MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 8 juli 2025

tisdag 8 juli 2025

Rekord i syrefri havsbotten

publicerad 17 maj 2016

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Preliminärt resultat från förra året visar att Östersjön fortfarande har världsrekord på syrefria bottnar, även om det blir bättre. 16 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är syrefria och 29 procent har syrebrist.

Sverige står för en tiondel av fosfortillförseln och mycket har gjorts, men vi borde kunna halvera fosfortillförseln, säger Bo Gustafsson, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

I Östersjön står Polen för en tredjedel av fosfortillförseln. Där och i Baltikum pågår en stor utveckling av reningsverk och gödsling.

I 100 år har vi pumpat in fosfor och kväve i bottensedimenten. Det tar decennier att förändra läget för Östersjön, säger han.

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sommarens blomster att hålla utkik efter

publicerad Idag 11:08
– av Redaktionen
Mjölke, även kallad skogsbloss, är en vanlig blomma i Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I den svenska sommaren finns en hel del blommor som står ut med sin skönhet, men också är hälsosamma att äta eller kan användas medicinskt på olika sätt. Varför inte plocka hem en bukett med blommor från det jenkadoftande älggräset, eller strössla ut lite rödklöver i salladen? I Sverige finns även den kända växten kamomill, som är utmärkt att göra te av.

Här är några av sommarens härliga blomster som du med fördel kan kasta ett extra öga på.

Fåglarna kvittrar vilt intill de nygröna blad träden stoltserar med och solens strålar glittrar ner mot havets yta. Sommaren har äntligen kommit med sitt hopp om ljusa nätter, kärleksfulla skratt och färger av alla dess slag. Det är nu de flesta växter står som högst och visar sin absolut bästa sida.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 maj 2024.


På sommaren regerar blommorna i naturen med sina mjuka, livfulla färger och en hel del vildväxande blommor i Sverige är faktiskt ätbara. Kom samtidigt ihåg att aldrig plocka mer än nödvändigt och respektera alltid naturen. Lämna också blommor till pollinatörerna. För den som har gröna fingrar kan man också bidra med att sätta lite egna blommor i trädgården för att ge bin och humlor lite extra gott.

För din egen del är det såklart också alltid viktigt att aldrig äta något från naturen som känns osäkert, då Sveriges marker också bosätter många giftiga växter. Titta noga och läs på ordentligt.

Viol (Viola spp.)

Skördas: Mars till oktober

I Norden finns ett tjugotal violarter som växer vilt och alla är ätliga, enligt Skogsskafferiet. Skördetiderna varierar dock mellan arterna, därav den långa skördetiden. Den mest vanliga att använda i matlagning är dock luktviol (Viola odorata), som börjar blomma redan under våren. Det går fint att äta blommor, blad och rot.

Viol används ofta som dekoration i maträtter eller efterrätter, samt som komplement i sallad. Eller varför inte pröva att dekorera pizzan med blommor? Det går också att koka både saft och sirap. Olika violarter smakar dock lite olika, vissa har en mer gräsig smak och kan luta åt lakritshållet samtidigt som andra har en söt, ärtliknande smak. Just luktviolen ska vara enkel att känna igen eftersom det är den enda som doftar viol, den smakar också lätt lakrits.

Hela växten innehåller mycket antioxidanter samt c-vitamin. De ska också vara bra för sömnen och att lindra huvudvärk. Grekerna ska ha använt viol för att stärka hjärtat, men också lindra ilska. Viol ska också ha används traditionellt för att lindra hosta, torrhosta och inflammatoriska besvär i luftvägarna. Vidare ska man kunna använda viol mot psoriasis och eksem, samt även kunna lindra vid reumatiska besvär.

Det har också forskats kring att just viol ska kunna ha tumörhämmande substanser i sig, något som bland annat Uppsala universitet forskat kring, men det är inget som bekräftats ännu.

Luktviol. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Rödklöver (Trifolium pratense)

Skördas: Juni till augusti

Rödklöver är Sveriges mest odlade baljväxt som växer i hela landet på gräsmattor, ängar, vägkanter även i skogen. Den kan bli en halvmeter hög och blommorna kan vara rosa eller röd, men kan ibland också vara vita.

På grund av sitt rika innehåll av vitaminer, proteiner och mineraler ska rödklöver under svältår ha malts ner till mjöl, enligt sajten Läkeörter. Idag odlas den mest som foder till hästar och kor och det sägs att växten gör att korna mjölkar bättre.

Blomman kan man använda i sallader för garnering, då kan det vara bättre att dra bort blombladen och strössla ut. Det kan man exempelvis också göra i ris för att få en fin färgklick. Vidare kan man göra te på blomman.

Traditionellt har den använts medicinskt mot eksem och psoriasis, och ska även vara slemlösande och urindrivande. Vidare ska växten innehålla isoflavoner, som liknar östrogen, och vara verksam mot klimakteriebesvär som nattsvett, vallningar och torra slemhinnor. Gör en infusion på blomman och drick.

Rödklöver ska även verka renande på nervsystemet och stärka skelettet, eftersom den innehåller kalcium, och dessutom vara bra vid stress och trötthet. Växten sägs också öka fertiliteten och hjälpa leverns reningsarbete.

Den kan lätt förväxlas med skogsklöver, som har smala och långspetsiga stipler, medan rödklövern har äggrunda stipler med kort spets.

Foto: Rüdiger Stehn/CC BY-SA 2.0

Groblad (Plantago major

Skördas: Juni till september

De violetta till gulbruna långsmala blommorna växer ofta på gräsmattor, gårdsplaner och grusvägar i hela landet. Blommorna sitter i ett långt, smalt ax där bladen sitter som en rosett vid basen. Unga blad går fint att ha i salladen, även äldre blad går bra att äta men kan vara mer svårtuggade. Bladen kan också passa utmärkt att använda när man ska göra kåldolmar. På hösten kan man samla in fröna från blommorna genom att repa av dem med fingrarna. Dessa är sedan goda att rosta och ha i exempelvis müsli eller gröt.

Det är också en medicinalväxt som används traditionellt för att läka sår eftersom de innehåller ämnen som är både antiinflammatoriska och drar ihop sår. Har man exempelvis fått skavsår kan man ta ett blad och linda in, och kan med fördel också användas vid insektsbett. Om man ska använda groblad till sår när man är ute är det dock viktigt att se till att bladet är rent och inte legat på marken där jord och annat kan infektera såret. Tvätta därför bladet innan det används. För att få ut det mesta av växtsaften kan man bulta bladen så att bladnerven krossas innan de läggs på såret.

Vidare kan man torka bladen och använda som te vid rethosta och luftvägsproblem.

Groblad förväxlas ofta med rödkämpe och svartkämpe, som är i samma släkte. Dock kan man faktiskt även använda dessa blad på liknande sätt.

Foto: liesvanrompaey/CC BY 2.0

Älggräs (Filipendula ulmaria)

Skördas: Juni till augusti

Älggräs ingår i rossläktet och finns i hela Sverige där den ofta växer på fuktig ängsmark samt i diken. Den har små, vita blommor och kan bli omkring 1,5 meter hög. Något som är speciellt med älggräs är dess egendomliga doft, som kan beskrivas som rootbeer eller jenka-tuggummi. Dess söta doft drar till sig mycket insekter, så det är bra att skaka av ordentligt innan man tar hem växten för att äta. Förr var det vanligt att man använde blommorna i buketter och som potpurri i hemmet eftersom doften blir starkare när de torkas.

Växten innehåller salicylsyra, som ofta ingår i exempelvis smärtstillande tabletter. Den har också antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Älggräs ska vara för matsmältning, halsbränna, mot diarré och även verka förebyggande mot magsår. Vissa menar också att den har en antiinflammatorisk verkan som kan vara bra vid exempelvis IBS. Blommorna och bladen ska dessutom vara rika på C-vitamin.

Vid höga koncentrationer kan däremot extrakt av älggräs verka irriterande på magens slemhinnor, så man bör därför inte överkonsumera den.

Det går fint att göra te på både blad och blommor, vilket ska ge en mandelaktig smak. Vidare ska älggrässaft eller sirap vara en riktig höjdare. Traditionellt har älggräs även använts som ölkrydda.

Vill man använda älggräs vid förkylning eller influensa bör man lägga två teskedar med torkade blommor i ett glas vatten och sedan låta dra över natten. Sedan kan man sila bort blommorna på morgonen och dricka under dagen.

Den kan förväxlas med brudbröd, som också ingår is rossläktet och är ätlig.

Älggräs har vita blommor. Foto: Joost J. Bakker/CC BY 2.0

Mjölke/Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)

Skördas: Juli till augusti

Växten kan även kallas för bland annat älgmecke, rävsvans, skogsbloss och rallarros och växer i hyggen, vägrenar och fjällskog i hela Sverige. Det tidigare vetenskapliga namnet som användes var Epilobium angustifolium. Den blir mellan 70 till 160 centimeter och har rosaröda blommor. Det går att äta hela växten, från rot till blomma. Stjälken är stärkelserik och kan exempelvis kokas och tillsättas i såser som redning. Bladen kan med fördel användas som te.

Skotten kan ätas råa eller kokta som sparris, men har en beska i smaken.

Växten har visats ha antiinflammatoriska egenskaper och inom folkmedicinen har växten använts vid kikhosta, astma, svullnader, spikbölder och finnar. Av bladen gjorde man även omslag till sår.

Foto: Øyvind Holmstad/CC BY-SA 2.0

Gatkamomill (Matricaria matricarioides) och kamomill (Matricaria chamomilla)

Skördas: Juni till oktober

Gatkamomill skiljer sig från vanlig kamomill gonom att den saknar de vita kronbladen och att knappen är mer grön än gul. Gatkamomill växer också i hela Sverige, till skillnad från kamomill som växer mer i södra och mellersta Sverige. Den är också vanligt förekommande i städer där den kan växa kring trottoarkanter, som namnet vittnar om.

Hos båda ska det gå att äta hela växten från stjälk till blad och blomma. Gatkamomill beskrivs som godare och ska ha en ananaston i smaken. Det vanligaste sättet att använda kamomill är att göra te. Gatkamomill rekommenderas att göra sirap på och passar bra i desserter.

Däremot bör man inte dricka för stora mängder kamomill eftersom det kan ge upphov till allergier.

Kamomillens blommor innehåller eteriska oljor och ska vara bra mot förkylning samt mag- och tarmbesvär, enligt Skogskafferiet. De ska även gå att använda som antibakteriellt munvatten och även fungera bra mot illamående på morgonen.

Gatkamomill och kamomill. Montage. Foto: Matt Lavin, rykerstribe/CC BY-SA 2.0

Den ska också verka milt lugnande och vara bra för att hjälpa till med sömnen. Örten har också använts som desinfekterande, milt laxerande och även antiinflammatoriskt. Förr i tiden ska den även ha använts mot astma, tandvärk, huvudvärk och sår.

Den ska också vara bra att ha i ångbad för ansiktet, kunna verka bakteriedödande och vara bra för både hud och luftvägar.

Särskilt kan vanlig kamomill ofta förväxlas med prästkragar, där skillnaden är att kamomillens blomblad är mer småflikiga. Kamomill kan också förväxlas med baldersbrå, som inte är giftig men däremot saknar kamomillens egenskaper. Det går att se skillnaden genom att kamomillens gula blomhuvud år mer toppigt och baldersbrå är mer platt.

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Skördas: Mars till november

Här är en växt som kan skördas på olika vis under stora delar av året. Under våren kan man plocka dess blad, sedan under sommaren blommorna. På hösten kan man skörda rötterna.

Även om knölklocka räknas som ett rätt besvärligt ogräs odlade man växten redan på vikingatiden som köksväxt. Sedan har den spridit sig markant och är svårbekämpad, då den sprider sig både genom rotsystemen och frön.

Rotknölarna påminner om rättika och kan ätas råa samt tillagas. Det går fint att riva ner i sallad eller koka som potatis. Bladen kan också användas råa i sallad eller som spenat. Blommorna smakar sött och växten är rik på c-vitamin. Knölklocka liknar flera arter inom blåklockorna, men ingen av dessa ska vara giftiga, enligt Skogsskafferiet.

Foto: Lorie Shaull/CC BY 2.0

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Extinction Rebellion: Den totalitära aktivismens gröna förpackning

Klimatöverdrifterna

Extinction Rebellion utmålar sig som en folklig motståndsrörelse - men stöttas i verkligheten av hedgefund-miljardärer och Hollywoodkändisar. Nya Dagbladet har granskat den obskyra rörelsen som har täta band även till svenska Miljöpartiet.

publicerad 4 juli 2025
– av Markus Andersson
Extinction Rebellions aktioner har hyllats och kritiserats.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Extinction Rebellion är en av de mest profilerade klimatalarmistiska aktivistgrupperna internationellt och är även aktiva i Sverige. Det som går som en röd tråd genom gruppens krav är radikal utvidgning av statsmakten och totalitär kontroll av medborgarna.

Bland annat har aktivisterna som målsättning att ”pressa” världens regeringar att utlysa undantagstillstånd – ett ”klimatnödläge” – och att de framöver vägleds av vad man benämner som ”medborgarråd för klimaträttvisa”.

Extinction Rebellion, förkortat XR, har sedan oktober 2018 genomfört olika former av uppmärksammade aktioner i Sverige i syfte att skapa press på makthavare att införa radikala klimatpolitiska åtgärder. Aktionerna innefattar bland annat blockader mot vägar och byggnader, hungerstrejker och olika former av ockupationer. Många av gruppens aktivister har också gripits för att ha stört den allmänna ordningen.

På sin hemsida deklarerar svenska XR ett krav på att regeringen omedelbart utlyser ett ”klimatnödläge” och ”ändrar alla politiska beslut som inte är i linje med detta”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 23 juli 2022.


Man kräver även att regeringen ”fattar rättsligt bindande beslut för att minska koldioxidutsläppen till nettonoll” redan innan 2025 och driver även på för globalistiskt inriktade lösningar som ska säkerställa att ”den globala ekonomin inte överbelastar planetens resurser”.

Masker och ”konstnärliga uttryck” är vanliga inslag i XR:s aktioner. Foto: Pressbild

XR vill även att regeringen i Sverige inrättar och ”vägleds av” ett särskilt ”medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet” för att ”möjliggöra de djärva och omedelbara förändringar som är nödvändiga”. Man menar att Sverige bär på en ”historisk skuld” för utsläpp och att man måste stötta andra länder utan sådan skuld.

Sverige har en historisk skuld av höga utsläpp av växthusgaser som måste kompenseras genom en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt måste Sverige stötta länder som inte haft samma historiska utsläpp i att utvecklas mot fossilfri välfärd… Sverige måste erkänna att klimatkrisen drabbar ojämlikt, motverka dessa orättvisor och arbeta för ursprungsbefolkningars rättigheter och människor i det globala syd”, skriver man vidare.

Nära band till Miljöpartiet

Extinction Rebellion grundades i maj 2018 i Storbritannien av molekylärbiologen och miljöpartisten Gail Bradbrook och tio andra aktivister. Bradbrook har varit engagerad i miljörörelsen sedan tidiga tonåren men har också varit i återkommande blåsväder för en hycklande livsstil – bland annat efter att det framkommit att hon kör en dieselbil och åkt på lyxresa med flyg till Costa Rica. Bradbrook menar själv att hon fick idén till XR efter psykedeliska upplevelser.

Grundaren Gail Bradbrook anklagas för att vara en hycklare. Foto: faksimil/The Sun

Även i Sverige tycks XR till stor del locka radikala tidigare miljöpartister och stöttas även av aktiva högt uppsatta företrädare för partiet. Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine – som också var den kandidat som efter Märta Stenevi fick flest röster till posten som partiets kvinnliga språkrör, menar exempelvis att Miljöpartiet måste vara mer ”lyhörda” gentemot Extinction Rebellion. Angående gruppens krav om att utlysa klimatnödläge och införa ett medborgarråd för klimaträttvisa menar hon att ”det är jättebra budskap som jag tar till mig”. Hon menar även att Miljöpartiet har det gemensamt med XR att man stödjer civil olydnad som politisk metod.

XR använder civil olydnad för att ligga på och påminna regeringen om att mer måste göras. Jag kan förstå många utav mina partivänners frustration, för vi lägger ner vår tid och vår själ i att förändra politiskt, och det är inte vi som är de politiska bromsklossarna. Men i grunden är vi positiva till civil olydnad och som regeringsparti i rådande miljökriser måste vi kunna tåla att miljörörelsen ställer höga krav och ger kritik. Som miljörörelsens parlamentariska gren har vi mycket att vinna på att vara lyhörda”, skriver hon.

MP:s riksdagsledamot Rebecka Le Moine. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Sverigedemokraten Thoralf Alfsson vittnar också om etablissemangspartiernas koppling till organisationen och hur miljöpartistiska lokalpolitiker lagt ut XR:s informationsfoldrar till alla politiker inför kommunfullmäktigemöten. Han berättar också att en lokal socialdemokratisk politiker deltar i Extinction Rebellions aktiviteter iklädd officiella partikläder.

2020 bjöd Miljöpartiet också in företrädare för Extinction Rebellion till riksdagen för att diskutera partiets ”politik och strategi” utifrån aktivistgruppens krav. Enligt XR stöttar Miljöpartiet deras kamp i stort, och vill arbeta tillsammans även med den radikala klimatrörelsen, men att man ”sitter fast i det politiska spelet” och därför inte kan göra allting så snabbt som aktivisterna från XR vill.

Miljöpartiets tidigare språkrör i Höganäs, Barbro Stigsdotter, är en av XR:s mer framträdande aktivister och har bland annat dömts till böter efter att under en klimataktion ha blockerat trafiken i Stockholm. Hon har också så sent som i februari tillsammans med en yngre aktivist kopplad till nätverket, Josefin Eidrup Dahlberg, försökt stoppa ett flygplan från att lyfta från Malmö flygplats. Enligt Samnytt hade de båda bokat biljetter på SAS avgång från Malmö till Stockholm och ställde sig plötsligt upp i flygplanet innan detta skulle lyfta och läste upp en ”klimatprotest”. De vägrade sätta sig ner och vakter måste larmas. Till slut eskorterades de ut av vakter och kabinpersonal och åtalades för brott mot luftfartslagen.

Stigsdotter lämnade sitt uppdrag som lokalt MP-språkrör så sent som i augusti 2021 – eftersom vissa av hennes partikamrater inte tyckte att hennes aktivism var förenlig med hennes officiella partiroll.

– Jag har inte tyckt att det varit någon konflikt… det blev diskussioner och det var mitt i sommaren. Folk var på semester och till slut tröttnade jag och avsade mig allting, berättar hon.

Barbro Stigsdotter.

Återkommande sabotage

Samma helg som de två kvinnorna hindrade planet i Malmö att lyfta genomfördes ett antal snarlika aktioner på flygplatserna i Arlanda, Bromma, Landvetter, Sturup, Umeå och Ängelholm-Helsingborg där aktivister vägrade sätta sig ner när flyget skulle lyfta eller gav sig ut på landningsbanan för att hindra flygtrafiken. I regel har aktivisterna försvarat sabotagen med att de handlat i ”nödläge” med hänvisning till ”klimatkrisen”.

Gruppens medlemmar har tidigare också limmat fast sig på landningsbanor och även om man själva hävdar att det man gör inte utsätter någon annan för fara så håller experter inte med om den analysen.

– Det är svårt att gradera det i nuläget, men att det utgör ett hot, den saken är klar. Men kan inte bortse från att sådana här saker är allvarliga… Flygplanet befinner sig i ett sådant läge att om man befinner sig i startfasen kan man eventuellt köra över den där stackars aktivisten. Men man riskerar också att skada flygplanet så svårt att man kanske måste nödlanda och orsakar ett haveri och riskerar livet på dem ombord, säger flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll.

Aktion mot Landvetter flygplats.

En annan frekvent typ av aktioner som XR ägnar sig åt är att på olika sätt stoppa och blockera trafiken i storstäderna – något som leder till stora förseningar och kostnader för de drabbade.

– Vi befinner oss i en enorm kris. Sverige har lovat att stoppa subventionerna till fossilindustrin till 2023, men det har de inte gjort. Istället har det ökat och det kan ju inte fortgå. Så därför gör vi detta, för att det här är sista vägen ut, hävdar aktivisten Emelie Ribeiro.

Vägblockad i Umeå.

Marscherade med partiledare

I takt med XR:s allt mer frekventa aktioner har även andra grupper som ägnar sig åt mer direkt sabotage etablerat sig i Sverige. Nya Dagbladet har bland annat uppmärksammat hur klimataktivister i maj saboterade minst 142 bilar i Göteborg, där man tömde ut luften i däcken för vanliga svenskar.

Vi har tömt ut luften på ett eller flera av dina däck. Du är säkert arg, men ta det inte personligt. Det är inte du, det är din bil”, skrev gruppen The Tyre Extinguishers på lappar som man lämnade kvar på vindrutorna

Extinction Rebellion har ett nära samarbete med olika välkända svenska vänsterorganisationer och projekt och deltog den 17 juni i en gemensam ”miljömarsch” med bland annat Ung Vänster, Syndikalistisk ungdom och Allt åt Alla. Miljöpartiets språkrör Per Bolund fanns också på plats vid sidan av Grön Ungdom, Greta Thunbergs Fridays For Future och Naturskyddsföreningen.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund har inga problem att marschera med Extinction Rebellion. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Ökänd mångmiljardär sponsrar

2020 tilldelades gruppen Martin Luther King-priset som finansieras primärt genom crowdfunding-kampanjer och donationer från privatpersoner, stiftelser och företag. Bland  dessa märks bland annat den norske näringsministern Jan Christian Vestres familjeföretag Møbelfabrikken Vestre, som skänkt minst 300 000 norska kronor till organisationen. När medlemmar i XR limmat fast sig i det norska parlamentets åhörarbänkar tog han dem dock i örat.

– Att förlama landets nationalförsamling är verkligen inte rätt väg att gå tillväga.

Extinction Rebellions största enskilde finansiär är hedgefund-managern och mångmiljardären Chris Hohn som ligger bakom ett flertal högprofilerade klimatprotester runt om i världen.

– Mänskligheten förstör aggressivt världen med klimatförändringar och det finns ett brådskande behov för oss alla att vakna upp inför detta faktum, deklarerade han i samband med att det uppdagades att han var XR:s största donator.

Mångmiljardären hade 2020 en uppskattad förmögenhet på cirka 50 miljarder kronor och är känd som en av de mest ”aggressiva investerarna” i branschen, men är också involverad i flera skandalomsusade bolag.

Chris Hohn har pekats ut som XR:s främste finansiär. Foto: faksimil/Youtube

Trots att Hohn ger sken av att vara en förkämpe för miljön och klimatet har de företag han varit delägare i samtidigt varit inblandade i grov miljöförstörelse. Canadian National Railway Company, där Hohns hedgefund TCI är delägare, har bland annat erkänt sig skyldiga till att ha spillt ut stora mängder diesel i en flod. Av åklagare beskrevs man som grovt vårdslösa och dömdes i samband med detta till att böta 2,5 miljoner kanadensiska dollar.

Ett annat av bolagets tåg spillde 2005 ut tiotusentals liter kaustiksoda i en flod och dödade över en halv miljon fiskar i området. TCI är också den största enskilda investeraren i Canadian Pacific Railway som också dömts till böter för avfallsrelaterade förseelser och vars tåg i slutet på 2019 spårade ur och spillde ut drygt en miljon liter råolja.

Ett amerikanskt järnvägsföretag, som hans hedgefund också backar upp, är under utredning och misstänks också ha brutit mot miljölagstiftningen och där cancerfall tros ha orsakats av företagets kontaminering med den cancerogena substansen kreosot.

Även politiskt finns en nära koppling till det yttersta maktetablissemanget, där vd:n för hedgefonden TCI (The Children’s Investment Fund Management) Kate Hampton är mycket framträdande inom den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs maktnätverk World Economic Forum och tidigare deltagare i Schwabs ledarskapsprojekt ”Young Global Leaders” – som enligt Schwab själv ”penetrerat världens regeringar”.

Teknokraten och globalisten Klaus Schwab. Foto: WEF-McCrickard/CC BY-NC-SA 2.0

XR sponsras också av ”klimatfonden” CEF (Climate Emergency Fund) som även tagit emot stora summor pengar från oljeindustrin.

– Oavsett om mina resurser kommer från olja eller inte så känner jag att det är brådskande och det är ett privilegium att ge av de resurser man har, kommenterade Aileen Getty, barnbarn till oljemagnaten J Paul Getty i samband med att man sponsrat fonden.

Ett stort antal kändisar har också i ett öppet brev uttryckt sitt stöd för XR, deras mål och aktioner – bland andra skådespelarna Jude Law, Benedict Cumberbatch, artisten Mel B och musikern Bob Geldof. De förmögna profilerna erkänner att de mycket riktigt är hycklare som inte lever som de förespråkar att andra ska leva – men att detta beror på att de är ”fast i den fossildrivna ekonomin” precis som alla andra.

Kritiker av rörelsen har pekat på att XR försöker framstå som en organisk rörelse för folkligt inflytande, men att man i praktiken agerar systematiskt till stöd för ökad globalism och överstatlighet, där statens makt ska expanderas och i ännu högre utsträckning användas för att kunna inskränka medborgerliga fri- och rättigheter.

Många av XR:s aktioner har udda inslag och estetik.

Centralt för alla gruppens krav är en radikal utvidgning av statens makt. Att reducera växthusgaser till nettonoll som en statsledd insats skulle ge regeringen makten att begränsa eller helt enkelt förvägra medborgarna deras friheter att resa, att välja sina egna dieter och friheten att bygga sina hus hur de vill”, skriver den samhällsanalytiska bloggen The Millenium Report.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie belyser späckhuggares våldsamma beteende

publicerad 4 juli 2025
– av Redaktionen
En teori går ut på att späckhuggarna uppfattar tumlarna som svaga och sjuka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie undersöks späckhuggares oförklarliga och våldsamma beteende mot tumlare. Forskare presenterar nu tre möjliga förklaringar till varför djuren attackerar sina mindre släktingar utan att äta dem.

Späckhuggare har under åren observerats när de till synes trakasserar och ibland dödar tumlare (en mindre tandval som liknar delfiner) utan att äta djuret och forskare har länge funderat över vad som orsakar beteendet.

I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Mammal Science, har forskare vid bland annat Wild Orca och University of California Davis Karen C. Drayer Wildlife Health Center i Washington undersökt beteendet i ett försök att förklara det.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2024.


Forskarna har granskat 78 interaktioner mellan späckhuggare och tumlare i Salishhavet under åren 1962-2020 och kommit fram till tre möjliga förklaringar. Den första är att det handlar om ett socialt samspel, eller lek, för späckhuggarna. Lek mellan sociala djur är vanligt och kan hjälpa djuren att kommunicera bättre.

Utdöende art

En annan förklaring kan vara att det helt enkelt handlar om att öva på att jaga. Späckhuggare jagar och äter ofta lax, vilket kan innebära att de ”tränar” detta på tumlare.

En tredje möjlighet är att det handlar om så kallat ”Omsorgsfelbeteende”, eller ”Mismothering behavior”, där teorin är att späckhuggare uppfattar tumlare som svagare eller sjuka, vilket gör att man vill ”hjälpa” dem. Det grundar man bland annat på att honor observerats bära runt på sina döda kalvar och även gjort likadant med döda tumlare. Att hjälpa andra inom sin grupp är ett vanligt beteende för späckhuggare.

Späckhuggare i nordöstra Stilla havet är en utdöende art, där forskare bland annat sett att omkring 70 procent av graviditeterna slutar med missfall eller dödfödda kalvar, och deras diet består mestadels av Kungslax, vilken också är en utdöende art. Att dessa späckhuggare inte äter tumlare beror på att deras ekologi är olik den hos späckhuggare som äter marina däggdjur.

”Komplexa och intelligenta”

Jag får ofta frågan varför de sydliga späckhuggarna inte bara äter sälar eller tumlare istället, säger Deborah Giles vid Wild Orca. Det beror på att fiskätande späckhuggare har en helt annan ekologi och kultur än späckhuggare som äter marina däggdjur – även om de två populationerna lever i samma vatten.

– Så vi måste dra slutsatsen att deras interaktioner med tumlare tjänar ett annat syfte, men detta syfte har bara varit spekulationer fram till nu, säger hon.

Forskarna menar dock att man kanske aldrig kan konstatera varför späckhuggare trakasserar och dödar tumlare, men däremot kan man se att beteendet förts vidare genom generationer vilket i sig visar den komplexa kultur djuren har.

Späckhuggare är otroligt komplexa och intelligenta djur. Vi upptäckte att beteendet att trakassera tumlare har förts vidare genom generationer och över sociala grupperingar. Det är ett fantastiskt exempel på späckhuggarkultur, säger Sarah Teman vid UC Davis.

Fakta: Späckhuggare (Orcinus orca)

Den största tandvalen i familjen Delphinidae, som även inkluderar delfiner och tumlare. Det finns ett antal olika slags späckhuggare som skiljer sig åt i både beteende, vad de äter och hur de ser ut. Olika späckhuggare kan också använda olika ljud.

En hona kan bli uppemot sju meter lång och väga fyra ton. En hane kan bli 9,5 meter lång och väga åtta ton.

Späckhuggare finns i alla större hav, det är dock oklart hur många det finns totalt och på vissa platser räknas den som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Isac Boman
Älgen har ökat markant i norr - men i landet som helhet syns en tydlig minskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt.

Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september.

Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT.

Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats.

– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer.

För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan.

Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer.

Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart.

Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.