Annons:

Historisk filmning av nyfödd vithaj

Uppdaterad februari 1, 2024, Publicerad januari 31, 2024
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vad man tror är en nyfödd vithaj har för första gången dokumenterats på film nära Kaliforniens kust, något som ses som ett historiskt ögonblick inom marinbiologin. Denna observation tros kunna ge ny insikt i vithajarnas tidiga livsstadium och reproduktion.

Vithajen är den största nu levande rovfisken och den tredje största hajarten. Trots att vithajen är en av världens mest kända fiskar vet man fortfarande mycket lite om dess reproduktion och den första tiden i livet. Tidigare har ingen exempelvis sett vithajens ungar.

Under juli förra året var naturfilmaren Carlos Gauna och Phillip Sternes, biologidoktorand från University of California, ute och filmade hajar vid Kaliforniens kust vid Santa Barbara. I drönarkameran upptäckte man då något som stack ut. Vithajar är nämligen i regel gråa på ovansidan och vita på undersidan, men hajen de såg i kameran var helt vit och bara 1,5 meter lång. Vithajar kan bli upp till fem meter, men man har tidigare hittat en vithaj som endast var 106 centimeter, något som dock inte tillhör det vanliga.

Vi förstorade bilderna, satte dem i slow motion och insåg att det vita skiktet lossnade från kroppen när den simmade, säger Sternes i ett pressmeddelande och tillägger att han tror att det var en nyfödd vithaj som tappade sitt embryonala lager.

Annons:

Det är dock inte fastslaget att det handlar om en unge och man har också en teori om att det skulle kunna vara en haj med någon okänd hudsjukdom. Däremot bedömer man sammantaget att det faktiskt är en unge, bland annat eftersom man observerat dräktiga vithajar i området. Dessutom sågs en av vithajarna dyka ner på djupet strax innan den lilla, nya hajen syntes till, något man tolkar som att honan kan ha fött ungen längre ner under ytan.

"Heliga graal inom hajforskningen"

Detta skulle i så fall vara den första vithajsunge som observerats, något som lyfts upp i en artikel som publicerats i Environmental Biology of Fishes.

Var vithajar föder är en av de heliga graalerna inom hajforskningen. Ingen har någonsin kunnat fastställa var de föds, och ingen har heller sett en nyfödd hajunge vid liv, säger Gauna. Det har hittats döda vithajar inuti avlidna gravida mödrar. Men inget liknande.

 

Vithajar föder levande ungar och hajen som observerades var så liten att den skulle kunna vara en unge. Just platsen strax utanför Kaliforniens kust har också tidigare pekats ut som en eventuell födelseplats för vithajar, men vissa forskare menar att vithajar troligen föder längre ut till havs.

Det finns många hypotetiska områden, men trots det intensiva intresset för dessa hajar har ingen sett en födsel eller en nyfödd unge i det vilda, säger Sternes. Det här kan mycket väl vara det första beviset vi har på en unge i det vilda, vilket gör detta till en definitiv födelseplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025
– av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

PFAS-halterna minskar i svenska storsjöar

Publicerad oktober 10, 2025
– av Redaktionen
PFAS-halterna har mätts i fisk från Vättern, Vänern och Mälaren.

Förbud mot farliga PFAS-ämnen har gett effekt i svenska storsjöar. Men halterna ligger fortfarande över gränsvärdena i Vättern.

PFAS är miljögifter som ofta kallas för evighetskemikalier på grund av att de bryts ner väldigt långsamt och därmed samlas i jorden, vatten, djur och även människor.

Vissa PFAS-ämnen kan vara skadliga för människor där flera studier har pekat på att de bland annat kan orsaka exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar.

Nyligen upptäcktes det även att svenska vilda djur har ovanligt höga halter av ämnena, där bland annat skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.

Annons:

Minskat sedan 2000-talet

I en ny studie, genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, har man mätt förekomsten av substanserna i fisk i svenska sjöar. Det har man gjort med hjälp av prover från museets miljöprovbank, som går tillbaka till början av 70-talet.

Resultaten visar att halterna av PFAS generellt har minskat i svenska sjöar. I Mälaren och Vänern har nivåerna minskat sedan början av 2000-talet och i Vättern sedan 2008.

Problemen kvarstår

Anledningen till minskningen tros vara att man förbjudit de mest kända PFAS-ämnena internationellt. Däremot ligger Vätterns röding fortfarande över vattendirektivets gränsvärde för PFOS, ett av de PFAS-ämnena som förbjudits.

Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.

Nu diskuteras striktare gränsvärden för kemikalierna i EU. Om dessa införs tror Faxneld att de svenska storsjöarna kommer att överskrida de nya gränsvärdena. Studien visar att man bör förbereda sig för ett hårdare regelverk från EU.

—  Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad oktober 10, 2025
– av Sofie Persson
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trollska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 juli 2023.


Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

Annons:

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod - exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.