MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 16 maj 2025

fredag 16 maj 2025


Syrebrist påträffad i svenska älvar

publicerad Idag 14:26
– av Redaktionen
Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven.

Syrebrist har påträffats i vissa reglerade vattendrag, enligt en ännu ej granskad studie från Umeå universitet och SLU.

Sverige har omkring 2000 vattenkraftverk, främst i norra delen av landet. De flesta av Sveriges större vattendrag är idag utbyggda och regleras för produktion av vattenkraft. Det finns dock ett undantag för nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, som är skyddade enligt Miljöbalken för byggen av nya vattenkraftverk och vattenreglering. Dessa fyra räknas som oreglerade, samtidigt som vattendrag som aktivt används för vattenkraftverk räknas som reglerade. Tilläggas skall att Piteälven och Vindelälven har en viss påverkan från vattenkraft, men räknas ändå som oreglerade eftersom de fortfarande har sin naturliga vattenföring och även saknar större vattenkraftsdammar.

För att undersöka syrenivåerna placerade forskarna ut 50 mätinstrument på olika djup i de reglerade älvarna Ljungan, Umeälven och Luleälven samt i de oreglerade Piteälven och Vindelälven.

Studien, som ännu inte publicerats och därför inte kunnat granskas av andra forskare, visar att syrenivåerna var påverkade i samtliga reglerade älvar, med perioder av låga nivåer på vissa sträckor. Jämförelsen med de oreglerade älvarna visade en tydlig skillnad. I Piteälven och Vindelälven var syrenivåerna opåverkade.

Tidigare har det inte varit känt att reglerade vattendrag i Sverige kan drabbas av syrebrist.

Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.

Orsakerna till syrebristen som uppmätts på sina håll i de reglerade älvarna är samtidigt ännu inte fastställda, men forskarna misstänker att det beror på en kombination av vattenkraft, industriell påverkan samt klimatförändringar. Även rester från gamla träindustrier, såsom fiberbankar, kan bidra till syrebristen eftersom deras nedbrytning förbrukar stora mängder syre.

Alla mätningar för projektet, som kallas Ekofall, är samtidigt inte klara än och studien inte granskad av andra forskare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser i Uganda vårdar varandras sår – med naturens mediciner

publicerad Idag 10:35
– av Redaktionen
Det lever uppskattningsvis 5000 chimpanser i Ugandas regnskog idag.

Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår.

En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin.

Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada.

– Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter:

– De plockar växter, mosar dem och lägger på såren.

Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna.

Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som ”toalettpapper” – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende.

Naturlig antibiotika i djungeln

Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper.

– Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann.

Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater.

– Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje dos antibiotika hamnar i floder

publicerad 12 maj 2025
– av Redaktionen

Nära en tredjedel av all antibiotika som används globalt hamnar i floder, visar en studie. Totalt uppskattar man att sex miljoner kilometer floder världen över har för höga koncentrationer av antibiotika.

I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har man kartlagt omfattningen av den globala föroreningen av antibiotika i vattendrag världen över. Det har gjorts med hjälp av en global modell som validerats med fältdata från cirka 900 flodplatser, där man tittat på de 40 mest använda antibiotikasorterna.

När man använder antibiotika bryts en del ner i kroppen, men rester följer med urinen ut i avloppsvattnet. Därifrån kan de spridas vidare genom reningsverk, floder och till slut till havet – konstaterar forskare vid McGill University i Kanada.

Tusentals ton hamnar i naturen

Forskarna beräknade att cirka 8 500 ton antibiotika – nästan en tredjedel av vad människor konsumerar årligen – hamnar i flodsystemen runtom i världen varje år. Detta trots att en stor del passerat avloppssystemen. Vidare når 11 procent, 3 300 ton, haven. Den årliga konsumtionen av antibiotika som används av människor beräknas vara 29 200 ton.

Problemet finns på alla kontinenter, men anses vara som värst i Sydostasien. Där har man en hög användning av antibiotika och begränsad avloppsrening vilket ökar problematiken.

Bidrar till resistens

Antibiotika i vattendrag utgör risk för både miljö och människor eftersom ämnena är giftiga och det kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens, varnar forskarna. Totalt uppskattar man att sex miljoner floder har för höga nivåer av antibiotika.

Våra resultat visar att antibiotikaföroreningar i floder som härrör från människors konsumtion är ett kritiskt problem, som sannolikt skulle förvärras av veterinärmedicinska eller industriella källor till relaterade föreningar, säger Jim Nicell, professor vid McGill University, enligt Phys.org.

Resultaten är särskilt anmärkningsvärda eftersom studien inte tog hänsyn till antibiotika från boskap eller läkemedelsfabriker, som båda är stora bidragsgivare till miljöföroreningar, utan fokuserade endast på mänsklig konsumtion. De största bovarna är ämnena amoxicillin, ceftriaxon och cefixim.

Det behövs därför övervakningsprogram för att upptäcka antibiotika eller andra kemiska föroreningar i vattendrag, särskilt i områden som vår modell förutspår vara utsatta för risk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vildare skogar mer motståndskraftiga

publicerad 10 maj 2025
– av Redaktionen
Visenter på Bornholm.

Återförvildande av natur och skogar ökar inte bara den biologiska mångfalden utan även ekosystemens motståndskraft i allmänhet, enligt en studie ledd av Lunds universitet.

Så kallad rewilding – att återintroducera växt- och djurarter i landskap där de tidigare funnits – är en växande metod inom naturvård. I Sverige har man exempelvis gjort en förstudie kring huruvida visenter ska återintroduceras i svensk natur.

I en ny studie från bland andra Chinese Academy of Sciences, Universitetet i Köpenhamn, University of Augsburg och Aarhus universitetet, ledd av Lunds universitet, har forskare undersökt skogar som i olika stor utsträckning får sköta sig själva fram till avverkning. En rad parametrar som struktur, funktion och långsiktig hållbarhet har studerats och sedan jämförts med skogar som sköts med konventionella förvaltningsmetoder.

Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager där bara en trädart odlas. I stället presenterar studien ett skogsbruk inspirerat av rewilding som alternativ för att återställa ekologiska processer och förbättra skogslandskapens resiliens och hållbarhet globalt, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Resultatet från studien visar på konkreta strategier som kan tillämpas på flera nivåer, från lokal skogsskötsel till internationell policy, genom praktiska riktlinjer som att främja naturlig återväxt och återinföra nyckelarter genom så kallad assisterad migration, menar forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.