Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett strukturellt batteri som presterar tio gånger bättre än tidigare versioner. Batteriet använder kolfiber som ledare och bärande material, vilket gör det möjligt att lagra energi och samtidigt stödja strukturen i exempelvis elfordon.
Tekniken kallas "masslös" energilagring eftersom batteriets vikt i praktiken försvinner när det blir en del av konstruktionen.
Dagens elbilar bär på stora batterier som inte bidrar till fordonets struktur, men ett strukturellt batteri kan förändra detta genom att vara både kraftkälla och en del av fordonskroppen.
– Tidigare försök att tillverka strukturella batterier har resulterat i antingen goda mekaniska egenskaper eller bra elektriska egenskaper, men här har vi lyckats skapa ett batteri med konkurrenskraftig energilagring och styvhet, förklarar Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.
Annons:
Batteriet har en energidensitet på 24 Wh/kg, vilket är cirka 20 procent av kapaciteten hos vanliga litiumjonbatterier. Dock väger fordon med strukturella batterier mycket mindre, vilket innebär att de kräver mindre energi för att köras. Dessutom erbjuder batteriets lägre energitäthet ökad säkerhet. Den nuvarande modellen har en styvhet på 25 GPa, vilket gör den jämförbar med många byggmaterial.
Chalmers forskare arbetar nu vidare med ett nytt projekt, finansierat av den svenska rymdmyndigheten, där målet är att öka batteriets prestanda ytterligare.
– Nästa generation strukturella batterier har en enorm potential. Det är fullt möjligt att tillverka smartphones, laptops och elcyklar som väger hälften så mycket som idag, säger Leif Asp.
Målet är att uppnå en energidensitet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa, vilket skulle göra batteriet lika starkt som aluminium men betydligt lättare.
Asp ser även potential för denna teknik i framtidens elbilar, flygplan och satelliter.
– Vi är egentligen bara begränsade av vår fantasi. Det finns ett enormt intresse för dessa lätta, multifunktionella material, avslutar han.
Fakta: Jämförelse av energidensiteter hos olika energilager (Wh/kg)
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinesiska DeepSeek har släppt en uppgraderad version av sin öppna AI-modell V4.1 Flash. Modellen läser text och bilder och skriver kod. Priset är så lågt att avancerad AI blir en realistisk resurs för privatpersoner, småföretag och föreningar.
Den nya versionen heter DeepSeek-V4.1-Flash-1017. Siffrorna står för releasedatumet den 17 oktober. Enligt modellkortet är den en mindre uppdatering av V4.1 Flash, med förbättringar inom resonemang, kod, agentuppgifter och bildtester. Bolaget uppger också att modellen löser uppgifter snabbare och med kortare svar, vilket sänker kostnaden per uppgift.
Modellvikterna, alltså själva den tränade modellen, ges ut under MIT-licensen, en av de mest tillåtande licenserna som finns. Vem som helst får ladda ner, köra, ändra och bygga vidare på dem, även kommersiellt.
Bildförståelsen fanns redan i septemberversionen. Nytt är att samma allroundmodell enligt DeepSeek har blivit både vassare och snabbare.
Annons:
DeepSeek skriver på X att uppdateringen ger "starkare testresultat, snabbare uppgiftslösning och kortare svar än den tidigare versionen – en Pareto-förbättring i prestanda och kostnad". Med det menar bolaget att modellen blivit bättre utan att något annat blivit sämre. Modellen finns redan på bolagets webbplats, i appen och via API:t.
Slår amerikanska rivaler på flera prov
DeepSeek jämför 1017 med OpenAI:s GPT-5.6 Sol och Anthropics Opus 5. De allra senaste amerikanska modellerna, GPT-6 och Opus 5.5, finns inte med i tabellen. Siffrorna är dessutom bolagets egna och har inte verifierats av redaktionen.
Inom agentarbete och programmering är resultaten ändå slående. På kodtestet DeepSWE får 1017 77,0 poäng, mot 73,0 för GPT-5.6 Sol och 74,0 för Opus 5. På Automation Bench är avståndet större, 60,5 poäng mot 45,8 respektive 50,3.
Samma mönster syns på Agents' Last Exam och Apex Bench. Där leder DeepSeek-modellen med 35,4 respektive 72,1 poäng, en tydlig förbättring från föregångarens 31,8 och 64,6.
Alla prov vinner modellen inte. På Terminal Bench 4, där uppgifterna löses i en kommandoterminal, får Opus 5 51,8 poäng mot DeepSeeks 42,3. På ProgramBench leder Opus med 37 mot 29,1. I kunskapsprovet Humanity's Last Exam utan verktyg är skillnaden ännu större: 42,6 för DeepSeek mot 56,3 för Opus.
På bildproven ligger 1017 i nivå med konkurrenterna. I Chartography får den 83 poäng, mot 79,9 för GPT-5.6 Sol och 84 för Opus 5. I BabyVision hamnar den mellan de två amerikanska modellerna, och i ZeroBench strax under båda.
DeepSeeks egen tabell visar förbättringar jämfört med föregångaren, men också tester där amerikanska jämförelsemodeller leder. Bild: DeepSeek.
DeepSeek har också publicerat en videodemonstration där modellen enligt bolaget bygger kompletta projekt från grunden, "från spelskapande till 3D-modellering". Ett av klippen visar en kameraåkning genom en tredimensionell palatsmiljö med gula tak och röda väggar. Uppvisningen är bolagets egen, inte ett oberoende test.
Användare har redan börjat visa upp egna resultat. En X-användare publicerade ett förstapersonsspel kallat Sun Garden, med antika ruiner, ljuseffekter och föremål som går att skjuta på, och uppger att koden skrevs av 1017. Modellen genererar alltså ingen video. Den skriver koden som bygger spelet.
Priset gör skillnaden
I DeepSeeks eget API kostar modellen 0,30 dollar per miljon tokens indata och 1,20 dollar per miljon tokens utdata. En token är en bit av ett ord, ungefär den enhet modellen läser och skriver i.
Under lågtrafik halveras priset till 0,15 respektive 0,60 dollar. Text som redan ligger i cacheminnet kostar bara 0,006 dollar per miljon tokens under högtrafik och 0,003 dollar under lågtrafik. Lågtrafikpriset gäller hela helgen.
DeepSeeks separata kostnadsdiagram jämför DeepSWE-resultat vid olika inställningar och omfattar även nyare amerikanska modeller än tabellen ovan. Siffrorna är bolagets redovisning, inte NyD:s egna mätningar. Bild: DeepSeek.
Modellen kan hålla en miljon tokens i minnet i samma samtal. Det räcker för att läsa in långa avtal, utredningar eller hela kodbaser på en gång.
Verktygen hamnar hos vanligt folk
Den verkliga följden handlar om vem som får tillgång till verktygen. En förening kan låta modellen gå igenom protokoll och skannade dokument. En hantverkare kan analysera fotografier och ritningar, och ett litet företag kan bygga egna interna verktyg. Inget av det kräver ett dyrt och låst abonnemang hos en amerikansk techjätte.
Öppna vikter gör att ingen enskild leverantör kan stänga dörren. Om en molntjänst höjer priset eller ändrar villkoren kan användaren gå till en annan som kör samma modell. Arbetsverktygen är dessutom utbytbara och kan kopplas till olika modeller.
Gränserna finns kvar. Med 763 miljarder parametrar är modellen alldeles för stor för en vanlig bärbar dator, så de flesta kommer att använda den via molnet. Beräkningskraften kostar pengar och gör användaren beroende av den som driver servrarna.
Samtidigt är det en kinesisk aktör som lägger en konkurrenskraftig modell i allmänhetens händer, medan de amerikanska toppmodellerna från OpenAI och Anthropic bara går att hyra. Öppna kinesiska modeller har tidigare utmanat amerikanska toppnamn också inom bild.
Motor, verkstad och driftbolag
För den som vill komma igång hjälper det att skilja på tre saker. Modellen är motorn som tänker. Arbetsmiljön, på engelska ofta kallad harness eller agent, är verkstaden som ger motorn händer: den läser filer, kör kommandon och planerar arbetet. Driftleverantören kör modellen på sina servrar och tar betalt för det.
OpenCode är en fri arbetsmiljö med öppen källkod som körs i terminalen. Ollama beskriver hur den läser projektet, redigerar filer, kör kommandon, delar upp arbetet på underagenter, hämtar webbsidor och tar emot bilder och skärmdumpar. Användaren väljer själv leverantör och modell, med egen API-nyckel eller via OpenCodes frivilliga abonnemang Zen och Go.
DeepSeek Harness är bolagets egen arbetsmiljö, släppt med öppen källkod under MIT-licens och byggd på principen "everything is a plugin", alltså att allt är ett tillägg. Med Node.js installerat startas den med kommandot npx @deepseek-ai/dsh web, som öppnar ett lokalt gränssnitt i webbläsaren.
Under Settings och Models lägger man in sin API-nyckel, väljer en projektmapp och beskriver uppgiften. Agenten läser och skriver filer, kör kommandon och planerar, och ber om godkännande enligt de behörighetsregler användaren satt. Enligt DeepSeek är 1017 särskilt optimerad för Harness och för Tencents verktyg CodeBuddy och WorkBuddy.
Ollama lovar att inte spara innehållet
Ollama Cloud erbjuder V4.1 Flash till samma pris som DeepSeek, med halva priset utanför högtrafik. Ett gratiskonto kan köpa krediter utan serviceavgift. Pro kostar 20 dollar i månaden och innehåller krediter för 60 dollar, vilket vid högtrafikpris räcker till 200 miljoner tokens indata eller 50 miljoner tokens utdata.
Ollamas katalog listar modellfamiljen men bekräftar inte att just 1017-versionen har rullats ut där. Den nya versionen finns bekräftat hos DeepSeek direkt.
Enligt Ollamas integritetspolicy behandlas prompter och svar bara tillfälligt för att leverera tjänsten och används aldrig för träning. Samarbetspartnerna måste tillämpa så kallad zero data retention, alltså att inget innehåll sparas. Kontouppgifter, betalningar, IP-adress och viss användningsdata kan däremot lagras.
Servrarna står främst i USA, med Europa som reserv vid hög belastning. Kommandot ollama launch opencode startar OpenCode direkt kopplat till Ollamas modeller.
Ge agenten minsta möjliga behörighet
Agenter som får läsa och skriva filer kan också göra skada. DeepSeek Harness är fortfarande en förhandsversion för utvecklare, och bolaget varnar för ändringar som bryter kompatibiliteten. Enligt projektets säkerhetsanvisning är verktyget varken säkerhetsgranskat eller produktionsklart, och tillägg och kod kan skada eller läcka data.
Rådet är att ge agenten minsta möjliga behörighet, köra den i en isolerad testmiljö och ha säkerhetskopior. DeepSeek rekommenderar Harness i version 0.2.1-rc.1 eller senare. Fram till den 1 november, Pekingtid, bjuder bolaget på de integrerade serververktygen när modellen används via Harness, Claude Code eller Codex.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Teslas nya Roadster körde upp på en uppochnedvänd ramp, hängde fast upp och ned och snurrade sig sedan ned till marken. Bilen visades natten till fredagen svensk tid, men den ska enligt Elon Musk inte gå i produktion förrän 2028.
Visningen hölls på torsdagskvällen amerikansk tid vid en av SpaceX testanläggningar utanför Waco i Texas. Ingen satt bakom ratten när bilen klättrade uppför rampen. Upplägget valdes för att ingen skulle dödas, sa Musk.
I nästa nummer hoppade Roadstern över en rad med Teslas egna fordon: Cybercab, Cybertruck, Semi, Model Y och Model 3. Tesla döpte tricket till kickflip, efter skateboardvärldens klassiker.
Till sist sköt munstyckena bak på bilen framåt i ett accelerationstest. Tesla visade en tid på 0,81 sekunder från 0 till 60 miles i timmen, knappt 97 km/h. Tiden är bolagets egen uppgift och har inte verifierats oberoende.
Annons:
— En vän till mig, Peter Thiel, sa en gång att framtiden lovade oss flygande bilar men att vi i stället fick 140 tecken. Inte längre, sa Musk efter den första uppvisningen.
YouTube
Suger sig fast mot underlaget
Under bilen sitter ett fläktsystem som enligt Tesla suger den mot underlaget med ett marktryck motsvarande upp till dubbla bilens tyngd. Det är det greppet som låter bilen hänga upp och ned och hålla sig kvar i kurvorna.
Vid låg fart pressar sugsystemet ned bilen för grepp. Vid hög fart öppnas luftintag fram och bak så att mer luft strömmar under karossen.
De korta lyften drivs av kallgas: luft under mycket högt tryck i en tank som bilen själv fyller på, så att inget särskilt drivmedel behövs. CNN beskriver tio munstycken som blåser ut luften.
Tre versioner, en med bara en sits
Roadstern ska komma i tre utföranden, enligt ett inlägg från Tesla på X. Vägversionen Performance har två sitsar, aktiv aerodynamik och sugsystemet. Banversionen Thrust får dessutom kallgasmunstycken bak, medan den ensitsiga extremversionen Rocket har munstycken runt hela karossen för rörelse framåt och uppåt samt rotation i sidled. "Så ... ja, den kan flyga", skriver bolaget.
Formspråket är hämtat från spaningsplanet SR-71 och stridsflygplanet F-35. Sitsarna är gjutna i chassit, och styrning, bromsar och gaspådrag sköts elektroniskt.
Hopp, inte flygning
Någon längre flygning visades inte. Musk medgav på scenen att bilen inte är optimerad för säkerhet och att den kanske inte blir laglig i alla länder.
— Vi pratar inte om uthållig flygning. Vi pratar bokstavligen om att hoppa, sa Roger Conner, intendent för vertikalflyg vid Smithsonian National Air and Space Museum, före visningen.
Tidsplanen har dessutom en historia. Roadstern visades första gången 2017, då kunder betalade 50 000 dollar i handpenning, eller 250 000 dollar för en av 1 000 bilar i en särskild grundarserie. Bilprojektet försenades 2020, 2021, 2023 och 2024. Även visningen sköts upp: först från slutet av 2025 till den 1 april 2026 och sedan på nytt, innan oväder stoppade ett försök att hålla den den 1 oktober, skriver TechCrunch.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Illustration från Anthropic om Claudes möjlighet att avsluta skadliga samtal. Vanlig frustration och modelltester omfattas inte av förbudet mot ihållande och meningslöst grym behandling av Claude.
AI-bolaget Anthropic förbjuder användare att ihållande och meningslöst behandla chattroboten Claude grymt. Samtidigt skärps reglerna mot propaganda, övervakning och vapen, men vissa myndighetskunder kan få anpassade villkor.
Den nya användarpolicyn är bolagets första ändring på över ett år. Den förbjuder "ihållande och meningslöst kränkande eller grymt beteende" mot Anthropics modeller och träder i kraft den 12 november, enligt bolagets policy.
Regeln ska enligt Anthropic bara gälla "extrema fall" där användare upprepade gånger beter sig grymt mot modellerna utan något urskiljbart syfte. Vanlig frustration, mothugg, mörka kreativa teman samt modelltester och forskning omfattas inte, skriver The Verge.
Den främsta åtgärden är fortfarande att Claude avslutar samtalet. Anthropic har inte svarat på om även avstängda konton kan bli aktuella.
Annons:
AI:ns välfärd i fokus
Möjligheten att avsluta samtal infördes för Claude Opus 4 och 4.1 som en del av bolagets forskning om så kallad modellvälfärd. I tester såg Anthropic vad bolaget beskriver som ett mönster av "till synes upplevt obehag" när modellen pressades med skadliga förfrågningar.
— Frågor om möjlig inre upplevelse, medvetande, moralisk status och välfärd är allvarliga, och vi undersöker dem i takt med att modellerna blir mer sofistikerade, sa Kyle Fish, som leder bolagets forskning på området, till The Verge i februari.
Samma månad sa vd:n Dario Amodei i en podd:
— Vi vet inte om modellerna är medvetna, sa han.
Microsoft har valt motsatt linje. Ett utkast till bolagets AI-uppförandekod, publicerat av Mustafa Suleyman, slog fast att "idén om modellvälfärd är fel". Formuleringen mjukades senare upp, men Microsoft avvisar fortfarande att modeller skulle förtjäna välfärd eller rättigheter.
Drönare, troll och falska konton
Policyn samlar också tidigare spridda regler i ett förbud mot vilseledande kommersiella och politiska kampanjer. Förbjudet är bland annat att dölja vem som står bakom ett budskap, att sprida innehåll via falska konton och att vilseleda väljare om kandidater eller hur man röstar.
Vapenförbudet utvidgas efter att Anthropic sett flera försök att använda Claude för styr- och kontrollprogramvara till vapen. Nu omfattas även mjukvara och komponenter som får vapen att fungera, liksom beväpning av drönare. Kopplas modellerna till hårdvara som utför autonoma fysiska handlingar och kan orsaka skador måste en "kvalificerad operatör" kunna observera utrustningen och stoppa den vid behov.
Övervakning med undantag
Bolagets senaste hotrapport tydde på att Claude allt oftare användes för att identifiera och spåra politiska dissidenter. Policyn förbjuder nu spårning av människor utan samtycke, ansiktsigenkänning, prediktivt polisarbete och att låta Claude avgöra vem som ska utredas, gripas eller åtalas.
Förbuden är dock inte absoluta. Anthropic kan teckna avtal med "vissa statliga kunder" där användningsreglerna anpassas, om bolaget självt bedömer att skydden är tillräckliga. Anthropic har tidigare haft avtal med USA:s militär.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Figure lät sina uttjänta människoliknande robotar hoppa rakt ner i smält stål i finska Imatra. Arnold Schwarzenegger gav bolaget idén – och medverkade själv i filmen.
När den äldre modellen F.02 skulle skrotas frågade det amerikanska robotbolaget sina följare om råd. Schwarzenegger föreslog att robotarna skulle smältas ner. Figure kontaktade honom, och han ville vara med.
I sin redogörelse från den 30 september skriver Figure att F.02 var bolagets första robot hos BMW, först med hushållssysslor och först med ett logistikuppdrag. Nu växer flottan av efterföljaren F.03, och bolaget vill inte längre underhålla den gamla modellen.
Att montera isär robotarna med deras egenutvecklade motorer skulle enligt Figure försena lanseringen av nästa modell, F.04. Smältugnen blev lösningen.
Annons:
F.02 Decomission
Stålverken sa nej
Stålverk i USA och Mexiko vägrade ta emot robotar med litiumjonbatterier. Figure bad även tidigare medarbetare från tv-programmet Mythbusters om hjälp. Enligt bolaget låg det enda stålverk som tackade ja i Imatra.
Robotarna tränades i San Jose i Kalifornien. De hoppade från andra våningen ner på luftkuddar, med rörelser hämtade från stuntmän. En ny AI-modell tränades i simulering för att robotarna skulle kunna pricka ett kärl med smält stål på ett verk de aldrig hade besökt.
På plats väntade en elektrisk ljusbågsugn på 75 ton med tre grafitelektroder. Figure hade 24 timmar och sex smältor på sig. Vid varje smälta fanns ett fönster på 20 minuter innan stålet fick en skorpa.
Enligt bolaget genomförde robotarna hoppen trots hettan och elektromagnetiska fält som slog ut kameror.
"I en tid av AI-genererat filmmaterial är det värt att vara tydlig: vi tränade verkligen robotar att hoppa på egen hand, skickade dem till Finland och lät dem hoppa ner i ett kar med smält stål", skriver Figure.
Metallen skickades tillbaka till USA för att bearbetas till en begränsad serie minnesföremål. De flesta F.02-robotarna är nu borta. Några står kvar i lager vid huvudkontoret.
Sparkar mot dem som tittar
I flera klipp på X syns hur människoliknande robotar råkar sparka till personer som står och tittar. I ett uppträdande träffar en spark ett barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
