Den perfekta allhelgona-skräckisen

Glöm för ett ögonblick Michael Myers och dennes hyss. Vill man se en skräckis med genuin allhelgonakänsla är det seriens svarta får "Halloween III: Season of the Witch" som gäller.

publicerad 5 november 2022
- av Jan Sundstedt
Halloween III
Ingen går säker i "Halloween III: Season of the Witch".

Bortglömd av många och ställd i Halloween-seriens skamvrå av etablissemanget. Emellertid uppskattad av er ödmjuke filmskribent mot bakgrund av att filmen är uppfriskande udda, genuint otäck och ljuvligt stämningsfull. Det är Halloween III: Season of the Witch

En essentiell komponent i varför filmen ser ut som den gör härrör till att producenterna John Carpenter och Debra Hill ville distansera detta kapitel från de två föregående Halloween-filmerna och göra något fundamentalt väsensskilt. Tankegodset var således att göra fristående filmer på temat Halloween. Filmer som var och en stod på egna ben.

Slutprodukten var ett tappert och förnämligt försök att göra just detta. På grund av dels tafflig marknadsföring – bland annat misstaget att i titeln ha med siffran III – och dels publikens tvivelaktiga smak, blev filmens kassaintäkter markant blygsammare än de två föregående filmerna i serien och i synnerhet då originalfilmen (Halloween, 1978).

Handling

Efter att hennes far Harry Grimbridge (Al Berry) i filmens hårresande inledning blir tagen av daga beslutar dottern Ellie (Stacy Nelkin) och Dr. Daniel Challis (Tom Atkins) att på egen hand undersöka mordet. Spåren leder till dem till den bortglömda byn Santa Mira, mitt ute i ödemarken.

Byns invånare uppvisar inom kort klassisk småstadsmentalitet – som den brukar te sig på film – och det udda paret drar snart ögon och öron till sig. Byfolket tycks även besitta en närmast manisk trohet till ortens starke man, en irländsk leksaksmakare vid namn Conal Cochran (Dan O’Herlihy) som är känd för sina Halloween-masker…

Livsfarliga dödskallemasker i “Halloween III: Season of the Witch”.

Mottagande

Vid tidpunkten för filmens premiär erhöll den ömsom vin ömsom vatten. Tvärtemot gängse myt var det ett antal kritiker som uppskattade det faktum att filmen försökte göra något annorlunda och inte upprepa det (redan då) uttjatade temat med Michael Myers. Man prisade bland annat producenternas mod, ett relativt snitsigt manus samt en stabil regidebut av Tommy Lee Wallace.

Kritik riktades dock mot filmens många visuellt starka scener – filmen är inget för den känslige – samt kärlekshistorien mellan 23-åriga Ellie och drygt 40-åriga doktor Daniel. Det sistnämnda instämmer undertecknad i. Filmen hade tjänat på att utelämna den biten. För kliché och för handlingen överflödigt och onödigt.

Halloween III: Season of the Witch känns oerhört Carpenter-esque i tonen. Inte minst gäller detta bildspråk, tempo och redigering. Manuset är genomtänkt och avvikande jämfört med vad som då överlag var på modet.

Musiken är i sedvanlig Carpenter-anda magnifik. Ödesmättad, stämningsfull och obehaglig kryper den åskådaren inpå bara skinnet och förhöjer rysligheterna som sköljer över oss. Ljudbilden är typisk för det sound han och parhästen Alan Howarth hade som signum cirka 1981 – 1989.

Det blir helt klart tummen upp för Halloween III och jag råder vän av ordning att bilda sin egen uppfattning om filmen och inte tro blint på allt som skrivs på diverse filmforum.

 

För undertecknad som ända sedan 1982 stått upp för detta svarta får är det med glädje en konstaterar att filmen genom åren sakta men säkert byggt upp en välförtjänt supporterskara och så sakteliga erhållit välförtjänt uppskattning.

Jan Sundstedt

Halloween III
Halloween III: Season of the Witch - 1982 US One Sheet.

Regi & manus: Tommy Lee Wallace
Producent: Debra Hill & John Carpenter
Musik: John Carpenter & Alan Howarth

I rollerna (urval):
- Tom Atkins
- Stacy Nelkin
- Dan O'Herlihy
- Michael Currie
- Wendy Wessberg

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!