MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 12 augusti 2025

tisdag 12 augusti 2025

Al Jazeera-journalist dödad av israelisk militär

publicerad 11 maj 2022
– av Jan Sundstedt
Shireen dödades och ytterligare en journalist skottskadades.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Qatar-baserade Al Jazeeras reporter Shireen Abu Akleh sköts i ansiktet av israelisk militär under en räd mot ett flyktingläger – trots att hon bar pressväst. Nyhetskanalen anklagar nu Israel för att medvetet ha mördat journalisten och kräver att ansvariga ställs inför rätta.

Ögonvittnen hävdar att israeliska krypskyttar plötsligt började beskjuta flera journalister på plats i flyktinglägret och att dessa heller inte gavs någon möjlighet att lämna platsen.

– Jag ser det här som ett tydligt lönnmord på journalister. Krypskytten som dödade Shireen hade för avsikt att döda henne eftersom han sköt mot en del av hennes kropp som saknade skydd, säger Al Jazeera-kollegan Shatha Hanaysha.

Hanaysha vittnar om att alla journalister bar tydliga västar och hjälmar och menar att mordet skedde helt oprovocerat då det inte pågick några strider i området.

– Ockupanternas armé slutade inte ens att skjuta efter att hon kollapsade. Jag kunde inte ens sträcka ut armen och dra henne på grund av skotten.

Ali al-Samoudi, en annan journalist som var på plats och som skadesköts av israeliska soldater, berättar att han överhuvudtaget inte såg några palestinska kombatanter på platsen och skräder inte orden.

– Vi var där för att filma den israeliska arméns räd och plötsligt sköt de oss utan att först be oss sluta filma eller lämna området. Den första kulan träffade mig och den andra Shireen. De mördade henne kallblodigt eftersom de är mördare och de har specialiserat sig på att enbart mörda palestinier… Det fanns inget palestinskt militärt motstånd på platsen.

Al Jazeera har fördömt mordet och menar att det bryter mot internationella lagar samt deklarerat att man håller den israeliska regeringen och dess ”ockupantstyrkor” ansvariga för Shireens död. Palestinska politiker har också fördömt mordet och även FN kräver att händelsen utreds och att de skyldiga straffas.

– Jag uppmanar till en omedelbar och grundlig utredning och att de ansvariga ställs till svars, säger FN:s särskilda sändebud Tor Wennesland.

USA:s ambassadör i Israel är mer försiktig i sina uttalanden men skriver att han ”uppmanar till en grundlig utredning” av Shireens död.

Israel håller dock inte med om att journalisten skulle ha mördats eller ens ha beskjutits av israeliska soldater – utan menar att det är ”sannolikt” att beväpnade palestinier sköt ihjäl henne. Man påstår vidare att palestinska kombattanter visst var på plats vid tidpunkten och besköt de israeliska styrkorna.

– Armén siktade naturligtvis inte på journalister, kommenterar en israelisk talesman.

Människorättsorganisationer verksamma i området menar vidare att det inte är första gången som Israel använder sig av övervåld mot palestinska journalister och att det hela är något som sker systematiskt. Några grundliga utredningar av övergreppen sker inte heller och ingen ansvarig ställs till svars – trots att man officiellt påstår sig se allvarligt på denna typ av händelser, konstaterar man.

– Varje gång som det framförs klagomål om specifika incidenter om påstådda krigsbrott, brott mot mänskligheten och förbrytelser mot internationell lag i det ockuperade området så tar den israeliska armén inte dessa utredningar på allvar, säger den palestinske människorättsjuristen Mounir Nesseba och tillägger att omvärlden inte heller förväntar sig att Israel ska ställa gärningsmännen till svars.

I den arabisktalande världen har händelsen väckt stor ilska och Qatars vice utrikesminister kräver nu ett slut på vad som beskrivs som ”statsfinansierad israelisk terrorism.”

Trots händelsen låter Al Jazeera meddela att man kommer att fortsätta rapportera från området och att man har ”ett uppdrag att alltid fortsätta informera världen om vad som händer” i regionen – ett uppdrag som man nu menar är viktigare än någonsin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump sätter in Nationalgardet för att ”befria” Washington

Donald Trumps USA

publicerad Idag 12:01
– av Markus Andersson
President Trump tillkännager att 800 soldater från Nationalgardet initialt sätts in för att bekämpa brottsligheten och återställa ordning i Washington, DC.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vid en presskonferens på måndagen meddelade USA:s president Donald Trump en massiv insats för att bekämpa brottsligheten i Washington, DC.

Som en del av åtgärderna sätts stadens polis under federal kontroll, och hundratals soldater från Nationalgardet kommer att patrullera gatorna för att göra staden säkrare. Trump varnade samtidigt för att New York kan vara nästa på tur för liknande åtgärder.

— Jag tillkännager en historisk åtgärd för att rädda vår nations huvudstad från brott, blodsutgjutelse, kaos och misär – och värre. Detta är befrielsens dag i DC och vi ska ta tillbaka vår huvudstad, sa Trump under en presskonferens i Vita huset.

Presidenten uttryckte frustration över vad han beskrev som den växande brottsligheten i staden.

— Vår huvudstad har tagits över av våldsamma gäng och blodtörstiga kriminella, kringströvande grupper av vilda ungdomar, drogade galningar och hemlösa, sa Trump och fortsatte: ”Och vi kommer inte att tillåta det längre. Vi accepterar det inte”.

Trump påpekade att insatserna snabbt skulle börja, på samma sätt som de åtgärder som vidtagits vid den södra gränsen för att stoppa illegal invandring. ”Vi städade upp det snabbt vid gränsen, och vi kommer att städa upp det snabbt här också”, förtydligade han.

”Kommer vara tuffa”

Enligt den amerikanska lagstiftningen, Home Rule Act från 1973, har presidenten rätt att ta kontroll över Washingtons polisväsende i upp till 30 dagar, med möjlighet för kongressen att förlänga åtgärderna. Trumps administration har skickat dokument som formaliserar övertagandet till kongressen, och senare under dagen träffades DC:s polischef och andra federala tjänstemän för att diskutera nästa steg.

— Detta blir ett tillfälle för oss att samarbeta och arbeta tillsammans för att kunna gå ut och verkställa arresteringsorder, sa MPD:s polischef Pamela Smith.

Försvarsminister Pete Hegseth förtydligade i en intervju att Nationalgardet inte bara kommer att vara närvarande utan agera proaktivt i sin insats.

— De kommer att vara starka, de kommer att vara tuffa och de kommer att stå vid sina brottsbekämpande partners, sade Hegseth, och tillade: ”Om du vidtar en åtgärd eller skjuter mot dem, kommer detta att få konsekvenser”.

”Dubbelt så många mord som Bagdad”

Trump försvarade sitt beslut och visade under presskonferensen ett diagram som jämför mordstatistik per capita i Washington, DC med huvudstäderna i kokainexporterande Colombia, Mexiko och Irak.

— Vi har dubbelt så många mord som Bagdad, hävdade han, och beskrev situationen som ”helt oacceptabel”.

— Vi kommer att ta bort gängen, vi kommer att ta bort droghandlarna, vi kommer att ta bort kriminella nätverk – snabbt och effektivt, sa Trump. Han föreslog även att vissa kriminella, som han menade kommit till USA olagligt, kommer att utvisas.

Foto: faksimil/Truth Social/Trump

— De kommer från Venezuela, de kommer från hela världen. Vi ska få ut dem, förklarade han.

Nationalgardet kommer också att bistå i en större insats för att ta bort hemlösa läger från offentliga platser, inklusive parker och undergångar.

— Vi gör oss av med slumområdena, lovade Trump och nämnde att försköning av stadens offentliga områden och att reparera vägmittremsor och potthål är en del av insatsen.

— Det handlar inte bara om brottsbekämpning, det handlar om att få tillbaka ordningen på våra gator.

”Falska siffror”

DC:s borgmästare Muriel Bowser, som är demokrat, bekräftade att hon kommer att följa de federala insatserna men uttryckte oro över att Trumps beslut innebär ett stort ingrepp i lokal självstyre.

— Jag kommer att arbeta varje dag för att säkerställa att det inte blir en fullständig katastrof, sade Bowser, och påstod sig vara särskilt oroad över närvaron av civilklädd brottsbekämpande myndighetspersonal.

— Alla brottsbekämpande enheter måste vara tydligt identifierbara, med uniformer, brickor och jackor, så att folk vet att de är poliser.

Trump tog upp kritiken och svarade på sitt sätt.

— Det handlar inte om att vara politiskt korrekt, det handlar om att få ordning på vårt land. Och vi ska ta bort alla som inte hör hemma här.

— De säger att brottsligheten minskar, men det är falska siffror. Jag kommer att se till att Pam Bondi och hennes team tittar på det här.

New York nästa?

Försvarsminister Hegseth förtydligade också att soldater från andra stater kommer att assistera i insatsen.

— De kommer att stå sida vid sida med våra federala agenter, precis som vi gjorde i Los Angeles. De kommer att vara proaktiva och säkerställa att denna stad blir säker.

Trump nämnde också att han ser på andra städer som kan behöva liknande federala insatser.

— Titta på Chicago, hur illa det är. Titta på Los Angeles, hur illa det är. Vi har andra städer som är väldigt dåliga. New York har ett problem, sade Trump och antydde att fler städer kan få federalt stöd om situationen inte förbättras.

Presidenten passade också på att uttrycka sina långsiktiga visioner för staden.

— Washington, DC, bör vara en av de säkraste, renaste och vackraste städerna i världen, och vi ska göra det till det, sammanfattade Trump och lovade att han tänker ”städa upp det här och göra det snabbt”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiska ”pop up-hus” säljs på Walmart och Amazon

publicerad Idag 8:49
– av Redaktionen
För att lyfta det minsta huset räcker det med en gaffeltruck - men för de större rekommenderas det att köparen hyr en lyftkran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nu kan man köpa portabla ”pop up-hus” på amerikanska Walmart och Amazon. Husen är tillverkade i Kina och finns i flera storlekar samt prisklasser.

Husen, som är byggda av containrar, kallas för “expandable prefab house” och är skapade av kinesiska företaget Chery Industrial. De går att köpa i olika storlekar där det finns allt från ett simpelt kontor med badrum, som kostar cirka 150 000 kronor, till ett större hus med både sovrum, vardagsrum och matsal tillsammans med badrum och kök som man får betala cirka 270 000 kronor för.

Pop up-husen kan köpas på Amazon och även på amerikanska lågprisbutiken Walmart, men billigast är troligen att köpa direkt från tillverkaren, rapporterar Fortune.

Huset kan packas ihop och blir då i ”containerstorlek”, enligt företaget. Leverans till köparen ingår, men köparen ansvarar för att förflytta huset från lastbilen. Då krävs en gaffeltruck stark nog att lyfta containerhuset, men för de större husen rekommenderas att man hyr en lyftkran. Huset levereras hopvikt och då får man ta hjälp av vänner för att vika upp det.

Innan köp behöver man ha mark att ställa huset på, men också planera för att dra in vatten och el. Toalett och dusch ingår i de flesta hus, men möbler får man självfallet välja själv.

De senaste åren har så kallade ”Tiny houses” blivit en rörelse, särskilt i USA, där man uppmanar till mer minimalism och helt enkelt att leva simplare med mindre ägodelar. Ofta är husen portabla, extremt små i mått jämfört med vanliga hus, men också planerade och genomtänkta i både struktur och möblering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vance: Amerikanerna har tröttnat på att betala för Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 17:30
– av Markus Andersson
Vance anser att EU "måste ta större ansvar" för vad som sker i dess närområde.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.

Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.

— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.

Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.

— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.

”Måste ta större ansvar”

Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.

— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.

Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.

— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putin i Alaska – fredsavtal eller fortsatt krig?

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 13:35
– av Jan Sundstedt
Putin och Trump i ett tidigare möte år 2017.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.

Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.

Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.

På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.

Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.

Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.

EU:s motstånd och rysk skepsis

Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.

Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.

”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.

Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.

Ulf Kristersson Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad kan vi förvänta oss av mötet?

Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.

Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.