Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Senterpartiet i Norge lämnar regeringen efter oenighet med Arbeiderpartiet. Beslutet, som fattades vid ett lunchmöte på torsdagen, bekräftas av Senterledaren Trygve Slagsvold Vedum.
Vid ett möte med statsminister Jonas Gahr Støre och Senterledaren Trygve Slagsvold Vedum under torsdagen stod det klart att regeringssamarbetet mellan partierna inte längre kan fortsätta.
– Vi säger att nog är nog, det här är gränsen, säger Vedum till VG.
Orsaken till sprickan uppges vara EU:s fjärde energipaket, där Arbeiderpartiet delvis velat anta förslaget medan Senterpartiet motsatt sig detta.
Statsminister Jonas Gahr Støre ställde under dagen in sina övriga åtaganden för att försöka hitta en lösning.
– Han gör det för att fortsätta samtalen med Senterpartiet, med syftet att hitta en lösning, säger statssekreterare Kristoffer Thoner.
Trots samtalen lyckades partiledarna inte komma överens. Utträdet innebär dock inte nödvändigtvis att Støres tid som statsminister är över. Enligt mediekällor kan Arbeiderpartiet fortsätta styra som ensamt parti i en minoritetsregering.
Nästa val till Stortinget är planerat till september.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fyndigheter som tros innehålla guld värt flera miljarder euro har upptäckts i östra Finland. Gruvbolaget Endomines planerar nu en massiv expansion och siktar på att bli en betydande global guldproducent.
I den östligaste delen av Finland, bara ett tiotal kilometer från ryska gränsen, har stora guldfyndigheter väckt förhoppningar om en snar guldrush. Det rekordhöga guldpriset och nya lovande fynd gör att gruvbolaget Endomines ser en ljus framtid.
— Jag tror på guld. Här finns en enorm potential som ännu inte har utnyttjats. Vi hittar nya lovande fyndigheter hela tiden, säger bolagets vd Kari Vyhtinen till Yle.
Den senaste stora upptäckten är Ukkofyndigheten i kommunen Ilomants, där guldet förekommer i samband med en enorm järnformation som är sju kilometer lång. Fyndigheten ingår i den så kallade Karelska guldlinjen, ett 40 kilometer långt område i Ilomants grönstensbälte.
Enligt Bo Långbacka, specialsakkunnig vid Geologiska forskningscentralen, är den finländska berggrunden fullt jämförbar med de rika malmområdena i Kanada och Australien. Han menar att Finland ur den synvinkeln har Europas bästa förutsättningar för guldutvinning.
Sjufaldig produktionsökning planeras
I nuläget känner Endomines till cirka en halv miljon troy-uns guld (cirka 15,5 ton) på sitt område, men målet är betydligt högre än så.
— Om fem år ska vi i bästa fall känna till två miljoner troy-uns guld. Vår produktion av guld kan då uppgå till 100 000 troy-uns, fortsätter Vyhtinen.
Det skulle innebära en sjufaldig produktionsökning och med dagens guldpris, som ligger kring 106 euro per gram, skulle en sådan produktion vara värd omkring 330 miljoner euro årligen.
1200 meter under jord
Endomines driver för närvarande två gruvor i Ilomants – Pampalogruvan och Hoskogruvan. Vid Pampalogruvan arbetar man nu på 900 meters djup, och år 2032 kommer man att vara 1,2 kilometer under marken.
Bolaget investerar årligen fyra till sex miljoner euro i prospektering för att hitta nya guldfyndigheter. Verksamheten växer snabbt – företaget har ett hundratal anställda och anställde nyligen 20 nya medarbetare.
Inför höstens provborrningar på Ukkofyndigheten berättar vd:n att spänningen håller honom vaken om nätterna.
— Det är så spännande och nervkittlande att vänta på resultatet, säger Vyhtinen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.
Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.
Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.
Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*
Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.
Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.
– Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.
Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.
Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic
Sannfinländarna vill bredda modellen
Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.
– Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.
Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.
Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.
Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.
*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finlands befolkning krymper och åldras i rekordtakt och antalet födslar har sjunkit från 60 000 till 45 000 på bara drygt tio år.
— Befolkningspyramiden står på sin spets, varnar demografiprofessor Jan Saarela.
Finland brottas med en accelererande befolkningskris som hotar landets framtida välfärd. Nya siffror visar att antalet barn i skolåldern väntas fortsätta minska de kommande 25 åren, samtidigt som andelen äldre ökar dramatiskt.
— Det är knappast en gynnsam utveckling för framtiden, konstaterar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I början av 2010-talet föddes omkring 60 000 barn årligen i Finland. Under 2023 och 2024 hade antalet rasat till cirka 45 000 – en minskning med 25 procent på drygt ett decennium.
Nedgången gäller framför allt den infödda finska befolkningen, och Konsultbyrån MDI:s färska rapport bekräftar att befolkningen kommer att fortsätta krympa och försörjningsbördan för de som arbetar bli allt tyngre.
Glesbygden drabbas hårdast
Den demografiska krisen slår olika hårt över landet. Befolkningsprognoserna för 2024-2050 visar ett Finland där glesbygdskommunerna krymper dramatiskt medan endast ett fåtal större städer fortsätter växa.
När professor Saarela tillfrågas i Yle om finländare i glesbygden kan förvänta sig ännu sämre service i framtiden svarar han kort:
— Ja, det tror jag. Jag tror också att vi kommer att få se fler kommunsammanslagningar framöver, med tanke på att antalet kommuner i Finland fortfarande är mycket stort. Jag förespråkar inte kommunsammanslagningar, men jag konstaterar att det sannolikt blir nödvändigt.
Boende i glesbygdskommuner kan snart räkna med betydligt sämre service. Foto: Reinhold Möller/CC BY-SA 4.0
Även om befolkningskoncentration till större städer är ett globalt fenomen, sticker Finland ut negativt. Samma utveckling ses i övriga nordiska länder, men Finland ligger sämst till.
— Men Finland är, såvitt jag vet, sämst i klassen och har varit det i flera år, säger Saarela.
”Bör födas fler barn”
För att bryta den negativa spiralen ser demografiprofessorn bara två möjliga vägar: fler födslar eller ökad massinvandring.
— Det ena är att det bör födas fler barn, och det andra är ökad invandring, hävdar han.
Många finländare skjuter på barnafödandet av praktiska skäl. Foto: Polina Tankilevitch/Pexels
Den låga nativiteten beror delvis på att många unga finländare upplever det som svårt att kombinera föräldraskap med andra delar av livet.
— Det känns inte fördelaktigt att få barn i vissa livsskeden, och därför skjuter många på beslutet. I vissa fall väntar man så länge att det inte blir några större barnkullar alls, förklarar Saarela.
Ett förslag är därför att införa högre barnbidrag för det första barnet.
— Kanske ett högre barnbidrag för det första barnet skulle hjälpa. Men det kräver resurser, säger professorn, men konstaterar också att resurserna blir allt knappare när antalet personer i arbetsför ålder minskar.
Ökad invandring?
Den andra vägen, ökad invandring, är politiskt känslig och svår att planera. De senaste årens kraftiga invandring, särskilt från Ukraina, har visserligen ökat befolkningen tillfälligt. Men många ukrainare planerar att återvända när kriget tar slut.
— Invandringen påverkas av globala händelser och är svår att förutse. Statistikcentralens prognoser byggde tidigare på ett visst antal immigranter, men de senaste årens kraftiga ökning har gjort att prognoserna inte längre stämmer, säger Saarela.
Forskarna kan heller inte säga exakt hur stor arbetskraftsinvandringen skulle behöva vara för att vända utvecklingen.
Massinvandring uppges kunna bromsa befolkningsminskningen, men för med sig en rad andra problem. Foto: etvulc/iStock
En riskabel väg
Storskalig migration, främst från utomeuropeiska länder, för också med sig en lång rad svårlösliga problem och negativa samhällseffekter i form av ökad otrygghet, fattigdom, kriminalitet, växande parallellsamhällen och etniska konflikter som importeras till mottagarlandet. Massinvandringen har också visat sig vara enormt kostsam ekonomiskt.
Sverige är ett av Västvärldens tydligaste exempel – från ett av världens tryggaste länder till ett land plågat av främmande konflikter, segregation, gängkriminalitet, skjutningar och bombdåd där majoriteten av grova våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund.
Finland har genom lägre invandring hittills undvikit Sveriges mest akuta problem, men även här syns samma negativa utveckling.
Sammanfattningsvis ser professor Saarela få ljusglimtar. Den negativa befolkningsutvecklingen är enligt honom mycket svår att vända, och utmaningarna för Finlands befolkningsstruktur kommer av allt att döma att kvarstå under överskådlig framtid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
De rödgröna tar hem segern i gårdagens val i Norge. Det innebär att Jonas Gahr Støre sitter kvar som statsminister.
Gårdagens val till Stortinget blev ungefär som förutspått – socialdemokratiska Arbeiderpartiet blev landets största parti med 28,2 procent av rösterna, rapporterar norska statskanalen NRK.
Samtidigt gjorde borgerliga Fremskrittspartiet sitt bästa val någonsin, med 23,9 procent av rösterna, och blev därmed landets näst största parti.
— Det är fantastiskt. Vi går bättre än vad opinionsundersökningarna förutspådde. Så det är otroligt bra, säger Sylvi Listhaug.
Enligt NRK:s prognos får det rödgröna blocket 89 mandat, och det krävs 85 mandat för att få majoritet i Stortinget. Förutom Arbeiderpartiet ingår Sosialistisk Venstreparti, Senterpartiet, Rødt samt Miljøpartiet de Grønne i de rödgröna och alla dessa klarade sig över fyra procentsspärren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.