https://nyadagbladet.se/miljo/hog-efterfragan-pa-svenskt-kott/
Efterfrågan på svenskt kött är stor och allt fler är beredda att betala.
På bara ett år har priset på svenskt nötkött stigit med nästan 30 procent, rapporterar Jordbruksverket.
Efterfrågan gäller för både nöt- och griskött.
https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-akrar-dranks-i-pfas/
Förra året såldes det rekordmycket växtskyddsmedel med PFAS. Naturskyddsföreningen varnar att en stor del av evighetskemikalierna nu riskerar att ta sig ut i grundvattnet.
Inom det svenska jordbruket har försäljningen av växtskyddsmedel med evighetskemikalierna ökat markant de senaste åren, enligt en sammanställning från Naturskyddsföreningen baserad på siffror från Kemikalieinspektionen. Förra året såldes 76 ton, vilket kan jämföras med 47 ton fem år tidigare.
— Det är en mycket oroande utveckling, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.
I Sverige använder man sig av 19 verksamma ämnen som är PFAS i godkända växtskyddsmedel. Enligt Naturskyddsföreningen kan de 76 ton växtskyddsmedel som såldes förra året resultera i att över 25 ton TFA (trifluorättiksyra) hamnar i grundvattnet. I Danmark har man nyligen beslutat att sex PFAS-medel i totalt 23 produkter ska bort med hänvisning till att de bryts ner till just TFA.
TFA har i studier visats kunna göra skada på foster och även påverka fortplantningsförmågan, likt åtskilliga andra PFAS-ämnen är de väldigt svårnedbrytbara. I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna. Lexén anser dock att Sverige bör ta efter Danmark, och förbjuda TFA-ämnena.
— Jag har förståelse för att man behöver ha lite tid på sig att ställa om, samtidigt är det otroligt oroväckande att försäljningen ökar och att vi ser att PFAS sprids i miljön som det gör. Därför borde Sverige följa efter Danmarks exempel, säger Lexén.
Lantbruksorganisationen LRF menar att så länge växtskyddsmedlen är godkända för användning i Sverige bör de betraktas som säkra.
— Det enda rimliga, som vi ser det, är att vi följer vad myndigheter, forskning och utveckling visar. Så länge de säger att saker är trygga, så är vi trygga, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.
https://nyadagbladet.se/miljo/ovanlig-grahaj-hittad-i-sverige/
Gråhajar är ovanliga att träffa på i Sverige, men i år har man fiskat upp inte bara en utan två stycken. Det är första gången på 47 år som arten registreras i Storfiskregistret.
Det var Johan Lembke från Eskilstuna som fångade den första gråhajen när han och familjen var ute och fiskade på västkusten i Tjörn i somras.
— Efter en timmes fiske kände jag först ett lätt hugg på mitt spö. Halvvägs upp från botten small det till rejält – men släppte lika snabbt. Upp till ytan kom en liten långa, avbiten rakt av. Så mitt tackel agnades åter med just långa. Betet hann knappt nå botten 25 meter ned innan en ny, betydligt starkare fisk högg, säger han till Sportfiskarna.
Hajen var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo. Den släpptes ut i havet igen efter att man vägt och fotograferat den.
Några dagar senare fiskade Dan Lundqvist upp en till gråhaj, som var 66 centimeter lång och vägde 1,37 kilo. Även denna släpptes ut i havet igen.
Gråhajen är en långsamväxande art, men kan bli uppemot två meter långa. De är också ovanliga i svenska vatten. Lembkes gråhaj är den första som registrerats i Storfiskregistret på 47 år.
— Det är väldigt spännande att den här ovanliga fiskarten återigen dyker upp i svenska vatten. På bara några dagar har vi alltså nu registrerat två av de totalt fyra gråhajar som finns noterade i Storfiskregistret sedan 1971, säger Nicka Hellenberg, storfiskregistrerare vid Sportfiskarna.
https://nyadagbladet.se/miljo/algstammen-okar-efter-flera-ars-minskning/
Efter tio års minskning ökar den svenska älgstammen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att fler älgar får skjutas under årets älgjakt, men trots ökningen kan älgen ändå rödlistas.
Under 2012 infördes den nya älgförvaltningen i Sverige, vars syfte är att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Älgen kan ofta ses som en nationalsymbol för Sverige och är en av de viktigaste djuren vid jakt. Samtidigt orsakar de viltolyckor, ofta med dödlig utgång, samt orsakar skador på skogen – enligt SLU.
Var femte år sammanställer Artdatabanken vid SLU en rödlista med arter som anses hotade. SLU beräknar också sedan 2021 hur älgstammen förändras. Så sent som förra året ansåg man att arten minskat så pass mycket att den skulle riskera att rödlistas vid nästa sammanställning, som ska ske i år. Detta på grund av att älgstammen minskat i stora delar av landet de senaste tio åren.
Nu har stammen ökat, visar den senaste rapporten från SLU. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år.
En av anledningarna är, enligt rapporten, att alltfler jägare har avstått från att skjuta en del av älgarna de ser. Framförallt har man låtit bli korna som ska föda nästa års kalvar.
– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget, i ett pressmeddelande.
Det innebär att man inför årets jakt, som började under veckan, får skjuta mer älg än förra året. I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.
Trots ökningen kan älgen ändå komma att rödlistas, men det preliminära förslaget är att man istället lägger den på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.
https://nyadagbladet.se/miljo/upptack-hostens-atbara-vaxter/
Trots sommarens slut finns det fortfarande en hel del att plocka när det gäller ätliga växter. I skogen växer ljung, som man enligt folktron inte ska ta in i hemmet, men som däremot kan vara verksam mot magkatarr. Ett vanligt ogräs på gräsmattan, som växter in på hösten, har också väldigt mycket näring i sig.
När sommaren går över till höst börjar mycket av landets växtlighet att vissna i takt med att värmen försvinner. Däremot finns det en hel del örter och andra växter som växer in på hösten, och även en hel del att plocka året om i både skog och mark.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 september 2024.
Allemansrätten gör det möjligt att plocka mycket växter, svamp och bär. Kom dock ihåg att man behöver ha markägarens tillstånd för att plocka av träd och vissa andra växter. Plocka heller aldrig mer än som behövs, kom ihåg att många växter är mat för andra djur.
Något som alltid är viktigt är att aldrig äta något man känner sig osäker på, då en stor del av landets växter faktiskt kan vara väldigt giftiga.
Skördas: Året om
Örten är ett väldigt vanligt ogräs och växer främst i trädgårdar i hela landet. Den växer i stora bestånd och har äggformade blad med små vita blommor. Den går också att känna igen på behåringen på enda sidan av stjälken. I Sverige är örten det vanligaste örtogräset.
Våtarven har många olika namn, där den bland annat kallas för fågelgräs eftersom det ofta äts av fåglar. Den kallas även för fettagg och vassarv.
Det går fint att äta blad, blommor, skott och stjälk. Den är rik på kolhydrater och protein med bra aminosyrasammansättning. Örten har också en hög halt med askorbinsyra, det vill säga C-vitamin. I bladen finns också mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Den ska även vara rik på antioxidanter. Kort sagt har den ett högt näringsinnehåll jämfört med andra gröna växter.
Växten används ofta rå i sallad där man kan blanda i hela växten, med blommor och allt. Den ska även vara fin att göra pesto på. Smaken beskrivs som mild, gräsig och spenataktig. Bäst är det att klippa topparna och slippa få med den något grövre delarna av stjälken längre ner. Den ska också vara god att steka i smör och sedan smaksätta med salt, citron och muskot.
Våtarven ska vara slemlösande och därmed bra mot hosta. Den ska även ha använts mot reumatisk värk, njurproblem, hemorrojder och astma. Den ska också ha använts inom folkmedicinen för omslag till sår. Bladen har också ett fuktbindande växtslem som gör den verksam mot exempelvis solsveda eller eksem.
Skördas: Mars till november
Det är en ört som ofta anses som ogräs och den växer längs kustremsan upp till de mellersta delarna av Sverige. Den växer på olika ställen som i skogsbryn, berghällar och grusmarker. Den blommar under våren, men växer ända in i november. Den är parbladig vid basen och har sedan upp till sju par med småblad, samt några håriga stjälkblad och vita blommor. Den kan lätt förväxlas med andra bräsmor, men alla i släktet är ätliga.
Smaken är milt pepprig och man kan äta blad, blommor, frön och skott. Den går att använda rå i sallader, men också soppor eller grytor. Den kan dock förlora en del av sin smak om den kokas, därför är det bäst att lägga i den mot slutet. Fröna kan man använda som krydda.
Den innehåller en del kolhydrater och proteiner, men också kalium, kalcium, magnesium, järn och zink. Örten ska också ha egenskaper som antibakteriell, svampdödande, virushämmande och antioxidantisk.
Traditionellt har den använts för bland annat Inflammerade hemorrojder, hosta, kikhosta och vid matsmältningsbesvär. Vidare ska man även kunna göra en pasta som kan appliceras på sår.
Skördas: Juli till oktober
Höstljung, som den också kan kallas, är en dvärgbuske som finns i hela landet. Ofta växer den i mager mark på hedar, i glesare skogar, tallmyrar och hällmark. Ljung blir mellan 20 och 80 centimeter hög, har barrliknande blad och ljuslila blommor. Den kan förväxlas med klockljung, men den har istället urnformade blommor.
Ljung är en vanlig dekorationsväxt, särskilt under hösten och vintern. Den är också Västergötlands landskapsblomma.
Det ska gå fint att äta både stjälk, blomma och blad från ljungen, enligt Skogsskafferiet. Främst används växten som örtte som ska ha en lugnande och sövande effekt. Det ska även vara verksamt mot magkatarr, då ska teet intas 30 minuter före måltid. Traditionellt ska ljung även ha använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Vidare ska man också kunna göra en infusion på ljung och badda på sår. Att dricka te på ljung kan även lindra vid urinvägsinfektion.
Namnet ”Calluna” kommer från grekiskans kallyno som betyder ”att försköna”. Enligt den svenska folktron var det dock ingen bra idé att ta in ljung i hemmet som prydnad, skriver Sydved. Det kunde båda fattigdom och död enligt talesättet: ”Plocka ljung – dö ung”. Däremot kunde fröna användas för att dryga ut mjölet och man använde rötterna till att göra korgar med. Växten ska också ha använts för färgning av gult och brunt.
Skördas: Mars till november
Den växer på många gräsmattor och betesmarker, men främst i Syd- och Mellansverige. De blommar nästan hela året. Blommorna är oftast vita, men ibland med rosa strålblommor, med gula diskblommor.Det finns också ett flertal förädlade sorter i olika färger, den vanligaste då är dock röd.
De liknar prästkragar, men är mindre i storleken. Tusensköna växer också närmare marken och bildar ofta ”mattor” av blommor, samtidigt som prästkragar ofta växter högre upp med en blomma per stjälk.
Det går fint att äta både blomma och blad. De kan användas i sallad och blommorna kan strös över alla maträtter. Blombladen kan också användas som strössel eller istället för kokos på chokladbollar.
Inom folkmedicinen har den används mot feber och även slemlösande vid hosta. Vidare ska man även ha använt den mot eksem och svamp. I stänglarna finns en saft som ska ha varit verksam mot finnar.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
