Annons:

Azovfrivillige Kent McLellan vittnar om tortyrmord på ryssar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad november 18, 2024, Publicerad november 18, 2024 – av Isac Boman
Kent McLellan ångrar inte sin tid i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I en intervju med den grävande journalisten Juan Sinmiedo berättar skinnskallen Kent "Boneface" McLellan frispråkigt om sin tid som frivilligsoldat i Ukraina och om sadistiska övergrepp som begåtts av de ukrainska bataljonerna.

– Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i Aidar- och Tornado-bataljonerna posera med liken av en lynchad gravid kvinna och en man som de sa var hennes make, berättar han bland annat.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2022.


Kent Ryan McLellan föddes 1990 och är son till Ken McLellan, sångare i frihetsrockbandet Brutal Attack. Redan som tonåring blev han medlem i den obskyra nationalistorganisationen The American Front och har tidigare suttit fängslad för vandalism och misshandel. 2012 greps han och flera organisationskamrater av FBI i samband med att de misstänktes planera ett terrordåd mot icke vita i Florida.

Annons:

Två år senare anslöt sig ”Boneface” till det ukrainska nationalistpartiet Högra Sektorns militanta gren i ett antal månader innan han reste tillbaka till USA för att istället ägna sig åt att rekrytera utlandsfrivilliga till den paramilitära organisationen Misanthropic Division. I januari 2022 återvände han till Ukraina för att ansluta sig till den ökända Azovbataljonen.

McLellan berättar att han först kom i kontakt med de ukrainska ultranationalistiska grupperingarna C14 och Misanthropic Division på sajten VK och började sköta de sistnämndas publiceringar - men att kontakten bröts efter att FBI arresterade honom för att ha varit med och arrangerat ett paramilitärt träningsläger i Florida.

När protesterna i Kiev drog igång deltog många av McLellans ideologiska fränder, och han skapade själv en ”grupp” som arbetade med att hitta tekniska lösningar för att komma runt nätverksbegränsningar och dysfunktionella mobilnät så att deltagarna enklare kunde koordinera sina aktioner. 2014 var också året då han reste till Ukraina – och även om hans visum bara gällde för nio dagar hade han inga direkta planer på att återvända.

– Vid den här tidpunkten styrde jag redan Misanthropic Division i USA, säger han och berättar vidare att nationalister av hans sort från hela Europa och USA reste till Ukraina ungefär samtidigt.

T.v: McLellan i Azov-uniform. T.h: Misanthropic Division-flagga.  Foto:Telegram/Haisollokopas/CC BY-SA 4.0

Efter ett tag hade de amerikanska frivilliga etablerat sig i Ukraina och fått in rutiner som gjorde det enklare att flyga in fler frivilligsoldater och ta hand om dem på ett effektivt sätt – snarare än att de blev strandsatta på någon ukrainsk flygplats.

USA följde utvecklingen

McLellan beskriver vidare hur Högra Sektorn ”kontrollerade nästan allting” som hade med de frivilliga att göra och att han placerades tillsammans med många av de kombattanter som senare kom att utgöra Azovbataljonen.

Även om han trivdes med de engelskspråkiga frivilligsoldaterna var det på grund av språkbarriärerna mycket svårt att komma nära och kommunicera med de ukrainska. Han berättar också att hans första uppdrag i Mariupol mest bestod av ”mycket skytte på absolut ingenting och många soldater som inte visste vad de skulle göra”.

McLellan berättar också att amerikanska myndigheter under Maidan-kuppen tog fast honom när han tränade ukrainare att utföra cyberattacker för att försvaga den dåvarande ukrainska regimen – men att USA valde att inte arrestera honom utan snarare ville se hur situationen utvecklades.

– De ville sitta med och hjälpa till. De ville inte ha namn eller någonting sådant, men de ville övervaka situationen, säger han och konstaterar att han utan det amerikanska stödet hade åtalats för brott mot USA:s neutralitetslagstiftning.

Tortyrmord och lynchningar

McLellan berättar också att han hört flera berättelser om hur de ukrainska bataljonerna ägnat sig åt övergrepp – bland annat ska ”en grupp röda anarkister” ha dödats i Odessa.

– Tornado (bataljonen) var det absolut mest skrämmande jag har sett eller behövt hantera i hela mitt liv. Jag är med i den där misslyckade korsfästningsvideon och jag har inte ens en mask på mig.

Videoklippet McLellan erkänner att han själv närvarade i när det spelades in började spridas 2015 och visar hur medlemmar ur Azovbataljonen korsfäster en rysk medborgare i östra Ukraina och sedan sätter eld på korset. Från ukrainskt håll har man hela tiden hävdat att videoklippet är fejkat.

OBS! Varning för mycket starka bilder.

 

– Jag har sett en del skit under första vändan i Ukraina. Jag kan bara summera Mariupol med att det var krig. Det var där mycket avskyvärd skit började. Förhör skedde, jag arbetade mycket med att genomföra förhör. Behandlingen av sådana människor är samma som med ryssarna skulle jag gissa.

– Jag kommer ihåg att jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i bataljonerna Aidar och Tornado poserandes med liken från en lynchad gravid kvinna och en man de sa var hennes make. Videoklippet kan hittas och heter ”Kroknäsor får repet”, men det hade ingenting med judar att göra, säger han. Han tillägger att Tornado bestod av en ”grupp skumma typer” och att han inte skulle ha gett sitt stöd till ett sådant övergrepp.

Stödjer Azov - men inte Nato

McLellan förnekar att han vid något tillfälle fått betalt för sin tjänstgöring – istället menar han att han själv stått för alla ekonomiska kostnader. Han bekräftar också att man hade kontakt med CIA och Pentagon vid tidpunkten och att USA genomförde underrättelsearbete i östra Ukraina under kriget.

Till slut skeppades han tillbaka till USA – något som McLellan hävdar inte skedde på eget initiativ utan för att medlemmar i den ukrainska säkerhetstjänsten blivit påkomna med att samarbeta med ryssarna, och att de planerade att döda honom när han var inlagd på ett sjukhus i Kiev.

McLellan berättar att han fortfarande dagligen talar med vissa av sina tidigare stridskamrater – men är osäker på om han själv kommer att återvända till Ukraina och Azovbataljonen. Han säger sig lida av metallförgiftning som han genomgår behandling för.

– Jag stödjer Azov till hundra procent. Men jag stödjer inte Nato eller EU och i slutändan känner jag att om Nato involverar sig så kommer det som nationalist inte att finnas någonting kvar att kämpa för.

McLellan är tydlig med att det är USA:s inblandning i Ukraina som orsakat den ryska invasionen och menar att man bör skilja på ”nationalisternas krig” och ”Zelenskyjs krig”. Han hävdar också att den ukrainska regeringen vid flera tillfällen redan försökt få bort Azov och liknande grupper – eftersom de inte längre anses ”användbara för Nato-regimens syften”.

Medlemmar i Azovbataljonen samlar ihop bybor för förhör.

– Jag skulle vilja att Ryssland bara åker hem och att det blir en Maidan-revolution till medan Kiev-regeringen är svag. Jag ser inte Ryssland som offret här, men jag ser att Ryssland blivit provocerade, säger han och tillägger ”att allt inte är svart och vitt”.

– Faktum är att det här kriget bara hjälpte oss att bli nekade av Nato. Ingen vill ha det här kriget med Ryssland.

McLellan bekräftar också att vänsterliberala medier ljuger om Azovbataljonen och liknande stridande enheter i Ukraina i syfte att skönmåla dessa.

– "Nazister existerar inte", "Azovbataljonen och Azovregimentet är helt olika varandra", "De tog bort alla nazister från Azov". Vi vet att allt det här är falskt, säger han och tillägger att massmedias lögner om att bataljonerna är opolitiska enligt honom är ”respektlösa” och ”smutskastar arvet från många av dem som dog”.

McLellan menar att han inte ångrar sitt deltagande i Ukraina och fortfarande anser att ukrainska nationalister och ukrainska regimen bedriver två olika krig. Bland annat nämner han att det var ”ett storskaligt firande” bland nationalisterna när Ukraina nekades inträde i Nato. Samtidigt är han mycket kritisk till kunskapsnivån hos amerikaner vad gäller konflikten i Ukraina och menar att dessa som regel helt gått på propagandalögner om Ryssland.

– Jag noterar att många amerikaner inte ens känner till att nationer som Ossetien existerar, den georgiska invasionen av sådana platser och så vidare. De tror bara att Ryssland bestämmer sig för att bomba platser sönder och samman utan någon egentlig orsak.

– Precis som under andra världskriget har allting och varje drag ett skäl. Ukraina befinner sig dessvärre i mitten av detta, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump pressar Zelenskyj att acceptera Rysslands fredsvillkor

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 21, 2025, Publicerad oktober 20, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Donald Trump har enligt flertalet källor uppmanat Volodymyr Zelenskyj att gå med på Rysslands krav för att avsluta kriget i Ukraina. Ett stormigt möte i Vita huset på fredagen uppges ha präglats av höjda röster, argumentation samt Trumps upprepade återgivning av Putins ståndpunkter.

Under mötet lär Trump ha varnat Zelenskyj för att Putin hotat med att "förstöra Ukraina", om landet inte accepterar villkoren, rapporterar Financial Times.

Källor med insyn uppger att mötet mellan parterna flera gånger urartade i "skrikande bråk", där Donald Trump använt svordomar och kastat frontlinjeskartor över rummet.

Trump uppges ha insisterat på att Zelenskyj måste överlämna hela Donbass-regionen till Moskva, och återgav argument som Putin hade framfört i ett telefonsamtal dagen innan. Samtidigt stödde han senare en frysning av de nuvarande frontlinjerna, vilket speglar hans föränderliga hållning i frågan.

Annons:

Zelenskyj och hans delegation hade hoppats övertyga Trump att leverera kryssningsmissilerna Tomahawk till Ukraina, men USA:s president vägrade.

Om uppgifterna stämmer kan sammanträdet liknas vid det konfliktfyllda mötet i februari, där Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj för bristande tacksamhet gentemot USA.

Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Mötet mellan Zelenskyj och Trump i februari tidigare i år slutade i öppet gräl. Faksimil: Fox4

Zelenskyjs ståndpunkt oförändrad

Europeiska tjänstemän uppger att Trump vid flera tillfällen upprepade Putins argument ord för ord, även när de motsade hans egna tidigare uttalanden om Rysslands svagheter.

En tjänsteman sade att Trump kallade konflikten för en "specialoperation, inte ens ett krig" och varnade Zelenskyj att Ukraina riskerade förstörelse.

Trump uttryckte också att Rysslands ekonomi "går bra", vilket kontrasterar mot hans tidigare offentliga uttalanden om att Putins ekonomi är nära kollaps.

Zelenskyj kommenterade till journalister: – Trump vill ha en snabb seger, ett slut på kriget, och det skulle vara en seger för alla rimliga människor. Putin däremot vill ha total ockupation av Ukraina.

Efter mötet uttalade Zelenskyj att han klargjort för Trump att Ukrainas ståndpunkt förblir oförändrad. Trump sa till Fox News på söndagen att han var övertygad om att konflikten skulle kunna avslutas, och tillade att Putin "kommer att ta något, han har vunnit viss mark".

Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Samtidigt som fredsförhandlingarna mellan parterna präglas av oenighet och envishet fortsätter striderna med oförminskad styrka (arkivbild juni 2025). Foto: faksimil/Youtube/@CNN

Donbass i utbyte mot andra regioner

Putin har i samtal med Trump föreslagit att Ukraina överlämnar hela Donbass i utbyte mot mindre områden i Kherson och Zaporizhzhia. Zelenskyj uppgav dock att det fortfarande saknas klarhet om exakt vad Ryssland är villigt att ge upp i dessa regioner.

Ukrainska tjänstemän varnar för att ge upp det resterande Donbass skulle ge Moskva territorium som man endast delvis kontrollerar, sedan kriget inleddes för över tre år sedan.

Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger: – Att ge Donbass till Ryssland utan strid är oacceptabelt för det ukrainska samhället, och Putin vet det. Det handlar inte om territorium, utan om att försvaga oss inifrån.

Trumps upprepning av Putins retorik dämpade förhoppningarna hos många europeiska allierade om ökat stöd till Kiev, trots att han tidigare uttryckt frustration över Putins ovilja att förhandla direkt med Zelenskyj.

Zelenskyj kommenterade efter hemkomsten: – Vi har kommit närmare ett möjligt slut på kriget. Det betyder inte att det definitivt kommer att sluta, men president Trump har uppnått mycket i Mellanöstern, och på den vågen vill han avsluta Rysslands krig mot Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 19, 2025 – av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.