MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 juli 2025

onsdag 16 juli 2025

Kommentar: Danskar vågar inte gå ut när asylsökande skapar otrygghet

Ökade otryggheten

I den tidigare så idylliska lilla staden Skaerbaek vittnar invånarna om hur de nu lever i skräck och inte längre vågar gå ut på grund av överfall, sexuella trakasserier, kränkningar och andra problem som kopplas till det lokala asylboendet. Samma problematik har länge också funnits i Sverige - men makthavarna har valt att lägga "locket på" och istället låtsas som att det regnar.

publicerad 10 augusti 2024
– av Jenny Piper
Skærbæk har cirka 3200 invånare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I det lilla jylländska samhället Skærbæk i Danmark har medborgarna tröttnat på att inte längre kunna gå ut utan att vara rädda. Invånarna har rapporterat om en rad obehagliga upplevelser med en grupp asylsökande från det lokala asylcentret Center Skærbæk som innefattar bland annat kränkningar, att bli förföljda, överfallna och utsatta för stölder. Dessutom upplever butiksägare ett ökande antal fall av stöld.

Nina Andresen, utbildad sjuksköterska som jobbar som bokhållare och bor i staden, har upprepade gånger fått besök av en man som gått in på tomten och kikat in i hennes hus medan hon var hemma. Tillsammans med andra bybor har hon delat sina upplevelser i en grupp på sociala medier och nu är även polisen samt kommunen inkopplade.

– Vi har upplevt generellt mer kriminellt beteende. Vi har anmälningar samt sexuella och oanständiga kränkningar, förföljelse av personer och det finns exempel på förföljelse av barn under tre år. Det är framförallt unga och allmänt kvinnor som förföljs hela vägen till sin bostad.

Det bor för närvarande 41 personer på asylcentret, som i första hand är flyktingar från Ukraina. Invånarna i Skærbæk, som TV 2 har pratat med, säger att det inte har varit några tidigare problem med asylsökande på förläggningen. Men enligt Nina Andresen kom en grupp män till centret strax före sommarlovet och skapade otrygghet i staden. Hon har nu på begäran av polisen satt upp larm och övervakning i sitt hem.

– Jag vill inte vara oförmögen att skicka mina barn till skolan ensamma. Jag bor en gata bort från skolan och jag borde kunna skicka dem till skolan ensamma utan att behöva frukta att de blir förföljda, antastade eller råkar illa ut.

”Låtsas som att det regnar”

Signe Offersen, som också bor i Skærbæk, har också upplevt flera obehagliga episoder – bland annat med en man som tryckte sig upp mot henne på apoteket, inte ville röra sig och följde efter henne till hennes bil. Även hon har satt upp övervakning på begäran av polisen.

– Efter att polisen sagt att man inte ska gå ut ensam längre så vågar vi inte gå ut längre heller. Det är verkligen eländigt att vara instängd i sitt eget hus. Och när slutar det? Det kan vi inte riktigt få svar på.

Detta är inget nytt problem i vår del av världen och har länge varit känt bland EU-länderna (exklusive Ungern som stått pall mot EU:s massinvandringsdirektiv).

Sverige är inget undantag, men den stora skillnaden här är att ingen pratar om det eftersom det anses ”kränkande” och ”rasistiskt”. Etablissemanget har i åratal lagt locket på medan de försöker låtsas som att det regnar – polisväsendet skapade till och med sin egen kod (R291) för brott relaterade till flyktingboenden och migranter eftersom Nationella operativa avdelningen (NOA) bedömt att all information kopplad till massmigrationen skulle vara hemlig.

Med god effekt får man ändå säga. Hade den verkliga situationen uppenbarat sig för svenska folket, hade det urartat för länge sedan med upplopp likt de vi nu ser i Storbritannien för många år sedan. Nu får vi bara se toppen av ett isberg vad gäller konsekvenserna av den misslyckade migrations- och integrationspolitiken signerad våra kuragelösa beslutsfattare.

#locketpå

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 900 dömda håller sig undan fängelsestraff

Ökade otryggheten

publicerad Idag 10:07
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Idag finns över 900 personer efterlysta för att de vägrar avtjäna sina fängelsestraff. Samtidigt har regeringen skärpt reglerna – sedan april i år kan ingen längre ”vänta ut” sitt straff.

En kartläggning från nyhetsbyrån Siren visar att efterlysta brottslingar finns i hälften av landets kommuner. Totalt rör det sig om drygt 900 personer som aktivt undviker att dyka upp när Kriminalvården kallar.

Sedan den 1 april i år har möjligheten att undkomma straff genom att gömma sig fram till preskriptionsdatumet helt försvunnit. Nu ligger domarna kvar tills de verkställs, oavsett hur lång tid som går.

Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården, till nyhetsbyrån.

Två tredjedelar ställer upp frivilligt

Statistik från Kriminalvården visar att mellan 65 och 70 procent av de dömda följer myndighetens inställelsebeslut och infinner sig på angiven anstalt när tiden kommer.

När vi tittar år för år hur många som följer våra inställelsebeslut, så ligger andelen på mellan 65 och 70 procent, konstaterar Geska Mark.

De som inte redan sitter frihetsberövade får ett brev med instruktioner om var och när de ska infinna sig. Uteblir de utan godtagbar anledning riskerar de att bli efterlysta, särskilt om de saknar känd adress.

Rattfylleri vanligast bland undvikarna

Innan regeländringen lyckades ungefär hundra personer årligen undvika fängelse genom att hålla sig undan till dess att straffet preskriberats. Tidigare gällde fem års preskription för straff under ett år och tio år för straff mellan ett och fyra år.

De flesta som använde denna ”utväg” hade dömts för korta fängelsestraff, ofta en till två månader, där rattfylleri var det vanligaste brottet.

De flesta av domarna som tidigare blev preskriberade var korta fängelsestraff, en till två månaders fängelse, och det vanligaste brottet var rattfylleri. Det handlade ofta om ärenden där den dömde inte hade någon adress i Sverige, förklarar Geska Mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre skjutningar i Sverige – men bombdåden har fördubblats

Organiserade brottsligheten

publicerad 3 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt polisen är syftet med bombdåden ofta att utpressa, skrämma eller hota offren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats jämfört med i fjol – men samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt. Enligt ny statistik från polisen har över 100 sprängdåd inträffat hittills i år, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period 2024.

Under årets första sex månader har polisen registrerat 84 skjutningar. Det är en tydlig nedgång jämfört med första halvåret 2022, då 205 skjutningar inträffade, med 34 döda och 49 skadade. Även antalet skadade i samband med skottlossningar har minskat successivt sedan dess. I statistiken för 2025 ingår dock skolattacken i Örebro, där tio personer miste livet.

Utvecklingen sker mot bakgrund av att Sverige under lång tid präglats av omfattande problem med organiserad brottslighet, där våldsamma gäng, oftast med invandrarbakgrund, spridit skräck i både storstäder och mindre orter. Myndigheterna har i flera år haft svårt att göra någonting konkret åt våldsutvecklingen – men enligt polisen börjar vissa insatser nu ge resultat.

– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva, vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Fler bombdåd vintertid

Samtidigt som skjutningarna minskat har ett annat våldsfenomen ökat markant. Hittills i år har 104 sprängningar inträffat – en fördubbling jämfört med samma period 2024, då 52 sprängningar registrerades.

– Det är givetvis allvarligt, och vi ser att de kriminella har skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året, då vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar, har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, förklarar Knutsson.

Han understryker samtidigt att situationen fortfarande är att betrakta som mycket allvarlig och att gängvåldet snart kan komma att eskalera igen:

– Samtidigt är konfliktläget högt, och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemming döms för sexuellt ofredande mot barn – slipper fängelse

Ökade otryggheten

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Tingsrätten bedömer att det är osannolikt att Hemming utsätter fler barn för sexuella övergrepp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gustav Hemming, tidigare regionpolitiker och toppnamn för Centerpartiet i Region Stockholm, dömdes på onsdagen av Attunda tingsrätt för sexuellt ofredande efter att han onanerat framför en 13-årig pojke.

Tingsrätten slår fast att brottet hade ett tydligt sexuellt motiv och kränkte barnets sexuella integritet. Trots detta döms Hemming till villkorlig dom och slipper därmed fängelse.

Händelsen inträffade på Roslagsbanan i augusti förra året och den 52-årige politikern har erkänt gärningen, men han menade i polisförhör att den inte var brottslig utan hävdade att han uppfattat en sexuell kontakt och att han inte förstod att pojken var så ung.

– Jag spanade runt lite grann och jag uppfattade liksom någon typ av kontakt där som förklarar varför, alltså jag uppfattade en, en ömsesidighet som kan vara sexuellt liksom eggande i en anonym miljö, sade Hemming i förhör och fortsatte:

– Det är en, från mitt perspektiv, en urspårad sexualiserad flört.

Domstolen avfärdade dock det försvaret och ansåg att Hemming borde ha insett att målsäganden var ett barn.

”Enligt tingsrätten måste emellertid politikern ha förstått att målsäganden var under 15 år och då gärningen haft en tydlig sexuell prägel och varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet döms han för sexuellt ofredande mot barn”, slår man fast.

Får 12 miljoner kronor av skattebetalarna

Fallet blev känt efter att TV-programmet Efterlyst visade bilder på en man som i Stockholms kollektivtrafik rörde vid sig själv, både innanför och utanpå kläderna.

En partikamrat till Hemming kände igen honom och larmade Centerpartiet, som i sin tur gjorde en polisanmälan. C-toppen avgick från sin post i vintras och åtalades i maj.

Tingsrätten bedömer att det inte finns någon förhöjd risk för återfall, vilket motiverar den villkorliga domen.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat Hemmings fall – och bland annat rapporterat om hur han i fallskärm beviljats cirka 12 miljoner av skattebetalarnas pengar, så länge han inte döms för grov brottslighet.

Villkorlig dom

En villkorlig dom är en påföljd i det svenska rättssystemet som innebär att den dömde slipper fängelse, men istället prövas under en prövotid på två år. Under den perioden får personen inte begå nya brott.

Villkorlig dom ges ofta till personer som bedöms ha låg risk att återfalla i brott och som tidigare är ostraffade. Påföljden kan kombineras med böter, samhällstjänst eller – som i det här fallet – skadestånd till brottsoffret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.