MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 14 juni 2025

lördag 14 juni 2025

Allt fler arbetslösa invandrare i Finland

Migrationskrisen i Europa

publicerad 10 oktober 2024
– av Sofie Persson
Invandring
Beroende på hur man räknar fanns det mellan 214 000 och 315 000 arbetslösa i Finland i somras.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Migranter som inte kan försörja sig själva är ett problem i Finland där arbetslösheten bland personer födda i länder utanför EU ligger näst högst i hela unionen.

I Finland kan man mäta arbetslöshet på två sätt. Dels kan man mäta det antal som aktivt söker arbete, där kan man enligt statistiken se att det fanns 214 000 arbetssökande i landet under augusti i år, vilket är en ökning med 22 000 från året innan.

Med en annan metod kan man titta på arbetssökanderegistret från finska arbets- och näringsministeriet, som även inkluderar personer som får arbetslöshetsersättning. Tittar man på den senaste statistiken var 315 000 arbetslösa i juni 2024, vilket är en ökning med 31 000 från 2023.

Arbetslösheten bland de från länder utanför EU har de senaste fem åren varit betydligt högre än hos den övriga befolkningen. Förvisso minskade arbetslösheten bland invandrare i Finland strax efter coronakrisen, men har de senaste åren istället ökat med omkring 20 procent.

Under juni i år var det främst arbetslösa från Ukraina, något man menar kan förklaras med att många kommit till Finland på grund av kriget och inte för att skaffa arbete. Arbetslösheten för ryska medborgare var nästan lika hög, även bland iranier låg antalet högt och man konstaterar att det bland gruppen finns fler arbetslösa än sysselsatta i Finland.

När det gäller utlandsfödda fanns inte några större skillnader i kön för arbetslösa, men bland finländare ökade arbetslösheten främst för män.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen lovar att utvisa fler brottslingar: ”Nu är det slutdaltat”

Migrationskrisen i Europa

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Johan Forsell handlar de föreslagna förändringarna "ytterst om upprättelse för brottsoffren".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fler ska utvisas för brott – och färre ska kunna återvända till Sverige efter att utvisningarna verkställts. Det var regeringens budskap när en ny utredning presenterades under onsdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) tror att antalet utvisade brottslingar kommer att ”sexdubblas” och hävdar att ”Sverige nu kommer att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden”.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har länge hävdat att de kraftigt vill utvisa fler utlänningar som begår brott i Sverige – och nu har en utredning tagit fram förslag på hur detta ska gå till i praktiken.

Ett av förslagen handlar om att gärningsmän ska kunna utvisas vid alla brott med strängare påföljd än böter – oavsett om det bedöms finnas någon återfallsrisk eller inte.

Ett annat förslag är att åklagare ska vara skyldiga enligt lag att yrka på utvisning ”om brottet är utvisningsgrundande” – vilket vore en stor skillnad mot idag, då varje åklagare själv gör denna bedömning.

Vidare vill man att ”avvägningen mellan skälen för och emot utvisning” skärps – och att man framöver utgår från de lägsta krav som fastställs av EU, och inte gör mer generösa tolkningar än nödvändigt.

Fler livslånga återreseförbud

Det ska också bli lättare än idag att utvisa brottslingar som kommit till Sverige före 15 års ålder. Framöver är det inte någon allmän domstol utan migrationsverket som ska pröva eventuella verkställighetshinder i samband med att utvisningsbeslutet tas.

Att utvisade brottslingar fritt kunnat resa tillbaka Sverige bara några år efter att de utvisats är någonting som länge lett till frustration i samhället, och nu föreslås det att återreseförbuden i många fall ska bli längre eller helt permanenta.

Om brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i mindre än sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till fem år. Motsvarar straffvärdet fängelse i sex månader eller mer men inte fängelse i ett år och sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till tio år. Vid högre straffvärden än så, det vill säga fängelse i ett år och sex månader eller mer, ska återreseförbudet som huvudregel inte tidsbegränsas”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Upprättelse för brottsoffren”

Avslutningsvis ska straffskalan för att vistas i landet i strid mot ett återreseförbud skärpas – och även den som anställer en person som saknar rätt att vistas i Sverige ska straffas hårdare än idag. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Antalet som kommer utvisas på grund av brott bedöms sexdubblas med utredningens förslag. Steg för steg gör vi svensk migrationspolitik mer rättvis. Det handlar ytterst om upprättelse för brottsoffren, säger migrationsminister Johan Forssell.

– Sverige kommer nu att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden, fortsätter han.

Om antalet personer som döms till utvisning på grund av brott skulle sexfaldigas innebär det cirka 3000 utvisningsbeslut årligen – jämfört med ungefär 500 idag.

Hemländerna vill inte ta emot sina medborgare

Ett återkommande problem har dock länge varit att de gamla hemländerna inte vill ta emot sina kriminella medborgare.

Många brottslingar i Sverige idag kommer från länder som Afghanistan, Irak och Somalia, men trots utvisningsbeslut går det i regel inte att verkställa utvisningarna till dessa, och många andra länder – och de blir istället kvar i Sverige. Tidöpartierna har än så länge inte presenterat någon konkret lösning på denna problematik.

Det kan också noteras att Sverige under Moderaternas styre har fortsatt ta emot cirka 100 000 migranter årligen, och kritiker argumenterar för att skärpta utvisningar kommer att få begränsad effekt, så länge massinvandringen inte också stoppas. Med gällande lagstiftning kan inte heller brottsdömda migranter som hunnit få svenskt medborgarskap utvisas

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Endast var femte utvisad migrant lämnar EU

Migrationskrisen i Europa

publicerad 5 maj 2025
– av Jan Sundstedt
migration invandring
Migranter vid Stockholms Central, år 2015.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttryckte i samband med Europeiska folkpartiets (EPP) kongress i Valencia frustration över att endast 20 procent migranter som beordras lämna EU faktiskt utvisas.

Bryssel säger sig nu trappa upp ansträngningarna för att öka utvisningarna av migranter som saknar rätt att stanna i Europa, rapporterar tyska Welt.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte under EPP-kongressen i Valencia fram en alarmerande statistik: endast en femtedel av de som åläggs att lämna unionen reser faktiskt tillbaka.

Hon konstaterade att den låga utvisningsgraden skadar förtroendet för EU:s migrationspolitik, men kan inte säga vad det beror på.

Vi kan inte förklara för våra medborgare varför endast en femtedel av människorna som inte har rätt att stanna i Europa faktiskt lämnar, poängterade von der Leyen.

Hon varnar för att bristen på resultat gynnar invandringskritiska stämningar över kontinenten, och att unionen måste agera kraftfullt för att återställa medborgarnas tillit till EU-projektet.

Ursula von der Leyen
Arkivbild. Foto: European Parlament/CC BY 2.0

Markant ökning av migranter

Migrationen till Europa ökade markant under 2023 med över en miljon asylsökande enligt Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå. Medlemsländerna kämpar med att hantera inflödet men utvisningsprocessen kompliceras av flera faktorer.

Många migranter förstör bland annat sina identitetshandlingar för att undvika identifiering, vilket försvårar fastställandet av deras ursprung.

Vissa länder vägrar också att ta emot sina medborgare, medan andra saknar diplomatiska relationer eller administrativ kapacitet för att hantera återvandring. EU förhandlar om återtagandeavtal med tredjeländer, men processen avancerar ytterst långsamt.

Von der Leyen efterlyser ökat samarbete med ursprungsländerna för att lösa knutarna.

– Vi måste visa att vi kan skydda våra gränser och respektera rättsstaten samtidigt, tillägger hon.

Hon deklarerar att illegala gränsöverträdelser till EU minskat med 30 procent under 2025, främst tack vare samarbete med grannländer.

Frågan splittrar

Länder såsom Polen och Ungern motsätter sig EU:s försök att införa enhetliga asylregler. Samtidigt har frontlinjeländer som Italien och Grekland uttryckt att man upplever sig övergivna av mer nordliga medlemsstater inför migrationsproblematiken.

Den politiska laddningen kring migrationen har under lång tid försvårat samarbetet inom EU. Nationalkonservativa partier i parlamentet driver på för hårdare gränspolitik och omfattande utvisningar, samtidigt som vänsterliberala partier bromsar en sådan utveckling.

Ursula Von der Leyen betonar att framsteg behöver ske snabbt, som till exempel snabbare rättsliga processer för asylansökningar och effektivare gränskontroller. Hon medger dock att lösningarna inte är enkla och menar att medlemsländerna måste ta större ansvar för att genomföra gemensamma beslut.

Utan konkreta framsteg riskerar EU att förlora ytterligare trovärdighet i medborgarnas ögon, varnar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.