MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 13 augusti 2025

onsdag 13 augusti 2025

 

Studie belyser späckhuggares våldsamma beteende

publicerad 4 juli 2025
– av Redaktionen
En teori går ut på att späckhuggarna uppfattar tumlarna som svaga och sjuka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie undersöks späckhuggares oförklarliga och våldsamma beteende mot tumlare. Forskare presenterar nu tre möjliga förklaringar till varför djuren attackerar sina mindre släktingar utan att äta dem.

Späckhuggare har under åren observerats när de till synes trakasserar och ibland dödar tumlare (en mindre tandval som liknar delfiner) utan att äta djuret och forskare har länge funderat över vad som orsakar beteendet.

I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Mammal Science, har forskare vid bland annat Wild Orca och University of California Davis Karen C. Drayer Wildlife Health Center i Washington undersökt beteendet i ett försök att förklara det.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2024.


Forskarna har granskat 78 interaktioner mellan späckhuggare och tumlare i Salishhavet under åren 1962-2020 och kommit fram till tre möjliga förklaringar. Den första är att det handlar om ett socialt samspel, eller lek, för späckhuggarna. Lek mellan sociala djur är vanligt och kan hjälpa djuren att kommunicera bättre.

Utdöende art

En annan förklaring kan vara att det helt enkelt handlar om att öva på att jaga. Späckhuggare jagar och äter ofta lax, vilket kan innebära att de ”tränar” detta på tumlare.

En tredje möjlighet är att det handlar om så kallat ”Omsorgsfelbeteende”, eller ”Mismothering behavior”, där teorin är att späckhuggare uppfattar tumlare som svagare eller sjuka, vilket gör att man vill ”hjälpa” dem. Det grundar man bland annat på att honor observerats bära runt på sina döda kalvar och även gjort likadant med döda tumlare. Att hjälpa andra inom sin grupp är ett vanligt beteende för späckhuggare.

Späckhuggare i nordöstra Stilla havet är en utdöende art, där forskare bland annat sett att omkring 70 procent av graviditeterna slutar med missfall eller dödfödda kalvar, och deras diet består mestadels av Kungslax, vilken också är en utdöende art. Att dessa späckhuggare inte äter tumlare beror på att deras ekologi är olik den hos späckhuggare som äter marina däggdjur.

”Komplexa och intelligenta”

Jag får ofta frågan varför de sydliga späckhuggarna inte bara äter sälar eller tumlare istället, säger Deborah Giles vid Wild Orca. Det beror på att fiskätande späckhuggare har en helt annan ekologi och kultur än späckhuggare som äter marina däggdjur – även om de två populationerna lever i samma vatten.

– Så vi måste dra slutsatsen att deras interaktioner med tumlare tjänar ett annat syfte, men detta syfte har bara varit spekulationer fram till nu, säger hon.

Forskarna menar dock att man kanske aldrig kan konstatera varför späckhuggare trakasserar och dödar tumlare, men däremot kan man se att beteendet förts vidare genom generationer vilket i sig visar den komplexa kultur djuren har.

Späckhuggare är otroligt komplexa och intelligenta djur. Vi upptäckte att beteendet att trakassera tumlare har förts vidare genom generationer och över sociala grupperingar. Det är ett fantastiskt exempel på späckhuggarkultur, säger Sarah Teman vid UC Davis.

Fakta: Späckhuggare (Orcinus orca)

Den största tandvalen i familjen Delphinidae, som även inkluderar delfiner och tumlare. Det finns ett antal olika slags späckhuggare som skiljer sig åt i både beteende, vad de äter och hur de ser ut. Olika späckhuggare kan också använda olika ljud.

En hona kan bli uppemot sju meter lång och väga fyra ton. En hane kan bli 9,5 meter lång och väga åtta ton.

Späckhuggare finns i alla större hav, det är dock oklart hur många det finns totalt och på vissa platser räknas den som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ska svenska igelkottar räknas

publicerad 9 augusti 2025
– av Redaktionen
Ge igelkotten vatten, inte mjölk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under igelkottsveckan uppmanas svenskar att räkna igelkottar, eller avsaknaden av dem, i sitt närområde. Målet är att ta reda på mer om igelkottarna och förbättra djurets livsmiljöer.

Igelkotten är ett djur som alltid levt nära människan och man kan ofta få syn på dem i trädgårdar, men även inne i befolkade städer. Det är ett vilt djur som är mycket älskat av svenskarna och man ställer ofta ut både mat och vatten till dem, samt gärna vill rädda dem från majbrasorna.

Igelkotten är ett djur som har levt nära oss människor hela tiden. När landsbygden såg ut på ett annat sätt såg man ofta igelkotten i anslutning till gårdarna. Det finns beskrivet både i folktron och i gamla nyhetsarkiv. Igelkotten har länge haft ett nyhetsvärde för oss människor, berättar Jessica Ångström, naturexpert på WWF, till Natursidan.

Trots den till synes delade kärleken arter emellan så orsakar människor ofta problem för igelkotten. Trafikdödlighet är exempelvis ett stort problem bland igelkottar och står för 33 procent av dödsfallen. Även minskandet av det småskaliga jordbruket har påverkat igelkotten negativt, samt bland annat brist på övervintringsplatser, sjukdom och insektsgifter.

Kraftig minskning

Idag är igelkotten rödlistad som sårbar, enligt SLU Artdatabanken. På 12 år har antalet igelkottar minskat med 48 procent i Sverige.

Nästa vecka uppmanar WWF alla svenskar att räkna igelkottarna i sitt område. Det gäller även de som bor inne i stan och man ska även rapportera in om man inte sett några igelkottar.

Vi räknar igelkottar under en vecka över hela landet och i år är vi särskilt intresserade av rapporter från dig som aldrig sett en igelkott där du bor”, skriver WWF.

Hjälp en igelkott

Igelkottar finns överallt och kan få för sig att vilja bo i vilken trädgård som helst. Har man därför möjlighet att skapa en bättre miljö i trädgården är igelkotten troligen tacksam, om inte annat kan det hjälpa den att överleva. Att ha lövträd, buskage och rishögar är bra i en trädgård. Spara exempelvis lövhögar i buskar, det blir perfekta sommarbon.

Bor man i exempelvis ett villaområde är det också fint om det finns lämpliga igelkottepassager mellan trädgårdarna, så igelkotten inte behöver ta sig ut på vägarna för mycket. En igelkott har inget revir, men brukar kunna röra sig i en fem hektars radie. Om man ska elda ris under våren så kika under högen först så ingen igelkott ligger och sover.

Robotgräsklippare och igelkottar går inte ihop, programmera den att köra under dagtid när igelkotten sover. Likt många djur är den oftast mest aktiv i skymning och gryning. Det går fint att mata igelkotten, men inte för mycket. Då kan den bli överviktig och få svårt att röra sig. Undvik dock att ge mjölk då igelkottar inte tål det särskilt bra, ge istället hund eller kattmat samt en skål med vatten.

Igelkotteveckan är 11–17 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mikroplastregnet i Auckland – motsvarar 3 miljoner plastflaskor

publicerad 5 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det faller ned mikroplast från himlen motsvarande 3 miljoner plastflaskor årligen i storstadsområdet Auckland i Nya Zeeland, visar ny forskning. Totalt motsvarar det 74 ton mikroplast.

Tidigare studier från storstäder världen över har avslöjat att luften vi andas innehåller mikroplast. När man exempelvis mätte i London under 2020 innehöll en kvadratmeter under en dags mätningar i snitt 771 plastpartiklar. Jämförelsevis mätte man i snitt 275 i Hamburg och 110 i Paris per kvadratmeter.

Nu har forskare vid Auckland University genomfört mätningar med nya metoder, som kan upptäcka ännu mindre partiklar, som inte är större än 0,01 mm. Resultaten av mätningarna, som presenteras i Environmental Science & Technology, visade att Auckland hade i genomsnitt 4 885 mikroplastpartiklar i en kvadratmeter under ett dygn. På ett år motsvarar det 74 ton mikroplast, eller 3 miljoner plastflaskor.

Forskare runt om i världen har sannolikt underskattat mängden mikroplaster i luften dramatiskt, säger huvudförfattaren Dr Joel Rindelaub. Studien är den första som beräknar den totala massan av mikroplaster i luften i en stad.

Använde färgämne

I studien fångades mikroplaster som föll från luften upp av en tratt och en burk i en trälåda på taket av ett universitet i stadens centrum. Samma uppställning fanns i en trädgård i området Remuera. Nästan all mikroplast var för liten för att kunna ses med blotta ögat. Forskarna identifierade de minsta partiklarna genom att använda ett färgämne som avger ljus under vissa förhållanden. En värmebehandling användes för att analysera massan.

Ju mindre partiklar vi tittade på, desto mer mikroplast såg vi, säger Rindelaub i ett pressmeddelande. Detta är anmärkningsvärt eftersom de minsta partiklarna är de mest toxikologiskt relevanta.

Rindelaub förklarar att det är nanoplast, det vill säga de minsta partiklarna, som potentiellt kan tränga in i celler, passera blod-hjärnbarriären och ansamlas i organ som testiklar, lever och hjärna. Nanoplast och mikroplast har hittats i bland annat moderkakor hos kvinnor och i blodet. Tidigare studier har också visat att mikroplast i blodet förhöjer risken för hjärtsjukdomar.

Haven en nyckelkälla

Forskarna tror att en möjlig källa till de höga halterna i Auckland beror på haven, som är avsevärt plastförorenade.

Luftburen mikroplast uppstår när vågor slår mot land och det kan vara en nyckelkälla till hur mikroplaster transporteras runt globalt. Det kan hjälpa oss förstå hur vissa mikroplaster når atmosfären och hur de förs till avlägsna platser som här i Nya Zeeland, säger Rindelaub.

Storstadsområdet kring Auckland omfattar ungefär 5600 kvadratkilometer, ungefärligen motsvarande Stockholms läns cirka 6500 kvadratkilometer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.