Annons:

Ambassadören varnar: USA har underskattat Kinas styrka

Den multipolära världen

Publicerad Idag 16:59
– av Markus Andersson
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns menar att en av de största fördelarna för Kina är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nicholas Burns, som under tre år var USA:s ambassadör i Kina, menar att västvärlden systematiskt har underskattat den kinesiska supermaktens förmåga inom teknologi, militär och infrastruktur. I en färsk intervju lyfter den erfarne diplomaten fram flera områden där Kina ligger långt före USA – och varnar för att amerikanska beslutsfattare fortfarande inte ser det fulla allvaret i situationen ur USA:s strategiska intressen.

Nicholas Burns, 68, avslutade i januari 2025 sitt uppdrag som USA:s ambassadör i Kina efter tre intensiva år i Peking. Med en lång karriär inom amerikansk diplomati bakom sig – han har tjänstgjort under sex presidenter och nio utrikesministrar – återvände han till Harvard University där han är professor i diplomati och internationella relationer.

Nu talar han öppet om sina erfarenheter och observationer från tiden i Kina. Och bilden han målar upp är mer oroväckande än många vill erkänna.

Imponerande infrastruktur

Vi har underskattat kinesisk makt i världen, konstaterar Burns rakt av. Som exempel lyfter han fram den kinesiska höghastighetsjärnvägen:

Annons:

Tågen är fantastiska. Vi åkte med de där tågen. Du kan åka från Peking till Shanghai på fyra och en halv timme.

Sträckan är över tusen kilometer, påpekar han, och drar en tydlig jämförelse med det amerikanska tågsystemet Amtrak:

Vi har Amtrak, som helt enkelt inte är så.

Men det är inom vetenskaplig och teknologisk kapacitet som Burns ser den största utmaningen.

Det är nyckeln till framgången i vår tidsålder, säger han och fortsätter:

Inom de kommande decennierna – vilket samhälle kommer att utbilda fler vetenskapsmän och ingenjörer?

USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns, skakar hand med Xu Kunlin, guvernör i Jiangsu-provinsen i Kina. Foto: US Department of State

"Alarmerande" siffror om utbildning

Statistiken han presenterar är slående. 34 procent av förstaårsstudenterna vid kinesiska universitet studerar ingenjörsvetenskap eller STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I USA är motsvarande siffra 5,6 procent.

Och de är ett mycket större land, tillägger Burns.

Han pekar också på en märklig paradox i det amerikanska samhället. Vid Harvards examensceremoni, där han själv undervisar, är mönstret tydligt:

När vi ber våra studenter som examinerats inom kemi, biologi och fysik att resa sig upp, är de till största delen asiatisk-amerikaner. En del amerikanska medborgare med asiatisk bakgrund, eller amerikaner med kinesiskt ursprung.

Samma mönster syns i näringslivet.

Förra veckan, när president Trump samlade USA:s största teknikledare i Vita huset, var en mycket stor andel av dessa teknikledare indisk-amerikaner och kinesisk-amerikaner, säger Burns.

Hans slutsats är svidande:

Vi konkurrerar inte där det verkligen är avgörande för framtiden. Och det handlar om teknologi.

Militär styrka som förbises

Burns tar också upp den kinesiska militären, Folkbefrielsearmén (PLA), vars kapacitet han menar att västvärlden underskattar.

En del har hävdat: 'De har ju inte deltagit i något krig sedan 1978. Vad är de värda?' Jag har sett PLA, säger han bestämt.

Jag tror att vi har underskattat deras militära styrka, deras teknologiska styrka.

Strategisk långsiktighet

En av de största fördelarna för Kina, enligt Burns, är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Kommunistpartiet i Kina är strategiskt och de behöver inte oroa sig för – ni vet, vi måste bry oss om vad pressen säger. Jag menar, det är en bra sak att ha en press som utmanar regeringen. De har ingen som motsätter sig dem. Och därför kan de göra stora satsningar över 10, 20, 30 år.

Som exempel nämner han Kinas systematiska Afrika-politik:

I 35 år i rad har den kinesiske utrikesministern, vem den personen än är, gjort sin första utlandsresa för året i januari till Afrika för att visa afrikanerna att 'ni är vår prioritet'.

Kontrasten till USA är påfallande.

Jag tror att president Trump aldrig åkte till Afrika under sin första mandatperiod. President Biden åkte en gång till Angola för två eller tre dagar i december, precis i slutet av sin mandatperiod, säger Burns.

Hans slutsats är entydig:

De är strategiska, och vi konkurrerar inte på den nivån. Så faktiskt tror jag att kinesisk teknologi, den kinesiska militären och ekonomin är starkare än vad vi tror. Och jag tror att vi har underskattat dem, och det har vi inte längre råd med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina släpper visumkrav för svenskar

Den multipolära världen

Uppdaterad Igår kl 11:52, Publicerad Igår 10:29
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

"Trump är som Gorbatjov"

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas "av-amerikanisering" av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

"Kina kommer att vara störst om 10 år"

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz erkänner: Västvärldens attraktionskraft avtar

Den multipolära världen

Publicerad oktober 6, 2025
– av Isac Boman
Friedrich Merz CDU
Merz förespråkar nedskärningar i välfärden samtidigt som han vill öka både Ukrainastöd och militära utgifter.

Den liberala demokratin är under attack från nya "autokratiska allianser", hävdade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i veckan. I samma andetag erkände han att västvärldens attraktionskraft "avtar märkbart" och att omvärlden inte längre ser upp till västerländska värderingar på samma sätt som tidigare.

Den tidigare BlackRock-toppen Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron målade upp en mörk bild av västvärldens kris på fredagen. De båda ledarna hävdar att den liberala demokratin är under attack från olika håll och enligt Merz är det en ”axel av autokratiska stater” som nu utmanar den liberala världsordningen.

— Maktcentra i världen förskjuts i en utsträckning som inte setts sedan slutet av kalla kriget. En axel av autokratiska stater som utmanar den liberala ordningen runt om i världen hotar direkt de västerländska demokratierna, påstod han.

Varför denna axel bildats förklarades dock inte närmare. I samma anförande tvingades han dock erkänna att västvärldens attraktionskraft sjunker:

Annons:

— Utstrålningen av det vi i västvärlden kallar liberal demokrati avtar märkbart. Det är inte längre givet att världen orienterar sig mot oss, att den följer våra värderingar om liberal demokrati.

Merz har nyligen också slagit fast att Tyskland inte längre har råd att finansiera välfärdsstaten samtidigt som han förespråkar satsningar på militär upprustning och fortsatt stöd till Ukraina.

Macron finner bekväm syndabock

Macron talade om en "degeneration av demokratin" i Europa och fann en bekväm syndabock i sociala medieplattformar.

— Vi har varit skyldiga att överlämna vårt offentliga demokratiska rum till sociala nätverk som ägs av stora amerikanska entreprenörer och kinesiska företag, sade han.

Möjligheten att Västs egen politik bidragit till utvecklingen berördes dock inte alls av Merz eller Macron.

— Den demokratiska debatten förvandlas till en debatt av hat, fortsatte Frankrikes president.

Merz, Macron, Tusk och Starmer. Foto: Number 10/CC BY 2.0

Putin ser multipolär värld

Rysslands president Vladimir Putin presenterade på torsdagen en helt annan analys. Vid Valdai Discussion Club i Sotji beskrev han utvecklingen som naturlig.

— Multipolaritet har blivit en direkt konsekvens av försök att etablera och bevara global hegemoni, ett svar på den besatta önskan att ordna alla i en enda hierarki, med västliga länder i toppen, sade Putin.

Putin hävdade också att demokratin är i tillbakagång i väst. Som exempel nämnde han Rumänien, där domstolen ogiltigförklarade presidentvalet förra året.

Merz erkände också att Europa har blivit "ekonomiskt svagare" och att de sociala löften som gjorts är "så mycket svårare att uppfylla idag än de brukade vara".

Lösningen? Europa måste "återfokusera på sin ekonomiska konkurrenskraft" och "motsätta sig en ny våg av protektionism i världen". Detta är i stort sett samma mantra europeiska ledare upprepat i årtionden – hittills med begränsad framgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin: Västs strävan efter världshegemoni skapade multipolär ordning

Den multipolära världen

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Enligt Rysslands president förlorade Ukraina nästan 45 000 ukrainska soldater förra månaden.

Den multipolära världsordningen är redan verklighet och "ingen är beredd att följa regler från utlandet", det slog Rysslands president Vladimir Putin fast under det årliga Valdai-forumet.

Han uppmanade europeiska politiker att sluta med sin "antiryska hysteri", hävdade att 44 700 ukrainska soldater dödades eller skadades i september och kallade USA:s president Donald Trump för en "bekväm samtalspartner".

Världen genomgår för närvarande en omfattande omvandling och den redan etablerade multipolära världsordningen är en direkt konsekvens av västerländska makthavares försök att etablera global hegemoni, argumenterade Putins under ett anförande vid Valdai-forumet på torsdagen.

Den ryske presidenten redogjorde också för de ryska väpnade styrkornas påstådda framgångar i Ukraina och Kievs förluster och uppmanade europeiska ledare att ta itu med sina egna länders problem istället för att ägna sig åt vad han beskrev som "antirysk hysteri".

Annons:

Putin uttryckte sig också positivt om den nya amerikanska administrationens pragmatiska förhållningssätt till internationella frågor.

Ingenting är förutbestämt

Den nuvarande globala situationen, präglad av snabba och ofta dramatiska förändringar, kräver beredskap för alla utvecklingar. Individuellt ansvar är särskilt viktigt och "insatserna i den nuvarande situationen är extremt höga", sa Putin.

En multipolär värld har redan tagit form, enligt den ryske presidenten. "Praktiskt taget ingenting är förutbestämt. Allt kan utvecklas på olika sätt. Mycket beror på precisionen, omtänksamheten, återhållsamheten och eftertänksamheten i varje internationell aktörs handlingar", sa han.

Putin betonade att i en multipolär värld måste alla länder söka gemensam grund för sina intressen. "Ingen är beredd att spela efter regler som fastställts någonstans utomlands", konstaterade han.

— Relationerna inom den globala majoriteten, prototypen för de politiska metoder som är nödvändiga och effektiva i en polycentrisk värld, är baserade på pragmatism och realism, ett avvisande av blockfilosofi och frånvaron av stela, ensidigt påtvingade förpliktelser eller modeller med senior- och juniorpartners, förklarade Putin.

Han kallade den "blockinställning" som vissa länder har i syfte att utlösa en konfrontation för meningslös och anakronistisk. Nya internationella organisationer som BRICS och SCO utvecklas idag i "andan av 2000-talets diplomati", sa Putin. "De är inte emot någon, de är för sig själva".

Skarp kritik mot Europa

Putin konstaterade att USA:s och dess allierades makt nådde sin topp i slutet av 1900-talet, men att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, en kraft som kan styra världen och diktera för alla "hur man ska andas".

— Försök gjordes, men de slutade alla i misslyckande, sa han.

Den ryske presidenten riktade skarp kritik mot europeiska politiker som han anser försöker "lappa ihop hål i den europeiska byggnaden" genom att felaktigtskapa en bild av Ryssland som en fiende.

— De styrande eliterna i det enade Europa fortsätter att piska upp hysteri. Det visar sig att krig med ryssarna nästan står för dörren. De upprepar detta nonsens, detta mantra, om och om igen, sa Putin.

— Ärligt talat känner jag för att säga till dem, lugna ner er, vila lite och slutligen ta hand om era egna frågor, fortsatte han.

Rysslands ledare varnade också för att Moskva följer noga den eskalerande militariseringen av Europa, och att Rysslands motåtgärder "inte kommer att dröja". Han noterade att det finns de som hoppas kunna leverera ett "strategiskt nederlag" för Ryssland, men menade att även de "mest trögfattade hårdskallarna" snart kommer att inse att detta är omöjligt.

Situationen i Ukraina

Putin lade ansvaret för de misslyckade ansträngningarna att stoppa fientligheterna på "minoriteten, inte majoriteten".

— Detta gäller i första hand Europa, som ständigt eskalerar konflikten. Man kan inte se något annat mål som de eftersträvar idag, sa han.

Den ryske presidenten anklagade väst och deras "tjänare i Kiev" för att betrakta det ukrainska folket som förbrukningsvara, ett "destruktivt verktyg i andras händer". Putin uppgav också att de ryska väpnade styrkorna stadigt skapar en buffertzon längs hela frontlinjen.

— Detta arbete fortskrider smidigt, lugnt och enligt plan... I dag är den ryska armén den mest stridsklara armén, påstod Putin och hävdade att de ryska väpnade styrkorna förvisso lidit förluster, men att dessa är mycket mindre än den ukrainska militärens.

Ryska trupper har enligt honom erövrat två tredjedelar av Kupyansk i Charkiv-regionen och tagit Kirovsk i Donetsk under sin fulla kontroll. Bosättningen Yunakovka i Sumy-regionen är under den ryska arméns kontroll och Volchansk i Charkiv-regionen är till hälften kontrollerad.

Ryska trupper har gått in i Seversk, Konstantinovka och Krasnoarmeysk i Donetska folkrepubliken, och behöver bara befria 0,13 procent av territoriet i folkrepubliken Luhansk.

Han hävdade att det råder "förvirring i den ukrainska militärens led" och att de inte förstår vad som händer på frontlinjen. Den ukrainska armén förlorade omkring 44 700 soldater vid engagemangslinjen i september, där oåterkalleliga förluster stod för hälften av denna siffra, enligt Putin. Från januari till augusti deserterade totalt 150 000 ukrainska militärer, påstod han.

Pragmatisk syn på USA

Putin konstaterade att Rysslands och USA har olika syn på många "globala problem", men att "för stormakter är detta faktiskt någonting normalt". Lösningar på motsättningarna som skulle tillfredsställa båda sidor är fullt möjliga att hitta, argumenterade han.

— Oavsett oenigheter, om vi behandlar varandra med respekt, kommer förhandlingar, även de tuffaste och mest ihärdiga, fortfarande att syfta till att nå konsensus, och detta innebär att ömsesidigt acceptabla lösningar är möjliga.

Han uppskattade att de nuvarande amerikanska myndigheterna till skillnad från sina föregångare uttrycker sina ambitioner klart och tydligt.

— Det är alltid bättre att tydligt förstå vad andra personer har för avsikt och vad de försöker uppnå än att försöka urskilja den verkliga innebörden i en serie underförstådda anmärkningar, tvetydigheter och vaga antydningar.

— Vi ser att den nuvarande amerikanska administrationen styrs främst av sitt eget lands intressen, fortsatte han.

Under ett besök i Alaska diskuterades återställandet av bilaterala relationer, eftersom de enligt Putin "inte bara befinner sig i en återvändsgränd, utan på den lägsta nivån i mannaminne". Putin beskrev vidare den amerikanske presidenten Donald Trump som en bekväm samtalspartner som "vet hur man lyssnar och hör".

Vidare är Ryssland redo att stödja president Trumps förslag att lösa konflikten i Gazaremsan om det leder till skapandet av två separata stater, eftersom detta steg är nyckeln till en "slutgiltig lösning av den palestinsk-israeliska konflikten", sa Putin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.