Annons:

Starkare alkohol säljs i finska matbutiker

Uppdaterad juni 11, 2024, Publicerad juni 11, 2024
– av Sofie Persson
Finland tar alkoholregleringen i en "mer europeisk riktning", enligt landets regering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Under måndagen trädde den nya alkohollagen i kraft i Finland. Detta innebär att man nu får sälja alkoholhaltiga drycker på upp till åtta procent i matbutiker.

Redan 2018 ändrade man alkohollagarna. Det blev då tillåtet för krögare att sälja alkohol till kunder som ville ta med sig dryck hem och matbutikerna kunde sälja drycker med upp till 5,5 procent alkohol. Alko, Finlands motsvarighet till systembolaget, fick också ha öppet längre och bland annat anordna vinauktioner, något som skattefinansierade SVT rapporterade om vid tillfället.

I och med den nya alkohollagen, som trädde i kraft under måndagen, får matbutiker nu sälja drycker med åtta procent alkohol. Procenthöjningen gäller i praktiken för produkter som tillverkats via jäsning, som exempelvis öl och vin. Anledningen till att man valt att höja procenten är bland annat att man vill gå i en "europeisk riktning".

 Regeringen tar nu ett ansvarsfullt och försiktigt steg och luckrar upp alkoholregleringen i en mer europeisk riktning. Förändringen är möjlig eftersom den totala alkoholkonsumtionen minskar, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.

Annons:

Alkoholforskare kritisk

Thomas Karlsson, alkoholforskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), är dock kritisk till lagändringen och menar att ökad tillgång till alkohol ofta ökar konsumtionen.

På Institutet för hälsa och välfärd tycker vi att liberaliseringar i alkoholpolitiken där man gör alkoholdrycker mer tillgängliga inte är att föredra, säger han till finska statskanalen Yle.

Inför lagändringen 2018 skickade Sverige in en överklagan till EU för att man ansåg att lagen kunde förvärra Finlands folkhälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad today 12:28
– av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Annons:

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.

Telenor: "Inga goda val"

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:

"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

"Internationellt vatten  –  punkt slut"

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat "synnerligen stor" ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

"Skuggflotta" – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas "den ryska skuggflottan" placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen "skuggfartyg" eller "skuggflotta" används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Guldrush i östra Finland – miljardvärden väntar under marken

Publicerad oktober 2, 2025
– av Markus Andersson
Guld ses som en trygg investering i osäkra tider – värdet har hållits stabilt i århundraden och priset slår nu rekord nästan dagligen.

Fyndigheter som tros innehålla guld värt flera miljarder euro har upptäckts i östra Finland. Gruvbolaget Endomines planerar nu en massiv expansion och siktar på att bli en betydande global guldproducent.

I den östligaste delen av Finland, bara ett tiotal kilometer från ryska gränsen, har stora guldfyndigheter väckt förhoppningar om en snar guldrush. Det rekordhöga guldpriset och nya lovande fynd gör att gruvbolaget Endomines ser en ljus framtid.

— Jag tror på guld. Här finns en enorm potential som ännu inte har utnyttjats. Vi hittar nya lovande fyndigheter hela tiden, säger bolagets vd Kari Vyhtinen till Yle.

Den senaste stora upptäckten är Ukkofyndigheten i kommunen Ilomants, där guldet förekommer i samband med en enorm järnformation som är sju kilometer lång. Fyndigheten ingår i den så kallade Karelska guldlinjen, ett 40 kilometer långt område i Ilomants grönstensbälte.

Annons:

Enligt Bo Långbacka, specialsakkunnig vid Geologiska forskningscentralen, är den finländska berggrunden fullt jämförbar med de rika malmområdena i Kanada och Australien. Han menar att Finland ur den synvinkeln har Europas bästa förutsättningar för guldutvinning.

Sjufaldig produktionsökning planeras

I nuläget känner Endomines till cirka en halv miljon troy-uns guld (cirka 15,5 ton) på sitt område, men målet är betydligt högre än så.

— Om fem år ska vi i bästa fall känna till två miljoner troy-uns guld. Vår produktion av guld kan då uppgå till 100 000 troy-uns, fortsätter Vyhtinen.

Det skulle innebära en sjufaldig produktionsökning och med dagens guldpris, som ligger kring 106 euro per gram, skulle en sådan produktion vara värd omkring 330 miljoner euro årligen.

1200 meter under jord

Endomines driver för närvarande två gruvor i Ilomants – Pampalogruvan och Hoskogruvan. Vid Pampalogruvan arbetar man nu på 900 meters djup, och år 2032 kommer man att vara 1,2 kilometer under marken.

Bolaget investerar årligen fyra till sex miljoner euro i prospektering för att hitta nya guldfyndigheter. Verksamheten växer snabbt – företaget har ett hundratal anställda och anställde nyligen 20 nya medarbetare.

Inför höstens provborrningar på Ukkofyndigheten berättar vd:n att spänningen håller honom vaken om nätterna.

— Det är så spännande och nervkittlande att vänta på resultatet, säger Vyhtinen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländska politiker: Så ska invandrare rankas och sorteras

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 22, 2025
– av Jan Sundstedt
Invandring
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.

Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.

Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.

Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*

Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.

Annons:

Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.

Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.

Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.

Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic

Sannfinländarna vill bredda modellen

Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.

Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.

Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.

Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.

Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.

 

*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.