Annons:

Amerikansk analytiker: Hycklerivarning när USA miljardsatsar på global påverkanskampanj mot Kina

Det nya kalla kriget

Uppdaterad september 21, 2024, Publicerad september 21, 2024 – av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den amerikanska representanthuset har med överväldigande majoritet godkänt en lag som allokerar motsvarande över 16 miljarder kronor över fem år för att motverka vad USA beskriver som Kinas "skadliga inflytande" globalt.

Satsningen, som omfattar potentiellt hemliga subventioner till medier och civilsamhällesorganisationer utomlands, har mött kritik från en amerikansk analytiker som menar att åtgärderna speglar en problematisk dubbelmoral i USA:s utrikespolitik.

Marcus Stanley, forskningschef vid den fredsinriktade amerikanska tankesmedjan Quincy Institute for Responsible Statecraft, betonar i en analysartikel den enorma omfattningen av satsningen. Den nya lagen, H.R.1157, innebär en betydande ökning av de federala utgifterna för påverkansoperationer utomlands.

“Det är en enorm satsning – ungefär dubbelt så mycket som till exempel CNN:s årliga driftskostnader”, skriver Stanley och tillägger att om förslaget blir lag skulle det innebära en betydande ökning av de federala utgifterna för internationella påverkansoperationer.

Annons:

Lagens primära syfte är att motverka Kinas ekonomiska och politiska inflytande, särskilt inom ramen för Belt and Road-initiativet, Pekings världsomspännande infrastrukturprojekt.

”Programfonderna kan till exempel stödja alla försök att belysa de ’negativa effekterna’ av kinesiska ekonomiska och infrastrukturella investeringar i ett främmande land”, skriver Stanley. “Eller så kan det finansiera politiska budskap mot kinesiska entreprenörer som är involverade i att bygga en hamn, en väg eller ett sjukhus, till exempel som en del av Pekings världsomspännande Belt and Road-initiativ”.

Varning för hyckleri

En av de främsta farhågorna Stanley lyfter fram är bristen på transparens i den nya lagen.

“HR 1157 verkar inte innehålla något krav på att amerikanska myndigheters finansiering av utländska medier ska göras transparent för medborgare i andra länder”, skriver Stanley och menar att detta öppnar upp för möjligheten att amerikanska medel används för att sprida förtäckta anti-kinesiska budskap utan att allmänheten får veta varifrån finansieringen kommer.

Stanley påpekar att med tanke på att USA tidigare riktat stark kritik mot andra regeringars påstådda påverkansoperationer, finns en uppenbar risk att dessa åtgärder kommer att uppfattas som ett uttryck för dubbelmoral inom den amerikanska statsapparaten.

"De kommer naturligtvis sannolikt att få USA protester mot liknande utländska regeringsaktiviteter att framstå som hycklande", skriver han.

Underminerad lokal kritik och intern påverkan

Vidare uttrycker Stanley oro för att programmet kan underminera genuint lokalt motstånd mot kinesiskt inflytande.

“En översvämning av potentiellt hemliga amerikanska regeringspengar till anti-kinesiska meddelanden över hela världen kan slå tillbaka genom att få organiskt motstånd mot kinesiskt inflytande att framstå som hemligt finansierad amerikansk propaganda snarare än äkta lokal oro".

Därtill finns det enligt Stanley en risk att propagandan som finansieras genom H.R.1157 letar sig tillbaka till den amerikanska debatten om Kina.

“Anti-kinesisk propaganda som finansieras genom detta program kan flöda tillbaka in i det amerikanska medieutrymmet och påverka den amerikanska publiken, utan att den ursprungliga finansieringskällan avslöjas", skriver Stanley, som menar att detta kan försvåra en objektiv debatt om Kinas internationella roll.

"Det är lätt att föreställa sig att USA-finansierade utländska medier används som bevis i inhemska debatter om Kinas internationella roll, eller till och med för att attackera amerikanska röster som förespråkar en annan syn på Kina än den som sprids av en hökaktig amerikansk regering", skriver han och pekar på aktuella exempel där statliga medel använts på liknande sätt:

"Under Trumps presidentskap stödde utrikesdepartementets Global Engagement Center (GEC), en trolig mottagare av många av dessa medel, attacker mot amerikanska kritiker av Trumps Iranpolitik. På senare tid har konservativa kongressledamöter hävdat att GEC har förespråkat censur av konservativa röster som inte håller med om Bidens utrikespolitik".

Äventyrar amerikanska intressen

Stanley avslutar sin kritik med att ifrågasätta huruvida Washington fullt ut inser vilka risker som är förenade med den här typen av operationer, och menar att amerikanska värderingar och intressen riskerar att undermineras om man fortsätter att själv ägna sig åt samma typer av aktiviteter som man kritiserar andra för.

“Den överväldigande blocköverskridande majoriteten för HR 1157 är en ögonblicksbild av en kultur i Washington som inte verkar se risken för USA:s värderingar och intressen när vi ägnar oss åt samma hemliga aktiviteter som vi kritiserar hos andra länder".

Quincy Institute for Responsible Statecraft är en amerikansk tankesmedja som arbetar för en utrikespolitik präglad av militär återhållsamhet och diplomati. Institutet grundades med syftet att erbjuda alternativ till USA:s militaristiska utrikespolitik.

Organisationen samlar experter och akademiker för att ge beslutsfattare alternativa politiska lösningar. Deras digitala plattform Responsible Statecraft publicerar analyser och nyheter med fokus på en mindre militariserad amerikansk utrikespolitik.

En av medgrundarna är den svensk-iranske författaren Trita Parsi, som även är institutets vice ordförande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 13:20 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 11:59 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige skyndar på bygget av rymdförsvar – militära satelliter planeras före 2030

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 – av Markus Andersson
Försvarsmakten övervakar andra länders satelliter och rymdrörelser i realtid.

Försvarsmakten påskyndar uppbyggnaden av ett svenskt rymdförsvar och planerar att sända upp egna operativa satelliter tidigare än tidigare planerat.

Initiativet, som ska öka förmågan till övervakning och spaning i ett läge med eskalerande konflikter och försämrat säkerhetsläge, innebär en forcerad anskaffning där Försvarets materielverk (FMV) fått i uppdrag att snabba på processen.

Konflikten med Ryssland och "det förvärrade säkerhetspolitiska läget" har fått Försvarsmakten att accelerera arbetet med ett nationellt rymdförsvar. Målsättningen att ha egna militära satelliter var ursprungligen satt till 2030, men FMV har nu fått i uppdrag att genomföra en forcerad anskaffning så att satelliterna kommer i drift tidigare än så. Försvaret vill i nuläget inte ange ett exakt år eller hur många satelliter som kommer att ingå i systemet.

— Vi behöver se längre, säger Anders Sundeman, ny chef för Försvarsmaktens rymdverksamhet, till statstelevisionen SVT.

Annons:

Satelliterna ska främst användas för spaning och övervakning och syftar till att ge en förbättrad lägesbild, bland annat över Östersjöområdet. En beväpning av satelliterna uppges i dagsläget inte vara aktuell.

"Vapnen når längre"

Försvarsmakten anger två huvudskäl för den ökade takten: det förvärrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen av vapensystem med längre räckvidd. Förmågan att upptäcka och följa händelseutveckling på större avstånd har därför blivit allt viktigare, samtidigt som rymdteknik blivit billigare och mer tillgänglig.

— Avstånden har ökat så mycket numera, vapnen når längre. Därför behöver vi ha en god uppfattning av hur händelseutvecklingen ser ut på betydligt längre avstånd, säger Anders Sundeman.

På sikt är det tänkt att uppskjutningar ska kunna ske från Esrange i norra Sverige, men den första operativa satelliten väntas troligen skickas upp från utländsk mark. Försvaret har redan två övningssatelliter i omloppsbana: Gna-3, som sköts upp förra året, och den svensk-danska satelliten Bifrost som följde tidigare i år.

Rymden som konfliktdomän

I dag arbetar omkring femton personer med rymdförsvaret inom Försvarsmakten, och inom fem år väntas personalstyrkan fördubblas. I det övervakningsrum som hanterar rymdlägesbilden följs andra länders satelliter, passage över Sverige noteras och misstänkta rörelser analyseras.

Sverige är ett av flera länder som nu bygger upp rymdförsvar. Även den USA-ledda militärpakten Nato har lyft fram rymden som en möjlig framtida konfliktdomän.

— Med ett ökat intresse, ökad aktivitet och ökat beroende så kommer potentiella konflikter, eller rymden som potentiell konfliktdomän, att öka, säger Anders Sundeman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.