MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 3 augusti 2025

söndag 3 augusti 2025

Guldrushens giftiga arv

Guldrushen i Kalifornien, som började år 1848, har lämnat ett giftigt arv i form av kvicksilverblandat sediment, enligt forskare vid Santa Barbaras Earth Research Institute, som publicerat sina resultat i Procecdings of the National Academy of Sciences (PNAS).

publicerad 23 mars 2014
Fotografi som visar arbetare under guldrushen cirka år 1900

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kvicksilverförgiftning utgör ett stort hot mot ekosystemet på låglandet, och även mot människor eftersom många äter fisk som fångas i området, skriver universitetet. Stora mängder giftigt sediment finns kvar i området och kan spridas av stormar, vilket är oroande eftersom man förutspår fler stora stormar till följd av klimatförändringar i regionen.

– Man vaskade inte bara efter guld, säger Michael Singer, som står bakom rapporten. Det var en industriell process där man använde högtrycksslangar, som uppfanns 1852, för att spola av hela bergssidor som sedan sköljdes ned längs floden.

Kvicksilver användes för att lösa upp guld och skilja det från andra mineraler, varpå lösningen kunde samlas in och kvicksilvret kokas bort för att komma åt det rena guldet.

 

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så bekämpar du ohyra på naturlig väg

publicerad Idag 17:22
– av Redaktionen
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer ”husmoderliga” och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024


Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dags att plocka kantareller

publicerad Idag 8:42
– av Redaktionen
Nu växer "skogens guld" för fullt i svenska skogar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skogens guld har återvänt i riklig mängd till svenska skogar. Svampkonsulenter uppmanar nu allmänheten att ge sig ut och plocka kantareller – och kanske till och med dela med sig av sina hemliga ställen.

Kantareller är svenskarnas favoritsvamp som växer i nästan hela landet. Med sin skarpa, gula färg är den ofta lätt att se i skogen och är svår att förväxla med någon giftig art.

Nu är kantarellsäsongen i gång ordentligt och det är dags att börja plocka de första svamparna, menar svampkonsulenten Lara Pettersson.

Det finns kantareller lite överallt just nu.

Säsongen för den gula svampen pågår vanligen mellan juni och oktober. Kantareller trivs bra i fuktig löv- och barrskog.

Även om de är lätta att känna igen kan det vara svårt att hitta dem ibland, därför är det ofta karakteristiskt att inte avslöja sina svampställen. Pettersson menar dock att det i år finns så pass mycket kantareller att man med mod kan dela med sig av dem.

När man har hittat sitt ställe vill man inte dela med sig. Då vill man kunna hämta när man vill. När det är så här mycket kantareller räcker det till alla, säger hon.

Kantareller gör sig bra i såser, som tillbehör eller exempelvis smörstekta på en varm smörgås. Det går bra att torka dem eller förvälla och därefter frysa in. Kantareller är mycket rika på vitamin D och innehåller även vitamin B3, B2 samt vitamin A. De innehåller även en hel del kalium.

Pettersson tipsar att ta med en svampkorg, eller en luftig svampväska när man ska ut och plocka. Plastpåsar är inte att rekommendera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skydda dig mot bromsar i sommar

publicerad 29 juli 2025
– av Redaktionen
Broms: Liten till växten men stor i sommarplågan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bett från en broms kan både göra ont och orsaka allergiska reaktioner. Detta kan man göra för att undvika att bli biten.

I Sverige har delar av sommaren bjudit på varmt och fuktigt väder, vilket innebär en fröjd för sommarplågan, bromsen, att vistas i. Sommaren är ännu inte över och inte heller risken för att bli biten av en broms.

Broms, eller blinning som de också kallas, biter inte genom att sticka som mygg, utan skär upp huden med sina mundelar, vilket gör betten mer smärtsamma. Det är endast honor som suger blod, vilket de behöver för att utveckla sina ägg. Hannarna däremot är harmlösa och livnär sig på nektar och pollen, vilket gör dem till pollinatörer.

Sommarplågan håller ofta till nära vatten, på betesmarker eller vid stall och främst under dagtid när solen skiner.

Lindra bett

Bett kan orsaka symptom som svullnad, klåda och även allergiska reaktioner. Ofta är det ingen större fara, utan mer ett irriterande inslag efter en dag på stranden. Vill man dock vara på den säkra sidan kan man rengöra bettet. Besväras man mycket kan man lindra genom att badda med en alsolprodukt eller smörja med lokalbedövande salva. Vid kraftiga reaktioner kan det även vara bra att ta antihistamin.

Se inte ut som en blomma

För att undvika att bli biten av en broms kan det vara fördelaktigt att varken lukta som eller se ut som en blomma, skriver Land.se. Det vill säga att undvika både färgglada kläder och parfym. Ser man en bromssvärm gör man bäst i att vara still och tyst, så kanske den drar förbi. Bromsar dras även till svett, något som är svårare att undvika i värmen. Myggmedel kan till viss del hjälpa mot att bli biten.

Även mat attraherar bromsar, därför kan man exempelvis täcka över maten innan man ska äta om middagen ska förtäras utomhus.

Få inte panik

Om man råkar hamna i en svärm av bromsar gör man bäst i att inte drabbas av panik. Håll munnen stängd, annars finns risk att bli biten i munnen, och det kan också vara bra att stänga ögonen – men ett tips är att ta in omgivningen först för att inte stappla in i ett träd.

Sedan bör man röra sig sakta bort från svärmen, med armarna så stilla som möjligt.

Tänk på kläderna

Undvik lössittande kläder eftersom bromsen kan råka fångas mellan tyget och kroppen, vilket förstås ökar risken att bli biten. Att gå barfota bör också undvikas. Helst ska man ha heltäckande kläder om man vill vara mer säker, vilket också innebär att ha något på fötterna – barfota i gräset är därför ingen bra idé.

Det är bättre att klä sig ljust och matt, än mörkt och blankt. Särskilt svart och blått är färger som bromsar dras till.

Fakta: Broms

Bromsar är stora, blodsugande flugor som tillhör familjen Tabanidae och förekommer i hela Sverige, särskilt under varma sommarmånader. I landet finns omkring 45 arter fördelade på flera släkten.

Den igenkänns på kraftig kroppsbyggnad, stora ögon och mönstrade eller fläckiga vingar. Kroppslängden varierar mellan 6 och 25 millimeter beroende på art.

Bland de vanligaste arterna i Sverige återfinns blindbromsen (Chrysops relictus), som är tyst och snabb, regnbromsen (Haematopota pluvialis), som trivs i norra delarna av landet, samt fäbromsen (Tabanus bovinus), en av de största och mest aggressiva.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ge törstiga bin en livsviktig gåva – vatten i sommarvärmen

publicerad 28 juli 2025
– av Redaktionen
Bin behöver vatten för att orka med sina dagliga och viktiga arbetsuppgifter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Varma och torra dagar gör vatten till en dyrbar resurs – inte bara för oss, utan också för våra viktiga pollinatörer. Att erbjuda bin en trygg vattenkälla i trädgården kan göra stor skillnad för deras överlevnad och välmående.

Sommarens sol och torra väder får inte bara människor att längta efter svalkande drycker – de viktiga pollinatörerna, bina och humlorna, behöver också tillgång till friskt vatten för att överleva och frodas.

Att erbjuda humlor och bin en pålitlig vattenkälla i trädgården eller på balkongen är ett enkelt men betydelsefullt sätt att stötta naturens hjältar.

Bin är otroliga små arbetare som pollinerar stora delar av grödor och vilda växter. Men under varma och torra perioder kan vatten bli en knapp resurs för de små pollinerarna. Det är då de söker sig till trädgårdar, parker och balkonger i jakt på att släcka törsten.

Så hur kan man som trädgårdsälskare eller naturvän hjälpa till? Land.se listar fem enkla och naturliga sätt att ge bina och humlorna tillgång till vatten:

  • Ställ fram ett fat
    Placera en grund skål med vatten i skyddat läge och fyll på med småsten, barkbitar eller korkar som bina kan landa på. Det lilla badet ger bina en säker landningsplats så att de kan dricka utan att riskera att drunkna.
  • Mossa
    Bin är instinktivt programmerade att leta efter stillastående vatten, eftersom rinnande vatten utgör en drunkningsrisk. Just därför dras de gärna till lite smutsigare och jordigare vattenkällor – blöt mossa kan snabbt bli en riktig favorit att dricka från.
  • Vattenkranen
    Om du har en kran på din regnvattentunna är det enkelt ordnat. Lägg en planka i lutning under kranen och låt vattnet droppa sakta. Det blir en lättillgänglig plats för bin att dricka från.
  • Glöm inte att vattna
    Utan vatten slutar blommorna producera nektar åt bin och humlor. Om man exempelvis har ett jordgubbsland fyllt med blommor men inga pollinatörer i sikte, kan orsaken vara att det är för torrt. Vattna – men undvik att överdriva eftersom för mycket vatten gör nektarn vattnig och mindre lockande.
  • Öppen bar
    Ett fat fyllt med stenar och pinnar blir snabbt ett populärt vattenhål för törstiga bin. Det går också fint att ta några nävar bark och pinnar som får flyta på ytan i en vattentunna.

Att hjälpa bina med vatten är en liten gest med stor betydelse för ekosystemet. Våra humlor, honungsbin och solitärbin bidrar till mångfalden som ger oss frukter, grönsaker och vackra blomsterhav.

Genom att erbjuda rent och säkert vatten kan vi ge dem en välbehövlig paus – en törstsläckande oas – mitt i sommarvärmen. Så ta fram en skål, några stenbitar och låt trädgårdens bin känna sig välkomna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.