Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett strukturellt batteri som presterar tio gånger bättre än tidigare versioner. Batteriet använder kolfiber som ledare och bärande material, vilket gör det möjligt att lagra energi och samtidigt stödja strukturen i exempelvis elfordon.
Tekniken kallas "masslös" energilagring eftersom batteriets vikt i praktiken försvinner när det blir en del av konstruktionen.
Dagens elbilar bär på stora batterier som inte bidrar till fordonets struktur, men ett strukturellt batteri kan förändra detta genom att vara både kraftkälla och en del av fordonskroppen.
– Tidigare försök att tillverka strukturella batterier har resulterat i antingen goda mekaniska egenskaper eller bra elektriska egenskaper, men här har vi lyckats skapa ett batteri med konkurrenskraftig energilagring och styvhet, förklarar Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.
Annons:
Batteriet har en energidensitet på 24 Wh/kg, vilket är cirka 20 procent av kapaciteten hos vanliga litiumjonbatterier. Dock väger fordon med strukturella batterier mycket mindre, vilket innebär att de kräver mindre energi för att köras. Dessutom erbjuder batteriets lägre energitäthet ökad säkerhet. Den nuvarande modellen har en styvhet på 25 GPa, vilket gör den jämförbar med många byggmaterial.
Chalmers forskare arbetar nu vidare med ett nytt projekt, finansierat av den svenska rymdmyndigheten, där målet är att öka batteriets prestanda ytterligare.
– Nästa generation strukturella batterier har en enorm potential. Det är fullt möjligt att tillverka smartphones, laptops och elcyklar som väger hälften så mycket som idag, säger Leif Asp.
Målet är att uppnå en energidensitet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa, vilket skulle göra batteriet lika starkt som aluminium men betydligt lättare.
Asp ser även potential för denna teknik i framtidens elbilar, flygplan och satelliter.
– Vi är egentligen bara begränsade av vår fantasi. Det finns ett enormt intresse för dessa lätta, multifunktionella material, avslutar han.
Fakta: Jämförelse av energidensiteter hos olika energilager (Wh/kg)
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Figure lät sina uttjänta människoliknande robotar hoppa rakt ner i smält stål i finska Imatra. Arnold Schwarzenegger gav bolaget idén – och medverkade själv i filmen.
När den äldre modellen F.02 skulle skrotas frågade det amerikanska robotbolaget sina följare om råd. Schwarzenegger föreslog att robotarna skulle smältas ner. Figure kontaktade honom, och han ville vara med.
I sin redogörelse från den 30 september skriver Figure att F.02 var bolagets första robot hos BMW, först med hushållssysslor och först med ett logistikuppdrag. Nu växer flottan av efterföljaren F.03, och bolaget vill inte längre underhålla den gamla modellen.
Att montera isär robotarna med deras egenutvecklade motorer skulle enligt Figure försena lanseringen av nästa modell, F.04. Smältugnen blev lösningen.
Annons:
Stålverken sa nej
Stålverk i USA och Mexiko vägrade ta emot robotar med litiumjonbatterier. Figure bad även tidigare medarbetare från tv-programmet Mythbusters om hjälp. Enligt bolaget låg det enda stålverk som tackade ja i Imatra.
Robotarna tränades i San Jose i Kalifornien. De hoppade från andra våningen ner på luftkuddar, med rörelser hämtade från stuntmän. En ny AI-modell tränades i simulering för att robotarna skulle kunna pricka ett kärl med smält stål på ett verk de aldrig hade besökt.
På plats väntade en elektrisk ljusbågsugn på 75 ton med tre grafitelektroder. Figure hade 24 timmar och sex smältor på sig. Vid varje smälta fanns ett fönster på 20 minuter innan stålet fick en skorpa.
Enligt bolaget genomförde robotarna hoppen trots hettan och elektromagnetiska fält som slog ut kameror.
"I en tid av AI-genererat filmmaterial är det värt att vara tydlig: vi tränade verkligen robotar att hoppa på egen hand, skickade dem till Finland och lät dem hoppa ner i ett kar med smält stål", skriver Figure.
Metallen skickades tillbaka till USA för att bearbetas till en begränsad serie minnesföremål. De flesta F.02-robotarna är nu borta. Några står kvar i lager vid huvudkontoret.
Sparkar mot dem som tittar
I flera klipp på X syns hur människoliknande robotar råkar sparka till personer som står och tittar. I ett uppträdande träffar en spark ett barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Felix Kjellberg, mer känd som PewDiePie, uppger att OpenAI stängde av honom två gånger när han lät bolagets modell Sol hjälpa till att lära upp hans egen lokala AI.
Felix släppte nyheten under torsdagen på X och Youtube. Där lanserade han Ajax, en finjusterad modell för hans verktyg Odysseus.
Under arbetet ville han destillera lite kunskap från Sol, en modell han själv beskriver som mycket bra. Destillering innebär att en mindre modell tränas på en större modells svar.
Den första avstängningen kallar PewDiePie helt omotiverad och orelaterad till vad han höll på med. Han förklarade för bolaget att det hade fel och att han aldrig skulle göra något sådant. Avstängningen hävdes.
Annons:
Sedan körde han Sol igen för att ta fram träningsdata till Ajax. Då stängdes han av en andra gång. I videon undrar han hur bolaget ens kunde veta, konstaterar att han inte anat att det var så känsligt och sammanfattar läget med att OpenAI är rädda.
Enligt PewDiePie är modellens resonemangssteg låsta och det bästa materialet censurerat. Han säger att han hittade en studie som beskriver hur den datan kan dekrypteras via OpenAI:s eget gränssnitt för utvecklare. OpenAI har inte bekräftat avstängningarna i de källor NyD gått igenom.
Vem som får använda modellerna, och hur, bestämmer bolaget själv. OpenAI säljer åtkomst till sina modeller och lanserade nyligen dots, agenter som ska jobba dygnet runt. Samtidigt stoppade bolaget GPT-6.1 Astra, som inte klarade OpenAI:s egna säkerhetstester.
Kommentatorn Md Ismail Sojal har vänt på frågan. Enligt honom tränade OpenAI självt på det öppna nätet, och om destillering är stöld undrar han vad man då ska kalla den ursprungliga träningen.
Lokal modell utan avstängningsknapp
För PewDiePie är det bästa med lokal AI just att den är decentraliserad. Den som kör en modell lokalt behöver inget konto som någon annan kan stänga av.
Första versionen av Ajax är klar. Enligt PewDiePie är den bra på sökningar, efterforskningar och på att spara tid, men den är inte tänkt att ersätta kreativitet eller tänkande. Sajten data.pewdiepie.com är uppe, men där står just nu bara att Ajax släpps när den är klar. Någon inlämning av data finns inte.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI använde utvecklardagen i San Francisco under tisdagen till att presentera dots. Det är inte en ny chattbot, utan agenter som enligt bolaget ska kunna arbeta i bakgrunden dygnet runt, med egen dator och tillgång till de appar användaren själv kopplar in.
I det officiella klippet från presentationen beskrivs dots som agenter som kan boka ett bord, eller ta sig an större arbetsuppgifter med samma initiativ som en driven ingenjör eller en stabschef. Figurerna i filmen, de färgglada blobbarna, är bolagets ansikte utåt för produkten.
OpenAI beskriver därmed en förflyttning från samtal till handling: användaren ska kunna lämna över uppgifter, men behöver samtidigt bedöma vilka konton och befogenheter agenten får tillgång till.
Enligt OpenAI:s presentation drivs dots av den redan släppta modellen GPT-6 Astra, inte av ett nytt flaggskepp. Agenten ska lära sig vad användaren behöver och kunna sätta igång innan någon frågar. Den har en egen molndator och webbläsare, kan kopplas till fler än 4 000 appar via de tillägg som redan finns i ChatGPT, och ska kunna nås via sms och telefonsamtal.
Annons:
Bolaget betonar att användaren sätter gränserna: vad agenten får göra själv, när den ska fråga först, och vad den aldrig får göra. Att koppla in den egna datorn är valfritt, eftersom doten körs på OpenAI:s molndator. Det är en viktig reservation. En agent som kan agera i mejl, kalender och arbetsverktyg är inte samma sak som en chatt som bara svarar.
Dots finns från och med tisdagen i ChatGPT på webb, mobil och dator för Pro, Business Premium och Enterprise, i de marknader OpenAI räknar som aktuella. Plus-abonnenter står utanför. Första doten skapas i skrivbordsappen eller i webbläsaren på datorn. Det är OpenAI:s svar på samma slags produkt som xAI redan säljer som Grok Bot: en agent som loggar in i användarens verktyg och utför jobb, inte bara svarar.
Resten av dagen: en billigare modell
Vid sidan av dots släppte OpenAI GPT-6.1 Sol. Enligt bolagets egen text ska den ligga nära Astra till en femtedel av tokenpriset. API-priset är 2 dollar per miljon inmatade token och 10 dollar per miljon utmatade. Astra ligger på 10 respektive 50 dollar. Cachelagrad inmatning kostar 0,10 dollar, 95 procent under ordinarie inpris. Den mindre modellen GPT-6 Luna kostar 0,10 och 0,50 dollar.
GPT-6.1 Sol is here.
Upgraded with stronger agentic coding and computer use, near-Astra performance, and cached input at a 95% discount to standard input pricing.
GPT-6.1 Sol is built for complex refactors, deep codebase investigations, and long-running agents across apps. pic.twitter.com/1XRVKHgISH
OpenAI:s egen prisjämförelse. Astra kostar fem gånger så mycket per token som GPT-6.1 Sol. Foto: OpenAI
I samma tråd, som är bolagets egen mätning och inte ett oberoende test, uppger OpenAI att GPT-6.1 Sol når 75,2 procent på DeepSWE v1.1 vid hög resonemangsnivå, mot 68,8 procent för GPT-6 Sol, till ungefär 76 procent lägre kostnad per uppgift. På AutomationBench anges 31,7 procent, 4,8 poäng över GPT-6 Sol vid samma inställning. På OSWorld 2.0 offline anges 71,4 procent mot Astras 73,5, till ungefär en sjundedel av Astras kostnad per uppgift. På svåra faktafrågor uppger bolaget ungefär 32 procent färre svar med faktafel än GPT-6 Sol, vid låg resonemangsnivå.
Sol är från tisdagen tillgänglig i ChatGPT Work, Codex och API:t. I den vanliga chatten finns den ännu inte, enligt OpenAI. Ultrafast, en snabbare körning som bolaget uppger kan vara upp till åtta gånger snabbare i Codex, kräver det nya abonnemanget Pro 500: 500 dollar i månaden, med en användningstak som OpenAI säger motsvarar 25 gånger Plus.
Utvecklardagen var alltså full av produktnyheter. Det som faktiskt möter vanliga användare först är inte en billigare modell i chatten, utan en agent som får arbeta i deras verktyg, och bara om de redan betalar för Pro eller ett företagskonto.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.
Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.
Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.
Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.
Annons:
Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.
Introducing Claude Sonnet 5.5, the second model in the Claude 5.5 family.
It’s a clear upgrade over Sonnet 5, runs more than 30% faster, and costs up to 30% less for most work. pic.twitter.com/UvXD8mDTF1
Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.
Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.
I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.
Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".
Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.
Kod i tiotusentals rader
Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.
"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.
Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.
i’ve been testing claude sonnet 5.5 over the past week. here are some experiments i tried ..
project 1: a forest made of javascript
i wanted to recreate the feeling of sitting alone in the sun under a canopy of leaves. this scene was made with 3000 lines of js / webgl shaders… pic.twitter.com/N3jaFE1GEN
Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.
Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.
Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.
För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
