MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025


Ny teknik rensar bort PFAS-ämnen

publicerad 29 oktober 2023
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett amerikanskt start-up företag har framgångsrikt testat en enhet som kan rensa kontaminerat vatten från de svårnedbrytbara PFAS-ämnena, enligt ett reportage i tidningen GeekWire.

PFAS är syntetiskt framställda ämnen som finns i allt från matförpackningar till hygienprodukter, en del av ämnena kan vara skadliga för både hälsa och miljö. Eftersom PFAS-ämnen är så svåra att bryta ned kallas de ibland för ”evighetskemikalier”. Dessa ämnen läcker ut från ett flertal produkter och kan kontaminera bland annat dricksvatten. De har även påträffats i bröstmjölk och det har tidigare varit svårt att hitta effektiva metoder för att avlägsna dem.

Det amerikanska start-up företaget Aquagga har nu dock tagit fram en PFAS-destruktionsenhet med smeknamnet ”Eleanor”, som nyligen testades på Fairbanks flygplats i Alaska. Där renade man tiotusentals liter avloppsvatten som under 40 år kontaminerats med PFAS.

PFAS är otroligt svårt att bryta ned och hantera, säger Nigel Sharp, vd för företaget, till GeekWire. Så vi är mycket glada över att vi har validerat att tekniken fungerar och menar att verksamheten ser ut att bli kommersiellt hållbar.

PFAS-destruktionsenheten innehåller teknik som utvecklats vid University of Washington och Colorado School of Mines. Enheten använder ett väldigt högt tryck och höga temperaturer på upp till omkring 300 grader. Därefter tillsätter man lut, en ingrediens som bland annat finns i tvål för att skapa en frätande miljö. Detta ska sedan demontera PFAS-ämnena genom att bryta av föreningen i dess huvud, hacka upp dess ryggrad av kolmolekyler samt hugga av fluoridmolekylerna som löper längs ryggraden.

Den fria fluoriden kombineras sedan med kalcium eller natrium för att bilda mindre skadliga föreningar som i slutändan blir desamma som fluorering som används i många tandkrämer.

Tester visar att mer än 99 procent av PFAS-föreningarna förstörs i det behandlade vattnet, säger Sharp.

Elise Thomas, chef för miljöprogrammet vid Fairbanks flygplats, är nöjd med resultatet och tror att systemet kommer att attrahera fler anläggningar som kämpar med PFAS-kontamineringar.

Det ger oss hopp, säger Thomas – och ger oss något att se fram emot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Strålskyddsstiftelsen släpper ny dokumentär om 5G

Kritiserade 5G-utbyggnaden

publicerad Igår 12:34
– av Redaktionen
Dokumentären ser närmare på de allvarliga hälsokonsekvenserna av 5G-utbyggnaden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Strålskyddsstiftelsen har släppt dokumentären 5G – ”The Untold Story” (5G – Den dolda sanningen) som är en undersökning av de dolda hälsokonsekvenserna av 5G-utbyggnaden.

År 2025 utsågs Stockholm till den stad som erbjuder den bästa 5G-upplevelsen i Europa. Men bakom medias ensidigt positiva rubriker döljer sig en mer oroande verklighet. Människor, som tidigare varit vid god hälsa, började uppleva allvarliga symtom efter att 5G-antenner installerats nära deras hem.

Inom några dagar utvecklade friska människor sömnlöshet, huvudvärk, hjärtklappning och andra oroväckande symptom.

Genom personliga vittnesmål och banbrytande forskning belyser filmen effekterna av 5G-utbyggnaden på människors hälsa. Bland annat delges forskning av tidigare professor Lennart Hardell, renommerad epidemiolog och cancerläkare som genomförde en rad fallstudier om hälsoeffekter på människor som bor nära 5G-antenner i samarbete med Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen. Studierna drar bland annat slutsatsen att människor som exponeras för 5G snabbt utvecklar det så kallade ”mikrovågssyndromet”, tidigare beskrivet som en effekt av exponering för mikrovågsstrålning, och att 5G leder till mycket hög strålningsexponering. Dessa studier, som är de första i världen som vetenskapligt dokumenterar hälsoeffekter från 5G-exponering, presenterar en oroande slutsats: 5G är hälsofarligt.

 

”5G –The Untold Story” utmanar myndigheternas och makthavarnas tystnad. 5G-nätet har byggts ut utan försiktighetsåtgärder och studier som visat att tekniken inte är skadlig. Filmen visar på att dessa institutioner verkar prioritera industriella intressen framför allmänhetens säkerhet. Den beskrivs som den första filmen som dokumenterar hälsokonsekvenserna av 5G på djupet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturum – portar till naturens liv

publicerad 16 juni 2025
– av Redaktionen
Tv: Naturum Vattenriket i Kristanstad. Th: Pyssel med tassavtryck i Naturum Färnebofjärden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.


Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man hitta alla 32 naturum i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol.

Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det?

Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt.

Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.