Finska hjältehundar hyllas

Publicerad oktober 31, 2024
– av Sofie Persson
"Människans bästa vän" gör ofta skäl för sitt namn.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Finska Kennelklubben utser i år 17 hundar till hjältehundar. Gemensamt för djuren är att de på något sätt har räddat livet på en eller flera personer.

Varje år delar finska Kennelklubben ut titeln "Hjältehund" till hundar som på ett betydande sätt har bidragit till att rädda liv. I år går de flesta utmärkelserna till hundar som hittat en person i nöd, men också hundar som varnat för brand och sjukdom.

Hundar är kapabla till många hjältedåd och är modiga, lojala och förstående. Dessa egenskaper gör dem till unika följeslagare och varje hund är en hjälte för sin ägare, säger Pirjo Onza, verkställande direktör för Kennelklubben i ett pressmeddelande.

Schäferhunden Gaapo väckte sina ägare på morgonen genom att skälla. När de inte klev upp slet hunden av dem täcket, vilket gjorde att de till slut klev upp. När de gick igenom huset fann de ägarens äldre mamma medvetslös på golvet. Kvinnan hade fått ett epileptiskt anfall och fick ytterligare ett antal i väntan på ambulans. Kvinnan återhämtade sig senare på sjukhuset.

Labrador retrievern Mörri bodde i ett fosterhem i väntan på en egen familj. Mitt i natten började hunden skälla oavbrutet, fosterägaren försökte somna om men Mörri fortsatte att skälla. När fosterägaren till slut klev upp såg han att det brann i grannens hus och sprang över för att väcka dem, samtidigt som hans fru ringde larmcentralen. Hjälpen kom fram i tid och ingen skadades av branden.

Anmärkningsvärda insatser

På morgonen väckte blandraserna Bella och Pablo sin husse och ställde sig sedan och stirrade på honom. Han klev då upp och kände att hans käke gjorde ont varpå han kräktes ett flertal gånger medan hundarna följde efter och vägrade lämna hans sida. När han sedan väckte sin fru ringde de ambulans där man sedan konstaterade att mannen fått en hjärtattack, tack vare hundarna kunde det upptäckas i tid.

Domi, en holländsk herdehund, väckte sin ägare mitt i natten. Domi sprang till ytterdörren och ägaren trodde att hunden akut behövde gå ut, men när ägaren öppnade dörren låg det en medvetslös person utanför. Personen var okontaktbar och ägaren ringde larmcentralen. Domi höll ögonen på personen hela tiden medan man inväntade ambulansen. Personen fick sedan hjälp på sjukhuset.

De andra hundarna som får utmärkelsen är dvärgpinschern Isla, blandraserna Nella och Nemo, blandrasen Sisu, blandrasen Pullan och Laila, en border collie, som varnade sina ägare för brand. Rottweilern Sulo, Nemo, en röd irländsk setter, Into, en golden retriever, labrador retrievern Daisy och den belgiska schäfern Ande som har hittat personer i nöd. Havanesern Alvin varnade när en person föll i vattnet och var på väg att drunkna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad yesterday 14:08
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

"Internationellt vatten  –  punkt slut"

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat "synnerligen stor" ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

"Skuggflotta" – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas "den ryska skuggflottan" placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen "skuggfartyg" eller "skuggflotta" används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Guldrush i östra Finland – miljardvärden väntar under marken

Publicerad oktober 2, 2025
– av Markus Andersson
Guld ses som en trygg investering i osäkra tider – värdet har hållits stabilt i århundraden och priset slår nu rekord nästan dagligen.

Fyndigheter som tros innehålla guld värt flera miljarder euro har upptäckts i östra Finland. Gruvbolaget Endomines planerar nu en massiv expansion och siktar på att bli en betydande global guldproducent.

I den östligaste delen av Finland, bara ett tiotal kilometer från ryska gränsen, har stora guldfyndigheter väckt förhoppningar om en snar guldrush. Det rekordhöga guldpriset och nya lovande fynd gör att gruvbolaget Endomines ser en ljus framtid.

— Jag tror på guld. Här finns en enorm potential som ännu inte har utnyttjats. Vi hittar nya lovande fyndigheter hela tiden, säger bolagets vd Kari Vyhtinen till Yle.

Den senaste stora upptäckten är Ukkofyndigheten i kommunen Ilomants, där guldet förekommer i samband med en enorm järnformation som är sju kilometer lång. Fyndigheten ingår i den så kallade Karelska guldlinjen, ett 40 kilometer långt område i Ilomants grönstensbälte.

Enligt Bo Långbacka, specialsakkunnig vid Geologiska forskningscentralen, är den finländska berggrunden fullt jämförbar med de rika malmområdena i Kanada och Australien. Han menar att Finland ur den synvinkeln har Europas bästa förutsättningar för guldutvinning.

Sjufaldig produktionsökning planeras

I nuläget känner Endomines till cirka en halv miljon troy-uns guld (cirka 15,5 ton) på sitt område, men målet är betydligt högre än så.

— Om fem år ska vi i bästa fall känna till två miljoner troy-uns guld. Vår produktion av guld kan då uppgå till 100 000 troy-uns, fortsätter Vyhtinen.

Det skulle innebära en sjufaldig produktionsökning och med dagens guldpris, som ligger kring 106 euro per gram, skulle en sådan produktion vara värd omkring 330 miljoner euro årligen.

1200 meter under jord

Endomines driver för närvarande två gruvor i Ilomants – Pampalogruvan och Hoskogruvan. Vid Pampalogruvan arbetar man nu på 900 meters djup, och år 2032 kommer man att vara 1,2 kilometer under marken.

Bolaget investerar årligen fyra till sex miljoner euro i prospektering för att hitta nya guldfyndigheter. Verksamheten växer snabbt – företaget har ett hundratal anställda och anställde nyligen 20 nya medarbetare.

Inför höstens provborrningar på Ukkofyndigheten berättar vd:n att spänningen håller honom vaken om nätterna.

— Det är så spännande och nervkittlande att vänta på resultatet, säger Vyhtinen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländska politiker: Så ska invandrare rankas och sorteras

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 22, 2025
– av Jan Sundstedt
Invandring
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.

Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.

Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.

Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*

Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.

Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.

Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.

Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.

Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic

Sannfinländarna vill bredda modellen

Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.

Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.

Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.

Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.

Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.

 

*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland står inför demografisk kollaps

Publicerad september 18, 2025
– av Isac Boman
Finlands befolkningspyramid vänds upp och ned – fler äldre, färre barn.

Finlands befolkning krymper och åldras i rekordtakt och antalet födslar har sjunkit från 60 000 till 45 000 på bara drygt tio år.

— Befolkningspyramiden står på sin spets, varnar demografiprofessor Jan Saarela.

Finland brottas med en accelererande befolkningskris som hotar landets framtida välfärd. Nya siffror visar att antalet barn i skolåldern väntas fortsätta minska de kommande 25 åren, samtidigt som andelen äldre ökar dramatiskt.

— Det är knappast en gynnsam utveckling för framtiden, konstaterar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. I början av 2010-talet föddes omkring 60 000 barn årligen i Finland. Under 2023 och 2024 hade antalet rasat till cirka 45 000 – en minskning med 25 procent på drygt ett decennium.

Nedgången gäller framför allt den infödda finska befolkningen, och Konsultbyrån MDI:s färska rapport bekräftar att befolkningen kommer att fortsätta krympa och försörjningsbördan för de som arbetar bli allt tyngre.

Glesbygden drabbas hårdast

Den demografiska krisen slår olika hårt över landet. Befolkningsprognoserna för 2024-2050 visar ett Finland där glesbygdskommunerna krymper dramatiskt medan endast ett fåtal större städer fortsätter växa.

När professor Saarela tillfrågas i Yle om finländare i glesbygden kan förvänta sig ännu sämre service i framtiden svarar han kort:

— Ja, det tror jag. Jag tror också att vi kommer att få se fler kommunsammanslagningar framöver, med tanke på att antalet kommuner i Finland fortfarande är mycket stort. Jag förespråkar inte kommunsammanslagningar, men jag konstaterar att det sannolikt blir nödvändigt.

Boende i glesbygdskommuner kan snart räkna med betydligt sämre service. Foto: Reinhold Möller/CC BY-SA 4.0

Även om befolkningskoncentration till större städer är ett globalt fenomen, sticker Finland ut negativt. Samma utveckling ses i övriga nordiska länder, men Finland ligger sämst till.

— Men Finland är, såvitt jag vet, sämst i klassen och har varit det i flera år, säger Saarela.

"Bör födas fler barn"

För att bryta den negativa spiralen ser demografiprofessorn bara två möjliga vägar: fler födslar eller ökad massinvandring.

— Det ena är att det bör födas fler barn, och det andra är ökad invandring, hävdar han.

Många finländare skjuter på barnafödandet av praktiska skäl. Foto: Polina Tankilevitch/Pexels

Den låga nativiteten beror delvis på att många unga finländare upplever det som svårt att kombinera föräldraskap med andra delar av livet.

— Det känns inte fördelaktigt att få barn i vissa livsskeden, och därför skjuter många på beslutet. I vissa fall väntar man så länge att det inte blir några större barnkullar alls, förklarar Saarela.

Ett förslag är därför att införa  högre barnbidrag för det första barnet.

— Kanske ett högre barnbidrag för det första barnet skulle hjälpa. Men det kräver resurser, säger professorn, men konstaterar också att resurserna blir allt knappare när antalet personer i arbetsför ålder minskar.

Ökad invandring?

Den andra vägen, ökad invandring, är politiskt känslig och svår att planera. De senaste årens kraftiga invandring, särskilt från Ukraina, har visserligen ökat befolkningen tillfälligt. Men många ukrainare planerar att återvända när kriget tar slut.

— Invandringen påverkas av globala händelser och är svår att förutse. Statistikcentralens prognoser byggde tidigare på ett visst antal immigranter, men de senaste årens kraftiga ökning har gjort att prognoserna inte längre stämmer, säger Saarela.

Forskarna kan heller inte säga exakt hur stor arbetskraftsinvandringen skulle behöva vara för att vända utvecklingen.

Massinvandring uppges kunna bromsa befolkningsminskningen, men för med sig en rad andra problem. Foto: etvulc/iStock

En riskabel väg

Storskalig migration, främst från utomeuropeiska länder, för också med sig en lång rad svårlösliga problem och negativa samhällseffekter i form av ökad otrygghet, fattigdom, kriminalitet, växande parallellsamhällen och etniska konflikter som importeras till mottagarlandet. Massinvandringen har också visat sig vara enormt kostsam ekonomiskt.

Sverige är ett av Västvärldens tydligaste exempel – från ett av världens tryggaste länder till ett land plågat av främmande konflikter, segregation, gängkriminalitet, skjutningar och bombdåd där majoriteten av grova våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund.

Finland har genom lägre invandring hittills undvikit Sveriges mest akuta problem, men även här syns samma negativa utveckling.

Sammanfattningsvis ser professor Saarela få ljusglimtar. Den negativa befolkningsutvecklingen är enligt honom mycket svår att vända, och utmaningarna för Finlands befolkningsstruktur kommer av allt att döma att kvarstå under överskådlig framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.