Annons:

Radon och gammastrålning kan öka mögeltillväxt och höja cancerrisk

Publicerad mars 25, 2016

Frekvensen av mögel i hus verkar öka vilket kontinuerligt undersöks. Samtidigt är hälsoaspekterna också av vikt att granska. Möglet kräver vissa förhållanden för sin optimala tillväxt. Fukt, temperatur, näring, syre, koldioxid, ljus, konkurrensförhållanden och PH-värde är några exempel på inverkande tillväxtfaktorer. Mindre känt är att gammastrålning, radon och annan typ av strålning från kärnkraftverk kan omvandlas till energi av vissa mögelarter.

Mögel i Tjernobyls reaktor
Efter kärnkraftsolyckan 26 april 1986 då Tjernobyl drabbades av härdsmälta har man undersökt såväl själva kärnkraftverket som omgivande natur. 16 år efter katastrofen styrdes en robot in i den havererade byggnaden. Man fann uppseendeväckande kraftig tillväxt av mögel. Vidare studier visade möglets förmåga att via pigmentämnet melanin omvandla den joniserande strålningen till energi, vilket i sin tur gynnar både tillväxt och ökning av mögelgifter. Begreppet radiotropiskt mögel nämndes i samband med dessa upptäckter. (1,2)

Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto: Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto:
Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0

Melanin mörkfärgar mögel (2) som brukar kallas svartmögel (3). Det var olika svartmögelvarianter som först sågs reagera i förhållande till strålningen.

Radon i hus
Då hus byggts på uran- eller radiumhaltig mark samt då det använts byggnadsmaterial som blåbetong brukar radon leta sig in i boendemiljön där man andas in radonet och radondöttrar. Radonhaltigt vatten leder också till ökad koncentration inomhus då radon frigörs vid spolning. Den totala radonstrålningen som utgörs av merparten alfastrålning men även beta och gammastrålning ackumuleras till del i lungorna där följderna kan bli cancer.

Annons:

Man beräknar att strålningen leder till ca. 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken för insjuknande ökar hos rökare. Vid utredning av boendemiljö brukar man oftast omtala och mäta radon. Viktigt i sammanhanget är även att diskutera gammastrålning, vilken också finns där mark eller byggnadsmaterial är uranhaltigt. Vid nybyggnation reglerar Boverkets Byggregler BFS 2006:12 gränsvärden för gammastrålning.

Gammastrålning, mögel och mögelgift
Gammastrålning har länge varit känt inom områden som behandling av cancer och avdödande av mögel samt oskadliggörande av mögelgift t.ex. i olika grödor. Det krävs dock förhållandevis hög strålningsdos för att uppnå tillräcklig effekt. I lägre doser blir gammastrålning istället tillväxtfaktor. (4)

Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0
Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0

Medicinsk undersökning som gjorts hos gruvarbetare, vilka arbetade i uran och radonhaltig gruva, konstaterade flera hälsoeffekter likt cancer, immunologa avvikelser och mutation.

Radonexponeringen gav inte hela förklaringen till fynden. Man undersökte vidare och analyserade fram flera olika mögelarter såsom Aspergillus, Penicillium och Fusarium med dess mögelgifter från gruvan. Vidare fanns samma mögel och muterade varianter av detsamma i mun och lungor hos gruvarbetarna. Mögelodling
gjordes i laboratorium påvisande att flera av de hos arbetarna funna arterna producerade högtoxiskt, cancerogent samt mutagent mögelgift. (5)

Gammastrålning av mögel har positivt undersökts gällande framtagningsökning av olika enzymer (21) och andra ämnen till matindustri, kosttillskott och medicinsk industri. Av strålningen muterade mögelarter har visats öka sin produktion av olika ämnen man vill åt samtidigt som bestrålning under fermentationsprocessen kunnat öka metabolitavgivningen. Ett exempel är citronsyra som framställs via mögelarten Aspergillus niger. (22)

Radon i krypgrund
Husägare brister ofta i egenkontroll av krypgrunder gällande fuktmätning. (6) Ännu vanligare är att man inte kontrollerat radon i huset. Radon kan avges från mark och i vissa fall grundmurar samt betongbjälklag kallat Ergebjälklag i krypgrunder. (7) Via otätheter i golvbjälklaget kan radonet komma upp i huset. För undvikande av radonspridning kan en fläkt kallad undertrycksfläkt installeras att blåsa luft från krypgrunden ut utomhus. (8)
Samtidigt måste i regel även avfuktare installeras för undvikande av mögel, rötsvamp, bakterier och lukt. (9,12)

Det finns avfuktare med kombinerad undertrycksfläkt såväl som system där fläkt och avfuktare är separata enheter, vilka kan både parallell och seriekopplas. (8)

Radon är lättare att med rätt ventilation (13) få bort från t.ex. krypgrund, källare (14) och bostadsytorna än vad gammastrålning är. Gammastrålningen färdas med ljusets hastighet och kan gå igenom radonduk, d.v.s. spärrskikt av plastlaminat med aluminium i. Tät betong och bly kan hindra gammastrålningen.

Diskussion
Det är inte från myndigheters sida till fullo beskrivet hur radon och gammastrålning skadar. Fullständig forskning saknas ännu gällande medicinska kopplingar på cellnivå. Statistik visar dock koppling mellan exponering och lungcancer. Offentlig information om strålningens potentiella verkan i förhållande till mögel och vidare hälsoeffekter saknas vad vi kan se. Med tanke på den information som ges ut om potentiell och faktisk skadeverkan från mögel (15,16) och hur bl.a. lungorna negativt kan påverkas funderar vi vidare.

En tänkbar förklaring är att radon och gammastrålning kan göra att det växer mer och giftigare mögel i hus (17) vilket de boende exponeras för. Giftexponering sker direkt i lungorna samt vidare i magetarm då en del av det mögel som man inandas hamnar där. (18) Möglet har förmåga att bli invasivt och tillväxa. Den aktuella strålningen skulle potentiellt kunna både föranleda t.ex. oxidativ stress så att kroppens immunförsvar nedsättes, samtidigt som mögel med dess giftavgivning inne i kroppen skulle kunna öka.

En fråga som via flera olika läkare väckts är om mögel kan vara orsak till eller utgöra cancer. (16,19) Flera mögelgifter är otvivelaktigt idag klassade som cancerogena, bl.a. några av de som gruvarbetarna utsattes för. Frågan är exakt hur stor roll möglet har i sjukdomsinducerandet hos arbetarna.

Gammastrålning i hög dos används för bekämpande av både cancer och mögel. Gammastrålningen verkar vara ett tveeggat svärd genom förmågan att alternativt kunna trigga eller hämma möglet beroende på dos, samtidigt som det också kan påverka kroppen negativt. Ytterligare intressant att lyfta här är att medicin, växter, örter och frukter som verkar mot mögel också kan brukas mot cancer. (19)

Radon och gammastrålning är joniserande strålning. Ickejoniserande strålning kallad EMF elektromagnetiska fält, kommande från master, mobiltelefoner och annan liknande utrustning verkar också kunna påverka mögel att växa mer, särskilt då det rör sig om lågfrekvent exponering. Högfrekvent exponering av mobilstrålning delar gammastrålningens mögelhämmande och avdödande egenskaper. (20)

Det finns mer att önska från myndighetshåll. Vi efterlyser forskning som går till grunden med de sammantagna strålningsriskerna, inte minst i förhållande till mögel i hus och kropp. Eftersom rökare är känsligare för radonexponering borde man undersöka hur känsliga de är för mögel. Högst troligen inverkar rökning på mögelkänslighet vilket får vidare följder som inducerande av olika sjukdomar och cancer.

 

Jerker Andersson, VD Ljungby Fuktkontroll och Sanering AB i Ljungby

Mögel och strålning

Mögel har funnits sedan många miljoner år. Tidigare var strålningen högre här på jorden och möglet har troligen anpassat sig efter tidigare förhållanden.

Möjligen kan strålning förutom att påverka melanin i mögel som svartmögel också ge energi till huden. Detta har framförts av forskare som tittat på förhållandet vi här framför.

Rökare sägs vara känsligare för radon och gammastrålning. Troligen är det även så att rökare är känsligare för mögel i hus och natur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad Igår 08:32 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Annons:

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.