Fler unga dricker energidryck i Norge

publicerad 21 januari 2024
- av Sofie Persson

Det är vanligt att 13-åringar dricker energidryck i Norge, visar ny statistik från norska folkhälsomyndigheten. Hälften av de ungdomar som dricker energidryck menar sig ha upplevt negativa hälsoeffekter.

Konsumtionen av energidrycker bland ungdomar, både avseende frekvens och antal, har ökat i Norge från 2017 till 2023. Folkehelseinstituttet uttrycker oro över denna trend, då energidrycker innehåller höga halter av koffein som kan bidra till dålig sömn och potentiellt också andra hälsoeffekter.

Resultaten från en ny rapport från norska Folkehelseinstituttet visar att energidrycker har blivit vanliga från 13 års ålder. Så många som 58 procent av högstadieeleverna och 72 procent av gymnasieeleverna dricker energidrycker. Koffein kan orsaka sömnstörningar och negativa effekter på det centrala nervsystemet och det kardiovaskulära systemet, säger Marianne Hope Abel, forskare vid norska Folkhälsoinstitutet och ansvarig för analyserna i rapporten, i ett pressmeddelande.

Mellan 2017 och 2022 ökade andelen högstadieelever som drack energidryck en gång i veckan eller oftare från 25 till 36 procent, medan motsvarande siffra för gymnasieelever ökade från 30 till 52 procent. Ungefär en tredjedel av ungdomarna som konsumerar energidryck rapporterar att de dricker tre burkar eller mer under en 24-timmarsperiod.

Vi ser också en social ojämlikhet i användningen av energidrycker. Ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status dricker dem oftare än ungdomar från familjer med högre socioekonomisk status, säger Hope Abel.

Hälften uppger negativa hälsoeffekter

Den främsta anledningen som uppges till att dricka energidrycker är att de smakar gott och släcker törsten. Särskilt bland äldre ungdomar uppgav många att det var för att få mer energi och bli piggare.

Ungefär hälften uppgav att de upplevt negativa hälsoeffekter efter att ha druckit energidrycker, som exempelvis skakningar, rastlöshet och sömnsvårigheter. En av fyra uppgav att de upplevt obehag när de inte haft tillgång till drycken, vilket kan tyda på abstinenssymptom.

Rapporten bygger på data från Ungdata-undersökningen, där 301 992 elever från högstadie- och gymnasieskolor under åren 2017-2022 besvarade frågor om energidrycksintag. Dessutom inkluderar studien data från onlineenkäter riktade till ungdomar mellan 10 och 18 år, genomförda mellan 2015 och 2023.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!