Annons:

Radon och gammastrålning kan öka mögeltillväxt och höja cancerrisk

Publicerad mars 25, 2016
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Frekvensen av mögel i hus verkar öka vilket kontinuerligt undersöks. Samtidigt är hälsoaspekterna också av vikt att granska. Möglet kräver vissa förhållanden för sin optimala tillväxt. Fukt, temperatur, näring, syre, koldioxid, ljus, konkurrensförhållanden och PH-värde är några exempel på inverkande tillväxtfaktorer. Mindre känt är att gammastrålning, radon och annan typ av strålning från kärnkraftverk kan omvandlas till energi av vissa mögelarter.

Mögel i Tjernobyls reaktor
Efter kärnkraftsolyckan 26 april 1986 då Tjernobyl drabbades av härdsmälta har man undersökt såväl själva kärnkraftverket som omgivande natur. 16 år efter katastrofen styrdes en robot in i den havererade byggnaden. Man fann uppseendeväckande kraftig tillväxt av mögel. Vidare studier visade möglets förmåga att via pigmentämnet melanin omvandla den joniserande strålningen till energi, vilket i sin tur gynnar både tillväxt och ökning av mögelgifter. Begreppet radiotropiskt mögel nämndes i samband med dessa upptäckter. (1,2)

Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto: Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto:
Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0

Melanin mörkfärgar mögel (2) som brukar kallas svartmögel (3). Det var olika svartmögelvarianter som först sågs reagera i förhållande till strålningen.

Radon i hus
Då hus byggts på uran- eller radiumhaltig mark samt då det använts byggnadsmaterial som blåbetong brukar radon leta sig in i boendemiljön där man andas in radonet och radondöttrar. Radonhaltigt vatten leder också till ökad koncentration inomhus då radon frigörs vid spolning. Den totala radonstrålningen som utgörs av merparten alfastrålning men även beta och gammastrålning ackumuleras till del i lungorna där följderna kan bli cancer.

Annons:

Man beräknar att strålningen leder till ca. 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken för insjuknande ökar hos rökare. Vid utredning av boendemiljö brukar man oftast omtala och mäta radon. Viktigt i sammanhanget är även att diskutera gammastrålning, vilken också finns där mark eller byggnadsmaterial är uranhaltigt. Vid nybyggnation reglerar Boverkets Byggregler BFS 2006:12 gränsvärden för gammastrålning.

Gammastrålning, mögel och mögelgift
Gammastrålning har länge varit känt inom områden som behandling av cancer och avdödande av mögel samt oskadliggörande av mögelgift t.ex. i olika grödor. Det krävs dock förhållandevis hög strålningsdos för att uppnå tillräcklig effekt. I lägre doser blir gammastrålning istället tillväxtfaktor. (4)

Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0
Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0

Medicinsk undersökning som gjorts hos gruvarbetare, vilka arbetade i uran och radonhaltig gruva, konstaterade flera hälsoeffekter likt cancer, immunologa avvikelser och mutation.

Radonexponeringen gav inte hela förklaringen till fynden. Man undersökte vidare och analyserade fram flera olika mögelarter såsom Aspergillus, Penicillium och Fusarium med dess mögelgifter från gruvan. Vidare fanns samma mögel och muterade varianter av detsamma i mun och lungor hos gruvarbetarna. Mögelodling
gjordes i laboratorium påvisande att flera av de hos arbetarna funna arterna producerade högtoxiskt, cancerogent samt mutagent mögelgift. (5)

Gammastrålning av mögel har positivt undersökts gällande framtagningsökning av olika enzymer (21) och andra ämnen till matindustri, kosttillskott och medicinsk industri. Av strålningen muterade mögelarter har visats öka sin produktion av olika ämnen man vill åt samtidigt som bestrålning under fermentationsprocessen kunnat öka metabolitavgivningen. Ett exempel är citronsyra som framställs via mögelarten Aspergillus niger. (22)

Radon i krypgrund
Husägare brister ofta i egenkontroll av krypgrunder gällande fuktmätning. (6) Ännu vanligare är att man inte kontrollerat radon i huset. Radon kan avges från mark och i vissa fall grundmurar samt betongbjälklag kallat Ergebjälklag i krypgrunder. (7) Via otätheter i golvbjälklaget kan radonet komma upp i huset. För undvikande av radonspridning kan en fläkt kallad undertrycksfläkt installeras att blåsa luft från krypgrunden ut utomhus. (8)
Samtidigt måste i regel även avfuktare installeras för undvikande av mögel, rötsvamp, bakterier och lukt. (9,12)

Det finns avfuktare med kombinerad undertrycksfläkt såväl som system där fläkt och avfuktare är separata enheter, vilka kan både parallell och seriekopplas. (8)

Radon är lättare att med rätt ventilation (13) få bort från t.ex. krypgrund, källare (14) och bostadsytorna än vad gammastrålning är. Gammastrålningen färdas med ljusets hastighet och kan gå igenom radonduk, d.v.s. spärrskikt av plastlaminat med aluminium i. Tät betong och bly kan hindra gammastrålningen.

Diskussion
Det är inte från myndigheters sida till fullo beskrivet hur radon och gammastrålning skadar. Fullständig forskning saknas ännu gällande medicinska kopplingar på cellnivå. Statistik visar dock koppling mellan exponering och lungcancer. Offentlig information om strålningens potentiella verkan i förhållande till mögel och vidare hälsoeffekter saknas vad vi kan se. Med tanke på den information som ges ut om potentiell och faktisk skadeverkan från mögel (15,16) och hur bl.a. lungorna negativt kan påverkas funderar vi vidare.

En tänkbar förklaring är att radon och gammastrålning kan göra att det växer mer och giftigare mögel i hus (17) vilket de boende exponeras för. Giftexponering sker direkt i lungorna samt vidare i magetarm då en del av det mögel som man inandas hamnar där. (18) Möglet har förmåga att bli invasivt och tillväxa. Den aktuella strålningen skulle potentiellt kunna både föranleda t.ex. oxidativ stress så att kroppens immunförsvar nedsättes, samtidigt som mögel med dess giftavgivning inne i kroppen skulle kunna öka.

En fråga som via flera olika läkare väckts är om mögel kan vara orsak till eller utgöra cancer. (16,19) Flera mögelgifter är otvivelaktigt idag klassade som cancerogena, bl.a. några av de som gruvarbetarna utsattes för. Frågan är exakt hur stor roll möglet har i sjukdomsinducerandet hos arbetarna.

Gammastrålning i hög dos används för bekämpande av både cancer och mögel. Gammastrålningen verkar vara ett tveeggat svärd genom förmågan att alternativt kunna trigga eller hämma möglet beroende på dos, samtidigt som det också kan påverka kroppen negativt. Ytterligare intressant att lyfta här är att medicin, växter, örter och frukter som verkar mot mögel också kan brukas mot cancer. (19)

Radon och gammastrålning är joniserande strålning. Ickejoniserande strålning kallad EMF elektromagnetiska fält, kommande från master, mobiltelefoner och annan liknande utrustning verkar också kunna påverka mögel att växa mer, särskilt då det rör sig om lågfrekvent exponering. Högfrekvent exponering av mobilstrålning delar gammastrålningens mögelhämmande och avdödande egenskaper. (20)

Det finns mer att önska från myndighetshåll. Vi efterlyser forskning som går till grunden med de sammantagna strålningsriskerna, inte minst i förhållande till mögel i hus och kropp. Eftersom rökare är känsligare för radonexponering borde man undersöka hur känsliga de är för mögel. Högst troligen inverkar rökning på mögelkänslighet vilket får vidare följder som inducerande av olika sjukdomar och cancer.

 

Jerker Andersson, VD Ljungby Fuktkontroll och Sanering AB i Ljungby

Mögel och strålning

Mögel har funnits sedan många miljoner år. Tidigare var strålningen högre här på jorden och möglet har troligen anpassat sig efter tidigare förhållanden.

Möjligen kan strålning förutom att påverka melanin i mögel som svartmögel också ge energi till huden. Detta har framförts av forskare som tittat på förhållandet vi här framför.

Rökare sägs vara känsligare för radon och gammastrålning. Troligen är det även så att rökare är känsligare för mögel i hus och natur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 07:08 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad Igår 07:19 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.