så det vi nu hör är enbart hyckleri, och såväl Zelenskyj som Macron inklusive Trump tycks glömma att de inte styr processen eftersom de förlorat kriget.

Fortsättning lär följa.

 

Jenny Piper

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.