MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025


Afghanistan: Hotet inifrån – korruptionen

Korruptionen inom den afghanska regeringen och staten utgör det främsta framtida hotet mot stabiliteten i landet. Det uppger flera experter som IPS har talat med.

publicerad 7 oktober 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


– Korruptionen underminerar den lilla legitimitet som regeringen har kvar. Folket litar inte på regeringen eftersom de inte anser att den arbetar för allmänhetens bästa, säger Qader Rahimi, vid Afghanistans oberoende människorättskommission.

Rahimi menar att det är dags att det internationella samfundets fokusering på att bekämpa al-Qaida och terrorismen breddas.

– Det är dags att fokusera på korruptionen – som är vår värsta fiende, säger han till IPS.

Att korruptionen är mycket utbredd i landet bekräftas av en undersökning som förra året genomfördes av bland andra FN-organet UNODC. Enligt den hade hälften av afghanerna under förra året tvingats betala en muta för att få en offentlig tjänst utförd. Enligt samma rapport beräknades korruptionen kosta Afghanistan närmare motsvarande 25 miljarder kronor om året.

Det återstår bara ett drygt år innan de Nato-ledda trupperna enligt planerna ska lämna Afghanistan och överföra ansvaret till de inhemska myndigheterna. Men inom landet ställer sig många nu frågan om vad som egentligen har uppnåtts sedan 2001, då det så kallade kriget mot terrorismen inleddes. Samtidigt undrar många hur ett krig som nu är inne på sitt tolfte år bara kan fortsätta trots att det bara blir allt mer destruktivt med tiden.

Enligt den senaste halvårsrapporten från FN-insatsen i landet, Unama, så ökade antalet civila offer i konflikten med 23 procent under årets första sex månader.

Många analytiker menar samtidigt att bristen på förtroende för landets ledning är en drivande kraft bakom konflikten.

 Det råder en enorm kommunikationsklyfta mellan regeringen och folket. Folket har inte de instrument som krävs för att deras röster ska bli hörda eller för att de ska kunna påverka regeringens politik, säger Abdul Khaliq Stanikzai, som är regionchef för den ickestatliga organisationen Sanayees organisation för utveckling.

Enligt honom har misstroendet mot Hamid Karzais regering bara fortsatt att växa i takt med att förväntningarna på en snabb ekonomisk utveckling, stärkta rättigheter och fungerande institutioner inte har infriats.

Asif Karimi vid Förbindelsekontoret, en lokal fredsorganisation, menar att de flesta afghaner idag varken ställer sig bakom talibanerna eller regeringen.

– Till en början, efter att talibanregimen hade störtats, så hoppades folket på en öppen och rättvis regering. Nu förväntar sig ingen något alls från regeringen, säger Asif Karimi till IPS.

Men enligt Mirwais Ayobi, som föreläser i juridik vid universitetet i Herat, så har befolkningens förtroende för talibanerna börjat växa.

 Om du ber talibanerna att hjälpa till att lösa en tvist så koncentrerar de sig på försoning istället för att kräva pengar, säger han.

Ayobi menar att den omfattande korruptionen bland politiker och statliga tjänstemän är ett stort hot eftersom det göder ett bristande förtroende bland befolkningen.

Antikorruptionsorganet Transparency International rankade förra året Afghanistan som det tredje mest korrumperade landet i världen, efter Somalia och Nordkorea.

Många bedömare menar att korruptionen är ett problem som har förvärrats med de internationella insatserna i landet.

– Tidigare hade vi ett system som i grunden var socialistiskt, baserat på en modell som skapades i samband med den sovjetiska ockupationen. Men med det internationella samfundet kom ett frihandelssystem, trots att det saknades fungerande institutioner som kunde övervaka och vägleda ett sådant system, säger Rahman Salahi, som tidigare var ordförande för den oberoende akademikerorganisationen Herats professionella shura.

Afghanistanexperten Antonio Giustozzi, som är gästprofessor från King’s College i London, menar att det bistånd som flödat in i landet också har bidragit till korruptionen.

– Storleken på det bistånd som hade öronmärkts för landet översteg samhällets kapacitet och institutionernas hanteringsförmåga, säger Giustozzi.

Detta skapade enligt honom utrymme för korruption.

– Och nu är korruptionen djupt inrotad i det politiska systemet, menar Giustozzi.

Sayed Ikram Afzali, ordförande för organisationen Advocacy and Communication for Integrity Watch Afghanistan, menar dessutom att det internationella samfundet bidragit till en kultur av straffrihet. Detta genom att ge stöd till vissa av landets så kallade krigsherrar.

 Internationella organ gav politisk makt och pengar till korrumperade krigsherrar som hade begått brott och som dödat tusentals oskyldiga. Folket hade hoppats att vi skulle få uppleva rättvisa och jämlikhet efter att talibanerna hade besegrats. Men inget av detta skedde, säger Sayed Ikram Afzali till IPS.

Samtidigt menar han att det finns ett visst hopp för framtiden.

– Krigsherrarna har inga starka rötter bland befolkningen. De förvägrar folket social rättvisa och har kidnappat statsmakten. Tiden är inne för att befria staten från dessa personer.

 

 

Giuliano Battiston/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare attackerade egen militärbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Igår 13:33
– av Isac Boman
Den extrema bosättarrörelsen förespråkar etnisk rensning av palestinier och vill ta över de områden där dessa bor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal extrema judiska bosättare angrep under söndagskvällen en israelisk militärbas på den ockuperade Västbanken. Enligt IDF vandaliserades fordon, egendom sattes i brand, graffiti sprejades och soldater attackerades.

Attacken beskrivs som en av de allvarligaste där bosättare vänt sig mot det egna landets säkerhetsstyrkor. Våldet kommer efter flera liknande attacker riktade mot palestinska byar och samhällen, samt ökande ilska över att israeliska myndigheter gripit flera av de ansvariga.

I onsdags trängde över 100 bosättare in i staden Kfar Malik, tände eld på egendom och öppnade eld mot palestinier som försökte försvara sina hem, enligt Najeb Rostom, chef för det lokala rådet. Tre palestinier dödades efter att israelisk militär ingripit. Fem bosättare greps i samband med attackerna.

– Inget civiliserat land kan acceptera att medborgare angriper sin egen armé, förstör militär utrustning och hotar säkerhetspersonal, sade premiärminister Benjamin Netanyahu.

Bilder i israeliska medier visar unga, religiösa män förknippade med ”hilltop youth”, en militant bosättarrörelse som länge anklagats för att systematiskt attackera palestinier och deras egendom. Rörelsen etablerar ofta illegala utposter på Västbanken och har blivit en symbol för den allra mest våldsamma grenen av bosättarrörelsen.

”Judiska extremister”

Säkerhetsstyrkor använde distraktionsgranater för att skingra folkmassan vid militärbasen norr om Ramallah, och militären publicerade bilder på skadad infrastruktur, som enligt uppgift använts för att förebygga attacker och upprätthålla säkerheten.

Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (Judisk Makt) – själv tidigare dömd för rasistisk uppvigling och stöd till terrorgrupper – fördömde för ovanlighetens skull attacken:

– Att angripa våra soldater och säkerhetsanläggningar är en röd linje. Det måste mötas med full kraft. Vi är trots allt bröder, skrev han på X.

Oppositionsledaren och centristen Yair Lapid var betydligt mer rakt på sak:

– Det handlar om judiska extremister, kriminella gäng, som känner stöd från regeringskoalitionen, sade han i Israels arméradio.

 

Bosättare attackerar Västbankens sista kristna by

Ben-Gvir har länge försvarat våldet från bosättare och hans inflytande har vuxit under Netanyahus ledarskap. Kritiker menar att detta legitimerat alltmer extremt våld – även riktat mot landets egna myndigheter.

Försvarsminister Israel Katz lovade i sin tur att slå ned på våldet och uppmanade bosättarna att genast börja respektera det egna landets soldater.

Israel ockuperade Västbanken, Gaza och östra Jerusalem under Sexdagarskriget 1967. Palestinierna gör anspråk på dessa områden för en framtida stat. I dag bor omkring tre miljoner palestinier och 500 000 israeliska bosättare på Västbanken, men det internationella samfundet betraktar bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur boende i den sista helt kristna byn på Västbanken larmade om ständig beskjutning från militanta bosättare. Tidningen har också lyft fram hur bosättare öppet förespråkar fullständig etnisk rensning i Gaza och anser att även palestinska barn bör betraktas som terrorister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland avbryter samarbetet med Sverige om kärnkraftsolyckor

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 11:53
– av Markus Andersson
Rysslands premiärminister Michail Misjustin och Kalinin kärnkraftverk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands premiärminister, Michail Misjustin, har beslutat säga upp ett avtal om informationsutbyte med Sverige gällande kärnkraftsolyckor och kärntekniska anläggningar.

Som skäl anges Sveriges beslut att gå med i Nato – ett vägval som enligt Moskva inneburit att Sverige övergett sin tidigare roll som neutral samarbetspartner.

Det officiella dokumentet undertecknades av Misjustin den 24 juni och publicerades på den ryska statens juridiska portal i fredags.

Det nu uppsagda avtalet slöts 1988 mellan Sovjetunionen och Sverige, och trädde i kraft i april samma år. Det grundade sig i Internationella atomenergiorganets (IAEA) konvention om tidig varning vid kärnkraftsolyckor från 1986 – en överenskommelse där medlemsländerna förband sig att informera varandra vid olyckor som kan få gränsöverskridande konsekvenser.

Avtalet tillkom i spåren av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, och den 28 april 1986, två dagar efter explosionen i det ukrainska kraftverket, noterades förhöjda strålningsnivåer först av det svenska kärnkraftverket Forsmark – vilket bidrog till att avslöja olyckans omfattning.

Ryssland betraktar sig enligt konstitutionen som Sovjetunionens efterträdare och har tagit över både skulder och internationella avtal som Sovjet en gång ingått.

”Förlorat sin status som neutralt land”

Sedan Sverige blev medlem i Nato, i mars 2024, har relationerna mellan Moskva och Stockholm försämrats kraftigt och i samband med medlemskapet övergav Sverige sin mångåriga neutralitetspolitik. Den svenska regeringen har sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022 också gett mångmiljardbelopp i militärt och annat stöd till Kiev, samtidigt som en rekordstor svensk upprustning har aviserats.

Redan i maj riktade Rysslands ambassadör i Sverige, Sergej Beljajev, skarp kritik mot den svenska säkerhetspolitiska kursändringen i en intervju med ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

– Sveriges ställningstagande visar att Sverige helt har förlorat sin status som ett neutralt land och håller på att förvandlas till en språngbräda för genomförandet av Nato:s militaristiska ambitioner, varnade han då.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

95 procent av ungrarna säger nej till Ukraina i EU

publicerad Igår 11:08
– av Markus Andersson
Orbán uppger att man nu har "stoppat" Ukrainas inträde i Europeiska unionen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán meddelade i slutet av förra veckan att landet motsätter sig Ukrainas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Beskedet kommer efter en rådgivande folkomröstning där 95 procent av de ungerska väljarna röstat emot ett ukrainskt EU-medlemskap.

– Jag säger idag, med mer än två miljoner ungrares röst, att Ungern inte stöder Ukrainas EU-medlemskap. Det här är kalla fakta, sade Orbán inför EU:s utrikesministermöte i Bryssel.

Folkomröstningen, kallad Voks 2025, pågick från mitten av april till 20 juni. Väljarna fick svara på en enda fråga: ”Stöder du Ukrainas medlemskap i Europeiska unionen?”

Enligt Orbán röstade 2 168 431 ungrare nej (95 procent av de röstande) medan endast fem procent röstade ja.

Orbán underströk också att Ungerns nej inte kan ignoreras, eftersom EU:s regler kräver enhälligt godkännande från samtliga 27 medlemsstater för att ett land ska kunna inleda medlemskapsförhandlingar.

– Ett enhälligt beslut krävs till och med för att inleda förhandlingar i frågan. Det finns inte – därför bör de inte heller äga rum. Ingenting som sker idag kan ha någon rättslig verkan i frågan om Ukrainas EU-medlemskap… eftersom Ungern inte stöder det, betonade han.

”2,2 miljoner som står i vägen”

Ukraina gjorde EU-medlemskap till ett nationellt mål 2019 och lämnade in sin formella ansökan 2022, kort efter att kriget med Ryssland intensifierats. Landet beviljades kandidatstatus i juni samma år, och EU har nämnt 2030 som ett möjligt inträdesår.

Men stödet för Ukrainas medlemskap har minskat i flera EU-länder. En färsk opinionsundersökning i Polen visar att stödet sjunkit från 85 till 35 procent sedan 2022.

Orbán anklagar EU-ledare för att vilja kringgå Ungern för att kunna driva Ukrainas ansökan vidare:

– De har inte lyckats med det hittills, trots att jag stod ensam i vägen – som den berömda kinesiske demonstranten framför stridsvagnarna på Himmelska fridens torg i den gamla videon. Men nu är vi 2,2 miljoner som står i vägen och säger att detta inte är rätt väg framåt.

Enorm kostnad för EU

Enligt Orbán riskerar ett ukrainskt medlemskap att dra in EU i ett ”ändlöst krig” och påtvinga unionens skattebetalare ansvaret för att finansiera Ukrainas försvar.

– Med över två miljoner röster i folkomröstningen 2025 stoppade vi Ukrainas inträde i Europeiska unionen, deklarerade premiärministern vidare.

Hans rådgivare, Balázs Orbán, har tidigare uppskattat att ett fullt medlemskap för Ukraina skulle kosta EU omkring 2500 miljarder euro, vilket är mer än tolv gånger större än unionens nuvarande budget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Prästen i Västbankens sista kristna by: ”Vi lever under ständig beskjutning från bosättare”

Situationen vid Gazaremsan

publicerad 29 juni 2025
– av Isac Boman
Idag har Taybeh cirka 1300 invånare, och byn har haft en kristen närvaro i minst 1500 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På Västbanken tilltar våldet – också i Taybeh, den allra sista helt kristna byn i området. Här har invånarna på nära håll fått erfara hur extrema judiska bosättare intensifierar sina attacker mot palestinska samhällen i området.

– Vi lever under ständig beskjutning från bosättare och under korselden från den israeliska ockupationsarmén, säger Bashar Fawadleh till AsiaNews.

Fawadleh är sedan 2021 församlingspräst i Frälsarens kyrka, som tillhör det latinska patriarkatet i Jerusalem. Han berättar att våldet tvingat över tio kristna familjer att lämna Taybeh bara sedan oktober 2024.

Taybeh, med omkring 1 300 invånare, ligger cirka 30 kilometer norr om Jerusalem och 15 kilometer nordost om Ramallah. Byn är omgiven av både andra palestinska samhällen och flera judiska bosättningar. Under den senaste veckan har invånarna, både latin-katolska och rûm-ortodoxa, upplevt hur attackerna trappats upp.

Tisdagen den 25 juni attackerade dussintals maskerade bosättare den närliggande byn Kafr Malik. Enligt journalisten Ihab Hassan genomfördes attacken med stöd från den israeliska armén. Bosättarna ska ha skjutit på civila, tänt eld på bilar och hus – tre personer dödades och nio skadades, varav en allvarligt.

Vägrar överge sina hem

Församlingsprästen, Fawadleh, beskriver situationen i byn som desperat. I ett uttalande till nyhetsbyrån ACIMENA säger han:

– Igår (onsdag) kväll attackerade bosättare hem i Karamelo-rondellen, ett område vid den östra infarten till byn.

– Händelsen sammanföll med en attack av dussintals bosättare på byn Kafr Malik, som ligger nära oss, och som ledde till tre martyrers död och bränningen av många fordon och hem.

Trots våldet säger han att Taybehs invånare inte tänker vika sig eller överge sina hem:

– Vi lever under mycket svåra förhållanden, men vi är inte rädda för att stanna kvar på vår mark. Vi är inte rädda för dem som dödar. Vi är ett folk som älskar vår mark och kommer aldrig att överge den.

Vill etniskt rensa området

Situationen på Västbanken har varit instabil sedan Hamas attackerade Israel den 7 oktober 2023, och bosättarattackerna har eskalerat under de senaste månaderna. Extremistiska judiska bosättargrupper försöker enligt bedömare driva ut både muslimer och kristna från områden de betraktar som ”det utlovade landet”.

Samtidigt har de radikala bosättarna stärkts politiskt. Genom sitt inflytande i regeringen – särskilt via partierna Judisk Kraft och Religiösa sionistpartiet – har deras agenda fått ökat genomslag.

Båda partierna ingår i den koalition som leds av Benjamin Netanyahu och har drivit på för en utbyggnad av bosättningar, ökad beväpning av bosättare samt en hårdare linje mot palestinier på Västbanken.

Nyligen rapporterade Nya Dagbladet om hur judiska bosättare vid gränsen till Gaza öppet förespråkar etnisk rensning, och vill att samtliga palestinier fördrivs – så att området kan tas över av dem själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.