Från och med 2030 måste danska jordbrukare betala klimatskatt per ton koldioxidutsläpp. Danmark blir det första landet i världen att införa en sådan skatt.
Danmark har som mål att sänka utsläppen av växthusgaser med 70 procent fram till år 2030, jämfört med nivån år 1990. För att nå dit har en grupp experter fått i uppdrag att ta fram olika miljöregleringar inom bland annat transport, industri och även jordbruket.
När det gäller jordbruket har man länge talat om att införa en så kallad klimatskatt för bönder, något man motiverart med att jordbruket står för en tredjedel av landets koldioxidutsläpp.
Nu har danska regeringen klubbat igenom den nya klimatskatten, rapporterar The Copenhagen Post. I praktiken innebär det att lantbrukarna tvingas betala 120 danska kronor per ton koldioxid. Från och med år 2035 höjs den till 300 danska kronor. Andra industrier kommer istället att behöva betala 750 danska kronor per ton.
Annons:
– Det här är ett banbrytande avtal för Danmarks klimatarbete och för vår gemensamma natur. Och det är ett avtal som sätter ramarna för det danska jordbruket och den danska livsmedelsproduktionen under många år framöver. Därför har det varit viktigt för oss att sitta med vid bordet hela vägen, säger Søren Søndergaard, ordförande för Landbrug & Fødevarer, i ett pressmeddelande.
Mer skog
Intäkterna från klimatskatten ska enligt uppgift gå till investeringar i klimatteknik och omstrukturering av produktionen. Det ska också användas till att plantera 250 000 hektar skog i landet fram till 2045.
Klimatskatten kommer efter fem månaders förhandlingar mellan regeringen och jordbruksorganisationer.
– Det här är stora och svåra kompromisser. Det var en förutsättning för att vi överhuvudtaget skulle kunna vara en del av trepartsavtalet, och det var vi beredda på. Men vi har också fått ett verkligt inflytande och gjort en betydande insats som kommer att vara avgörande för Danmarks framtida livsmedelsproduktion och kommande generationer av jordbrukare, säger Søndergaard.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
UNEP:s chef Inger Andersen säger att fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen har stängts. FN räknar nu på att begränsa överskridandet och återvända till gränsen senast 2100. Arkivbild från 2022.
I åratal har barn och unga fått höra att framtiden avgörs vid 1,5 grader. Nu dödförklarar FN:s miljöprogram UNEP möjligheten att hålla gränsen.
Beskedet står i rapporten Emissions Gap Report 2026: The Point of Return, som UNEP publicerade på onsdagen. För första gången kallar författarna ett brott mot gränsen "nära förestående och oundvikligt", skriver CNN.
FN överger inte Parisavtalet. Organisationen räknar fortfarande med att temperaturen ska kunna pressas tillbaka under 1,5 grader före seklets slut, alltså samma gräns som länge beskrivits som sista chansen.
— Vi säger nu att det här fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen genom att göra överskridandet så kort som möjligt, sade UNEP:s chef Inger Andersen till journalister.
Annons:
Kontot HWL på X ser Parisavtalet och klimathetsen som ett svek mot de unga. Där skrivs att man under ett decennium "skrämt en hel generation av unga och barn till ren framtidsångest". FN:s besked sammanfattar kontot med orden "Hoppsan, fönstret är helt stängt, det var omöjligt ändå".
Oron är verklig. En global undersökning i The Lancet Planetary Health bland 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder visade 2021 att en majoritet var mycket eller extremt oroade för klimatet, och att oron påverkade vardagen för många.
UNEP:s svar på det missade målet är ändå inte att tona ned larmet. Rapporten kräver utsläppsminskningar långt bortom vad länderna lovat, och FN:s generalsekreterare António Guterres skriver att "överskridande inte är kapitulation".
Nästa runda väntar vid klimatmötet COP31 i Antalya i november, där Parisavtalets andra globala översyn inleds.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.
Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.
Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".
Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.
Annons:
Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.
"Elpriser nära noll"
Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".
I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.
Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".
Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU:s klimatpolitik har förändrat Europas energisystem i grunden. Resultatet är högre kostnader och ett växande hot mot industrins konkurrenskraft, skriver Dan Ahlmark.
Uppdaterad 14 oktober 2026,
Publicerad 7 oktober 2026 – avDan Ahlmark
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Medan världen invaggats i tron på att dagens klimathypotes – att koldioxidutsläpp har mycket farliga effekter på världens länder i en inte särskilt avlägsen framtid – är sann, har denna helt avvisats bland annat av två professorer emeriti, vars argumentation troligen var huvudskälet till att USA:s Environmental Protection Agency ändrade kurs 2025. Deras slutsatser kunde sammanfattas i några kortfattade men fullständigt förintande meningar, vilka sedan motiverades genom en redovisning av den forskningsmässiga grunden för dem.
Detta är del 5 i Dan Ahlmarks artikelserie om EU. Läs föregående del.
Därmed lyftes klimatpolitikens förtryck över USA:s energiproduktion och energianvändning, industriella utveckling och kärnan till dess internationella makt. Forskarna fastslog nämligen två slutsatser gällande FN:s och senare EU:s klimathypotes: "It fails to consider contradictory science. It is not based on science, it is based on unscientific evidence. Thus there is no scientific basis for the...Finding that greenhouse gases ("GHGs") will endanger the public health and welfare. Furthermore, it endangers the public health and welfare itself". (1)
Betydelsen för energipolitiken
Vi ska här inte beröra varför klimathypotesen varit så viktig för världens globalister och etablissemang att hävda och genomdriva, utan här granskas bara effekterna gällande dess allvarligaste effekt. Följande orsakskedja kan då bedömas vara den väsentligaste: Dagens klimatpolitik energipolitik negativ utveckling av bland annat industrin genom en rad även makroekonomiska konsekvenser lägre internationell konkurrenskraft och lägre standard för befolkningarna. Detta är en direkt följd av EU:s antingen följsamhet till globala beslut eller dess egna radikala klimatinitiativ. Att energipolitiken är klimatpolitikens viktigaste konsekvens betvivlas av få. Västerlandets beprövade och välkalibrerade system för att ge befolkningarna tillgång till riklig och billig energi, samtidigt som man skapar underlag för industrins verksamhet och förnyelse, utvecklades under lång tid.
Annons:
Plötsligt beroende på en politiskt populär klimatforskning och internationella etablissemang hänförda av ideologin om politisk globalism, ändrades helt förutsättningarna för detta system. Energin har hittills huvudsakligen kommit och kommer från hydrokarboner, vilka nu betecknas som olämpliga på grund av att deras förbränning skapar stora mängder av CO2. Denna gas påstås genom sin ökning i atmosfären orsaka global uppvärmning med en rad svåra konsekvenser för världen. Så kol, olja och gas anses vara så farliga, att de bör bytas ut mot bättre energikällor, vilka det inte finns särskilt många av. Förutom att rensa ut kol och olja har ju även nukleär energi av många regeringar betecknats som farlig men då beroende på risken att vid olyckor mängder av radioaktivitet kan frigöras.
Europas viktigaste industristat – Tyskland – skrotade på grund av dominerande politikers (främst Merkel) inflytande sitt framgångsrika och betydelsefulla kärnenergiprogram, som tagit flera decennier att bygga upp och kostat stora summor. Detta skedde utan en tillräcklig konsekvensanalys. Medan utvinning av olja och gas främst skedde i Nordsjön, där Storbritannien avslutade sin utvinning, finns kol på många ställen i Europa, men vilka fyndigheter nu inte nyttjas. Väldiga summor har investerats i energikällor ansedda som rena såsom vind och sol. Ett prissystem för utsläpp av CO2 har införts, vilket medför nämnvärda kostnader för dessa utsläpp. Utbyggnad av system baserade på hydrokarbonenergi kräver kanske externa godkännanden och säkerligen finansiering, som möter särskilda restriktioner.
Vind och sol står fortfarande för låga andelar av länders energitillgång, och vindkraften torde på grund av höga kostnader och naturligen varierande vind inte överleva annat än som en mycket marginell kommersiell energikälla, om och när statliga bestämmelser och subventioner inte längre stödjer teknologin. Solenergi och hydroelektrisk kraft är då "rena" energikällor av intresse men har idag inte väsentlig betydelse annat än för enskilda länder med särskilda förutsättningar.
Energiomställningen utan ersättning
Vad energiomställningen hittills visat i Europa är, att ansvariga politiker i samarbete med EU-kommissionen varit helt ansvarslösa genom att sjösätta regler, som i många länder eliminerade grunden för det tidigare energisystemet, innan man fått ett nytt konkurrenskraftigt system på plats. Det senare skulle naturligtvis ha bevisad kapacitet att kunna överta bördan att skapa tillräckligt med energi till acceptabla priser. Dessa kan vara högre än tidigare men får, särskilt gällande industrin, inte avvika alltför mycket från internationella konkurrenters kostnader. En företagsledning, som på sitt område fattat något liknande helt oansvarigt beslut, hade snabbt avsatts.
EU:s beslutssystem, som är byggt för att skydda centrum från folkligt missnöje, och där det är svårigheter att klart utpeka dem, som har ett personligt ansvar för fiaskot, fortsätter att driva den skadliga klimat- och därmed energipolitiken. På samma sätt som skedde under Europas avrustning efter slutet av det kalla kriget, har den styrande klassen och EU haft en mycket felaktig uppfattning om omvärlden och fattat felaktiga och oansvariga beslut.
USA lämnar Parisöverenskommelsen
Att USA lämnade Parisöverenskommelsen med dess konsekvenser för energiproduktionen m.m., var början på en utveckling, som sannolikt leder till en stark begränsning av överenskommelsens räckvidd. Dagens politiska situation i Europa tyder på det. Regeringarna i unionens två ledande länder: Tyskland och Frankrike, har sällan haft ett värre opinionsläge. Vad som nu framkommer, är att även FN:s ledande kommitté avseende dagens klimatomställning medger, att tidigare projektioner av effekterna av ökningen av CO2 varit överdrivna. Domedagsprofetiorna, som använts för att skrämma den europeiska befolkningen och dess politiker, har varit fel. USA:s inrikesminister Doug Burgum sade nyligen, att världens omställning till nya energikällor alltid varit:
— a fantasy and a borderline lie (2).
Han begränsade sig till att beteckna de drivande personerna för denna omställning som:
— certain elements.
Med tanke på att just omställningen till nya energikällor i Europa varit en policy av närmast religiös karaktär, är slutsatsen förödande. De europeiska besluten har alltså i bästa fall varit en fantasi, men annars: kanske var det politisk artighet, som inte direkt kallade den för lögn utan blott "på gränsen till lögn". Så detta är vad EU och Europas politiska etablissemang årligen ägnat otaliga miljarder till att påverka sina väljare om och låtit genomtränga mycket av verksamheten i sina länder och all undervisning på alla nivåer. Man har indoktrinerat sina hela befolkningar om en fantasi eller något på gränsen till en lögn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det krisande Stegra behöver ännu mer pengar. Bara månader efter junis räddningspaket säger styrelsen att stålverket i Boden blir betydligt dyrare att färdigställa än väntat, samtidigt som vd:n byts ut.
Beskedet kom under onsdagen, efter en genomlysning som den nya ägargruppen och styrelsen har gjort under sina första 100 dagar. Stegra skriver att ytterligare kapital krävs, eftersom de beräknade kostnaderna är betydligt högre än man antog i juni. Något belopp anges inte.
Enligt bolaget beror fördyringen främst på stora uppstartskostnader efter att arbetet skalades ned under en längre tid tidigare i år, och på inflation. Tidslinjen för produktionen står fast, hävdar styrelsen.
Styrelseordföranden Leif Johansson medger att finansieringsbehovet är större än man hade hoppats. När ägarna tog över i juni trodde de att pengarna skulle räcka, men kunde inte utesluta att mer skulle behövas. I dag säger han sig tro ännu starkare på projektet än då.
Annons:
Samtidigt får bolaget ny ledning. Håkan Buskhe, vd för Wallenbergs investmentbolag FAM och tidigare vd för Saab, tar över som vd den 1 november. Den mångårige vd:n Henrik Henriksson lämnar posten men stannar som rådgivare.
Stegra har inlett en dialog med de största ägarna, som enligt bolaget ser positivt på att delta i arbetet med att säkra kapitalet. Något färdigt tillskott finns alltså inte.
Skulderna var redan 36 miljarder
Det nya pengahålet uppstår i ett bolag som redan bär en tung skuldbörda. Under 2025 ökade Stegras skulder från 10,8 till 36 miljarder kronor, och förlusten landade på 3,3 miljarder. Bolaget har ännu inga intäkter från stålproduktion och har sagt att den kommersiella produktionen ska inledas under 2027.
I juni slutfördes en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, omkring 15,6 miljarder kronor, ledd av ett konsortium under Wallenberg Investments sedan Wallenbergsfären klivit in som ägare.
Skattebetalarna är redan exponerade. Under 2025 aktiverades 7,7 miljarder kronor av Riksgäldens kreditgarantier, och satsningen på så kallat grönt stål har även fått miljardstöd från Energimyndigheten.
Dialogen med ägare, finansiärer, partner och andra intressenter fortsätter, enligt bolaget. Hur stort det nya hålet är har Stegra ännu inte sagt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
