MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 18 augusti 2025

måndag 18 augusti 2025

Azovfrivillige Kent McLellan vittnar om tortyrmord på ryssar

Kriget i Ukraina

publicerad 18 november 2024
– av Isac Boman
Kent McLellan ångrar inte sin tid i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en intervju med den grävande journalisten Juan Sinmiedo berättar skinnskallen Kent ”Boneface” McLellan frispråkigt om sin tid som frivilligsoldat i Ukraina och om sadistiska övergrepp som begåtts av de ukrainska bataljonerna.

– Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i Aidar- och Tornado-bataljonerna posera med liken av en lynchad gravid kvinna och en man som de sa var hennes make, berättar han bland annat.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2022.


Kent Ryan McLellan föddes 1990 och är son till Ken McLellan, sångare i frihetsrockbandet Brutal Attack. Redan som tonåring blev han medlem i den obskyra nationalistorganisationen The American Front och har tidigare suttit fängslad för vandalism och misshandel. 2012 greps han och flera organisationskamrater av FBI i samband med att de misstänktes planera ett terrordåd mot icke vita i Florida.

Två år senare anslöt sig ”Boneface” till det ukrainska nationalistpartiet Högra Sektorns militanta gren i ett antal månader innan han reste tillbaka till USA för att istället ägna sig åt att rekrytera utlandsfrivilliga till den paramilitära organisationen Misanthropic Division. I januari 2022 återvände han till Ukraina för att ansluta sig till den ökända Azovbataljonen.

McLellan berättar att han först kom i kontakt med de ukrainska ultranationalistiska grupperingarna C14 och Misanthropic Division på sajten VK och började sköta de sistnämndas publiceringar – men att kontakten bröts efter att FBI arresterade honom för att ha varit med och arrangerat ett paramilitärt träningsläger i Florida.

När protesterna i Kiev drog igång deltog många av McLellans ideologiska fränder, och han skapade själv en ”grupp” som arbetade med att hitta tekniska lösningar för att komma runt nätverksbegränsningar och dysfunktionella mobilnät så att deltagarna enklare kunde koordinera sina aktioner. 2014 var också året då han reste till Ukraina – och även om hans visum bara gällde för nio dagar hade han inga direkta planer på att återvända.

– Vid den här tidpunkten styrde jag redan Misanthropic Division i USA, säger han och berättar vidare att nationalister av hans sort från hela Europa och USA reste till Ukraina ungefär samtidigt.

T.v: McLellan i Azov-uniform. T.h: Misanthropic Division-flagga.  Foto:Telegram/Haisollokopas/CC BY-SA 4.0

Efter ett tag hade de amerikanska frivilliga etablerat sig i Ukraina och fått in rutiner som gjorde det enklare att flyga in fler frivilligsoldater och ta hand om dem på ett effektivt sätt – snarare än att de blev strandsatta på någon ukrainsk flygplats.

USA följde utvecklingen

McLellan beskriver vidare hur Högra Sektorn ”kontrollerade nästan allting” som hade med de frivilliga att göra och att han placerades tillsammans med många av de kombattanter som senare kom att utgöra Azovbataljonen.

Även om han trivdes med de engelskspråkiga frivilligsoldaterna var det på grund av språkbarriärerna mycket svårt att komma nära och kommunicera med de ukrainska. Han berättar också att hans första uppdrag i Mariupol mest bestod av ”mycket skytte på absolut ingenting och många soldater som inte visste vad de skulle göra”.

McLellan berättar också att amerikanska myndigheter under Maidan-kuppen tog fast honom när han tränade ukrainare att utföra cyberattacker för att försvaga den dåvarande ukrainska regimen – men att USA valde att inte arrestera honom utan snarare ville se hur situationen utvecklades.

– De ville sitta med och hjälpa till. De ville inte ha namn eller någonting sådant, men de ville övervaka situationen, säger han och konstaterar att han utan det amerikanska stödet hade åtalats för brott mot USA:s neutralitetslagstiftning.

Tortyrmord och lynchningar

McLellan berättar också att han hört flera berättelser om hur de ukrainska bataljonerna ägnat sig åt övergrepp – bland annat ska ”en grupp röda anarkister” ha dödats i Odessa.

– Tornado (bataljonen) var det absolut mest skrämmande jag har sett eller behövt hantera i hela mitt liv. Jag är med i den där misslyckade korsfästningsvideon och jag har inte ens en mask på mig.

Videoklippet McLellan erkänner att han själv närvarade i när det spelades in började spridas 2015 och visar hur medlemmar ur Azovbataljonen korsfäster en rysk medborgare i östra Ukraina och sedan sätter eld på korset. Från ukrainskt håll har man hela tiden hävdat att videoklippet är fejkat.

OBS! Varning för mycket starka bilder.

 

– Jag har sett en del skit under första vändan i Ukraina. Jag kan bara summera Mariupol med att det var krig. Det var där mycket avskyvärd skit började. Förhör skedde, jag arbetade mycket med att genomföra förhör. Behandlingen av sådana människor är samma som med ryssarna skulle jag gissa.

– Jag kommer ihåg att jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i bataljonerna Aidar och Tornado poserandes med liken från en lynchad gravid kvinna och en man de sa var hennes make. Videoklippet kan hittas och heter ”Kroknäsor får repet”, men det hade ingenting med judar att göra, säger han. Han tillägger att Tornado bestod av en ”grupp skumma typer” och att han inte skulle ha gett sitt stöd till ett sådant övergrepp.

Stödjer Azov – men inte Nato

McLellan förnekar att han vid något tillfälle fått betalt för sin tjänstgöring – istället menar han att han själv stått för alla ekonomiska kostnader. Han bekräftar också att man hade kontakt med CIA och Pentagon vid tidpunkten och att USA genomförde underrättelsearbete i östra Ukraina under kriget.

Till slut skeppades han tillbaka till USA – något som McLellan hävdar inte skedde på eget initiativ utan för att medlemmar i den ukrainska säkerhetstjänsten blivit påkomna med att samarbeta med ryssarna, och att de planerade att döda honom när han var inlagd på ett sjukhus i Kiev.

McLellan berättar att han fortfarande dagligen talar med vissa av sina tidigare stridskamrater – men är osäker på om han själv kommer att återvända till Ukraina och Azovbataljonen. Han säger sig lida av metallförgiftning som han genomgår behandling för.

– Jag stödjer Azov till hundra procent. Men jag stödjer inte Nato eller EU och i slutändan känner jag att om Nato involverar sig så kommer det som nationalist inte att finnas någonting kvar att kämpa för.

McLellan är tydlig med att det är USA:s inblandning i Ukraina som orsakat den ryska invasionen och menar att man bör skilja på ”nationalisternas krig” och ”Zelenskyjs krig”. Han hävdar också att den ukrainska regeringen vid flera tillfällen redan försökt få bort Azov och liknande grupper – eftersom de inte längre anses ”användbara för Nato-regimens syften”.

Medlemmar i Azovbataljonen samlar ihop bybor för förhör.

– Jag skulle vilja att Ryssland bara åker hem och att det blir en Maidan-revolution till medan Kiev-regeringen är svag. Jag ser inte Ryssland som offret här, men jag ser att Ryssland blivit provocerade, säger han och tillägger ”att allt inte är svart och vitt”.

– Faktum är att det här kriget bara hjälpte oss att bli nekade av Nato. Ingen vill ha det här kriget med Ryssland.

McLellan bekräftar också att vänsterliberala medier ljuger om Azovbataljonen och liknande stridande enheter i Ukraina i syfte att skönmåla dessa.

– ”Nazister existerar inte”, ”Azovbataljonen och Azovregimentet är helt olika varandra”, ”De tog bort alla nazister från Azov”. Vi vet att allt det här är falskt, säger han och tillägger att massmedias lögner om att bataljonerna är opolitiska enligt honom är ”respektlösa” och ”smutskastar arvet från många av dem som dog”.

McLellan menar att han inte ångrar sitt deltagande i Ukraina och fortfarande anser att ukrainska nationalister och ukrainska regimen bedriver två olika krig. Bland annat nämner han att det var ”ett storskaligt firande” bland nationalisterna när Ukraina nekades inträde i Nato. Samtidigt är han mycket kritisk till kunskapsnivån hos amerikaner vad gäller konflikten i Ukraina och menar att dessa som regel helt gått på propagandalögner om Ryssland.

– Jag noterar att många amerikaner inte ens känner till att nationer som Ossetien existerar, den georgiska invasionen av sådana platser och så vidare. De tror bara att Ryssland bestämmer sig för att bomba platser sönder och samman utan någon egentlig orsak.

– Precis som under andra världskriget har allting och varje drag ett skäl. Ukraina befinner sig dessvärre i mitten av detta, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här skakar Trump och Putin hand – nu inleds första toppmötet på fyra år

Kriget i Ukraina

publicerad 15 augusti 2025
– av Markus Andersson
De båda presidenterna tog ett handfast grepp vid hälsningen på den amerikanska flygbasen för att senare inleda de spända förhandlingarna kring bland annat Ukrainakriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De amerikanska och ryska presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin håller idag ett toppmöte vid den amerikanska flygbasen Joint Base Elmendorf-Richardson i Anchorage, Alaska. Det är första gången Putin besöker USA på cirka tio år, och Ukrainakonflikten förväntas dominera samtalen.

President Trump tog personligen emot sin ryske kollega på flygfältets landningsbana när Putin anlände kort efter Air Force One. En röd matta hade rullats ut med en stor skylt märkt ’Alaska 2025’ vid dess slut, medan fyra amerikanska stridsflygplan positionerats på båda sidor om mattan.

De inledande samtalen kommer endast att omfatta presidenterna och deras närmaste medarbetare, innan de fullständiga delegationerna går med senare. Efter förhandlingarna planerar Trump och Putin att hålla en gemensam presskonferens.

Mötet kan pågå i upp till sju timmar

Toppmötet kan komma att pågå mellan sex och sju timmar, enligt Kremls talesman Dmitrij Peskov. Även om Ukrainakonflikten allmänt förväntas bli mötets centrala tema, kommer agendan att omfatta betydligt mer än så, enligt Moskva.

– Andra ämnen som de två presidenterna planerar att diskutera inkluderar bilaterala relationer mellan Ryssland och USA, möjliga gemensamma ekonomiska projekt och andra regionala och internationella frågor, säger Peskov.

Högnivådelegationer från båda sidor

Den ryska delegationen inkluderar utöver Putin utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Andrej Belousov, finansminister Anton Siluanov, Kreml-medarbetaren Jurij Usjakov och presidentens ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev, som har varit en nyckelfigur i Ukraina-förhandlingsprocessen.

Från amerikansk sida deltar utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, specialsändebud till Ukraina och Mellanöstern Steve Witkoff, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, enligt Vita husets pressekreterare Caroline Leavitt.

Även försvarsminister Pete Hegseth kommer att delta i ett utvidgat bilateralt möte och lunch, meddelade Vita huset.

Detta är Putins åttonde besök i USA och det första på ungefär ett decennium. Senast den ryske presidenten var i Amerika var 2015, när han deltog i FN:s generalförsamling i New York och höll samtal med dåvarande president Barack Obama.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Ryssland har vunnit – EU lever i förnekelse

Kriget i Ukraina

uppdaterad 15 augusti 2025 publicerad 13 augusti 2025
– av Markus Andersson
Orbán har länge varit en av få EU-ledare som förespråkat diplomati framför eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán bedömer att Ryssland redan har vunnit kriget i Ukraina och att det nu är upp till Västvärldens ledare att erkänna detta.

Utspelet kom på tisdagen, kort efter att Orbán valt att inte stödja EU-topparnas senaste gemensamma uttalande till stöd för Ukraina, som togs fram inför mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin, planerat till fredag i Alaska.

I en intervju med YouTube-kanalen Patriot förklarade Orbán att han delvis motsatte sig uttalandet eftersom det fick EU att framstå som ”löjligt och patetiskt”.

— När två ledare sätter sig ner för att förhandla med varandra, amerikanerna och ryssarna … och du inte är inbjuden dit, då springer du inte till telefonen, du springer inte runt, du ropar inte in utifrån, sade Orbán.

— Om du inte sitter vid förhandlingsbordet, då är du på menyn, tillade Ungerns ledare.

”Ukrainarna har förlorat”

Orbán argumenterade för att Moskva de facto redan har segrat i kriget och kritiserade Kievs stödjare för att leva i förnekelse.

— Vi pratar nu som om detta vore en öppen krigssituation, men det är det inte. Ukrainarna har förlorat kriget. Ryssland har vunnit detta krig, betonade han.

— Den enda frågan är när och under vilka omständigheter Västvärlden, som står bakom ukrainarna, kommer att erkänna att detta har hänt, och vad som blir resultatet av allt detta.

Ungern, som är medlemmar i både EU och Nato, har konsekvent motsatt sig Bryssels politik, bland annat vapenleveranser till Kiev och sanktioner mot Ryssland. Budapest har också motsatt sig att Ukraina beviljas medlemskap i EU eller Nato.

Relationerna mellan Budapest och Kiev har ytterligare försämrats på grund av spänningar kring den ungerska etniska minoriteten i västra Ukraina. Förra veckan sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó att Kiev inte har någon plats i EU och ”inte ens hör hemma bland civiliserade nationer”, med hänvisning till dödsfallet av en etnisk ungrare, som enligt uppgift orsakades av ukrainska värnpliktsofficerare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vance: Amerikanerna har tröttnat på att betala för Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

publicerad 11 augusti 2025
– av Markus Andersson
Vance anser att EU "måste ta större ansvar" för vad som sker i dess närområde.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.

Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.

— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.

Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.

— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.

”Måste ta större ansvar”

Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.

— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.

Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.

— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.