Annons:

Genombrott för ”masslöst” batteri vid Chalmers

Uppdaterad september 27, 2024, Publicerad september 26, 2024 – av Redaktionen
Professor Leif Asp och doktor Johanna Xu granskar ett strukturellt batteri.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett strukturellt batteri som presterar tio gånger bättre än tidigare versioner. Batteriet använder kolfiber som ledare och bärande material, vilket gör det möjligt att lagra energi och samtidigt stödja strukturen i exempelvis elfordon.

Tekniken kallas "masslös" energilagring eftersom batteriets vikt i praktiken försvinner när det blir en del av konstruktionen.

Dagens elbilar bär på stora batterier som inte bidrar till fordonets struktur, men ett strukturellt batteri kan förändra detta genom att vara både kraftkälla och en del av fordonskroppen.

– Tidigare försök att tillverka strukturella batterier har resulterat i antingen goda mekaniska egenskaper eller bra elektriska egenskaper, men här har vi lyckats skapa ett batteri med konkurrenskraftig energilagring och styvhet, förklarar Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.

Annons:

Batteriet har en energidensitet på 24 Wh/kg, vilket är cirka 20 procent av kapaciteten hos vanliga litiumjonbatterier. Dock väger fordon med strukturella batterier mycket mindre, vilket innebär att de kräver mindre energi för att köras. Dessutom erbjuder batteriets lägre energitäthet ökad säkerhet. Den nuvarande modellen har en styvhet på 25 GPa, vilket gör den jämförbar med många byggmaterial.

Chalmers forskare arbetar nu vidare med ett nytt projekt, finansierat av den svenska rymdmyndigheten, där målet är att öka batteriets prestanda ytterligare.

– Nästa generation strukturella batterier har en enorm potential. Det är fullt möjligt att tillverka smartphones, laptops och elcyklar som väger hälften så mycket som idag, säger Leif Asp.

Målet är att uppnå en energidensitet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa, vilket skulle göra batteriet lika starkt som aluminium men betydligt lättare.

Asp ser även potential för denna teknik i framtidens elbilar, flygplan och satelliter.

– Vi är egentligen bara begränsade av vår fantasi. Det finns ett enormt intresse för dessa lätta, multifunktionella material, avslutar han.

Fakta: Jämförelse av energidensiteter hos olika energilager (Wh/kg)

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter

Utvecklingen av AI

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Foto: Space X

Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft.

Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet.

I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter.

Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Annons:

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa.

Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera.

Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga.

— Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar.

Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship.

— Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry.

Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje svensk kan tänka sig knapptelefon

Publicerad oktober 29, 2025 – av Redaktionen
Knapptelefonen representerar ett enklare alternativ. Många svenskar skulle vilja byta men upplever att de måste ha en smartphone för att klara vardagen.

Nästan en tredjedel av svenskarna är tveksamma till sin smartphone och skulle vilja skaffa en knapptelefon nu eller i framtiden, visar en undersökning publicerad i boken "Ingen surf: Handbok i nedkoppling".

Samtidigt upplever många att de tillbringar för mycket tid på internet – en känsla som är särskilt utbredd bland unga vuxna.

I boken skriver Jonas Gren om sitt liv utan smartphone de senaste 14 åren och delar även med sig av tips för att minska internetanvändningen. Där har Gren också tittat på svenskars vanor kring internet och deras smartphones.

Novusundersökningen är gjord med 1029 respondenter i åldrarna 18-84 år och gjordes i december 2024. På frågan om man tillbringar för mycket tid på internet svarade 38 procent ja totalt, medan 60 procent ansåg att det var lagom. Bland 18-34-åringar var skillnaden mer påtaglig – där upplevde 59 procent att de tillbringar för mycket tid på internet, jämfört med 41 procent som tyckte det var lagom.

Annons:

På frågan om man skulle kunna byta sin smartphone mot en enklare telefon svarade 4 procent ja, medan 67 procent svarade nej. 10 procent av svenskarna skulle vilja byta men måste ha en smartmobil, och 18 procent svarade nej men kanske i framtiden.

"Utbredd trötthet"

Bland unga vuxna i åldern 18-34 år svarade färre både ja (3 procent) och nej (55 procent), medan 17 procent svarade att de skulle vilja byta men inte kunde, och 25 procent kunde tänka sig att byta i framtiden.

Jag tror att man ska tolka det som ett tecken på att det finns en stor och väldigt utbredd trötthet, säger författaren till skattefinansierade SVT.

Gren tror att tröttheten kan bero på flera faktorer, som bland annat "algoritmer, uppmärksamhetsekonomin och övervakningskapitalismen", men också de svårigheter som finns att leva nedkopplad då man ofta behöver en smartphone för att klara vardagen.

Alla de sakerna har hänt ungefär samtidigt på 15-20 år. Många kan känna att det är för mycket, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svensk lasermetod identifierar kemiska vapen och bakterier

Publicerad oktober 24, 2025 – av Isac Boman
Dagens analys av farliga bakterier kräver specialutrustning och skyddsdräkter. Den nya metoden kan göra arbetet både snabbare och säkrare.

Svenska forskare har utvecklat en banbrytande lasermetod som snabbt kan identifiera kemiska vapen och farliga bakterier direkt i fält – utan att behöva skicka proverna till laboratorium. Tekniken bygger på att kemikalier avger unika ljussignaler när de träffas av laserljus.

Hälsofarliga kemikalier kan förekomma överallt – som föroreningar i vattendrag, bekämpningsmedel i mat eller i form av syntetiska ämnen skapade för att skada, såsom narkotika och kemiska stridsmedel. För att skydda människor från dessa ämnen krävs snabba och säkra detektionsmetoder.

En ny avhandling från Umeå universitet visar hur laserteknologi kan lösa detta problem.

Rasmus Öberg, doktorand vid institutionen för fysik och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, utvecklat metoder som kan identifiera extremt små mängder av farliga kemikalier.

Annons:

Unikt "fingeravtryck" från varje kemikalie

Principen bygger på att olika molekyler reagerar olika när de exponeras för laserljus.

— Alla hälsofarliga kemikalier består av molekyler med specifika utseenden och egenskaper som gör dem farliga. När dessa kemikalier interagerar med ljus, till exempel från en laser, ger de ifrån sig ett 'fingeravtryck' – en ljussignal som är unik för just den kemikalien, säger Öberg.

Metoderna kan användas i konfliktzoner eller vid miljöövervakning för att ge en snabb första bedömning av eventuella faror. Resultaten kan sedan följas upp med mer grundliga laboratorieanalyser vid behov.

— Traditionella metoder för att upptäcka farliga kemikalier är ofta ganska klumpiga och svåra att använda utanför labbet. Med portabla instrument och ytor som förstärker ljussignalerna från kemikalierna kan vi ta de här metoderna ut i verkligheten. Samarbetet med FOI, som har stor erfarenhet av att arbeta med farliga ämnen, har varit ovärderligt i det här arbetet, fortsätter han.

Fungerar även mot bakterier

Avhandlingen visar också att liknande laserteknik kan användas för att spåra upp farliga bakterier och bakteriesporer. Detta har stor betydelse för livsmedelsindustrin och sjukvården, där multiresistenta bakterier utgör ett växande hot.

— Biologiska ämnen är ofta mer komplicerade att detektera, men genom att isolera karaktäristiska kemikalier från dessa bakterier och bakteriesporer kan vi upptäcka även dem i relativt små mängder. Detta är ett spännande komplement till etablerade biologiska detektionsmetoder som bakterieodling och PCR, konstaterar doktoranden.

Forskarna hoppas nu på fortsatt utveckling av tekniken för användning i fler sammanhang där snabb och pålitlig analys är avgörande. På sikt kan metoderna stärka beredskap och säkerhet inom områden som miljö, försvar och hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.