Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.
I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.
"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.
Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.
Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.
Politiker avrättades
Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.
— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.
Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.
— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.
Krav på hundratals miljoner
Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.
— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.
Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.
— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.
I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.
"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.
Telenor: "Inga goda val"
Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.
"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:
"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".
Sålde verksamheten 2022
Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.
Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.
Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.
— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.
