MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 juli 2025

söndag 27 juli 2025

 

Fjärilar kan flyga över Atlanten

Den biologiska mångfalden

publicerad 29 juni 2024
– av Sofie Persson
Tistelfjäril (Vanessa cardui)

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tistelfjärilen kan flyga över 4200 kilometer och har en rutt som sträcker sig över Atlanten, visar forskning. Detta är den längsta sträckan som någonsin dokumenterats hos en insekt och första gången forskare har observerat en fjäril som flyger över havet.

Det var i oktober 2013 som Gerard Talavera, CSIC-forskare vid Botaniska institutet i Barcelona, identifierade flera tistelfjärilar på Franska Guyanas Atlantstränder. Dessa observationer var helt ovanliga, eftersom denna art inte finns i Sydamerika.

Då valde man att försöka spåra fjärilarnas flygrutt, vilket man gjorde genom att analysera vindbanor och även studera fjärilarnas genetiska mångfald, något man gjorde genom att samla in tistelfjärilar från populationer på alla kontinenter. Där kunde man fastställa att de exemplar som observerats i Sydamerika var besläktade med populationer i Europa och Afrika. Vidare analyserade forskarna pollen-DNA som fjärilarna bar på sina kroppar och identifierade två växtarter som bara finns i tropiska Afrika, vilket bevisar att fjärilarna besökte blommor i den regionen.

Slutligen analyserade forskarna de stabila isotoperna av väte och strontium från fjärilarnas vingar. Vingarna bevarar isotopiska signaturer som är unika för den plats där de växte upp under larvstadiet, vilket gör det möjligt att se deras ursprung. Där kunde man se att fjärilarna sannolikt härstammar från västeuropeiska länder som Frankrike, Irland, Storbritannien eller Portugal.

Tistelfjärilarna nådde Sydamerika från Västafrika och flög minst 4200 km över Atlanten. Men deras resa kan ha varit ännu längre, med start i Europa och passage genom tre kontinenter, vilket innebär en migration på 7000 km eller mer. Det här är en extraordinär bedrift för en så liten insekt, säger Clément Bataille, professor vid University of Ottawa i Kanada, i ett pressmeddelande.

Tar hjälp av vinden

Forskarna har beräknat att en flygresa kan ta mellan fem till åtta dagar för fjärilen, och dessutom utan stopp. Med hjälp av vinden gör det flygningen möjligt.

Fjärilarna kan bara ha genomfört denna flygning med hjälp av en strategi som växlar mellan minimal ansträngning för att undvika att falla i havet, vilket underlättas av stigande vindar, och aktiv flygning, vilket kräver mer energiförbrukning. Vi uppskattar att fjärilarna utan vind kunde ha flugit maximalt 780 km innan de förbrukat allt sitt fett och därmed all sin energi, säger Eric Toro-Delgado, en av författarna till artikeln.

Forskarna framhäver Saharas luftlager som en potentiell ”motorväg” för spridning i luften. Dessa vindströmmar transporterar stora mängder damm från Sahara till Amerika och deltar i viktiga biogeokemiska cykler. De betonar att de biologiska komponenterna, inklusive levande organismer, som transporteras av dessa vindar behöver studeras ytterligare.

Denna upptäckt tyder dock på att det kan finnas naturliga luftkorridorer som förbinder kontinenter och underlättar spridningen av arter i mycket större skala än vad forskare tidigare trott.

Den här upptäckten öppnar nya perspektiv på insekters förmåga att sprida sig över långa avstånd, till och med över hav och oceaner, säger Gerard Talavera, ledare för studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Isac Boman
Älgen har ökat markant i norr - men i landet som helhet syns en tydlig minskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt.

Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september.

Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT.

Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats.

– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer.

För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan.

Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer.

Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart.

Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogen lever när träden dör

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Redaktionen
Att en variation av döda träd får ligga kvar i skogen är livsviktigt för många arter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap.

Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva.

Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar.

Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara – särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar.

I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna.

Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande.

I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark.

I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill halvera vargstammen

Den biologiska mångfalden

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Naturskyddsorganisationer varnar för att beslutet på sikt kan leda till att vargen helt försvinner från Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen har beslutat att sänka det lägsta antalet vargar som krävs för att säkra artens överlevnad i Sverige. Det nya referensvärdet justeras ned från 300 till 170 individer.

Beslutet får dock skarp kritik från Naturskyddsföreningen, som varnar för att vargen på sikt riskerar att försvinna helt från Sverige.

Sverige rapporterar vart sjätte år till EU om statusen för hotade arter enligt art- och habitatdirektivet. Inför årets rapport har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att sänka referensvärdet för varg – alltså det minsta antal individer som krävs för att arten ska kunna överleva och fortleva långsiktigt – från 300 till 170.

Enligt landsbygds- och infrastrukturdepartementet finns det i dagsläget 355 vargar i Sverige.

Referensvärdet anger hur många individer av en art som minst behövs i ett land för att arten ska kunna bevaras långsiktigt i sitt naturliga utbredningsområde. Det används som en av flera indikatorer för att bedöma artens bevarandestatus och rapporteras till EU inom ramen för art- och habitatdirektivet. Vid Sveriges senaste rapportering 2019 var referensvärdet för varg satt till 300.

”Behöver skydd”

Regeringens beslut att sänka referensvärdet möter dock kraftigt motstånd från miljö- och djurskyddsorganisationer som pekar på att vargstammen i Sverige redan är hårt pressad av inavel och illegal jakt. Naturskyddsföreningen anser att den sänkta gränsen strider mot både vetenskapliga rekommendationer och EU-rätten.

– Regeringen fattar beslut som kan leda till att vargen försvinner från Sverige på lång sikt. Att sänka referensvärdet till enbart 170 individer från dagens 300 försvagar en starkt hotad art, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

– Vargen är starkt hotad på rödlistan, och behöver skydd. Det är ett uttalat krav att referensvärdet ska vila på vetenskaplig grund, men regeringen drivs av polariserande hotbilder istället för fakta, argumenterar hon vidare.

”En nivå som fungerar”

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar däremot att en alltför stor vargstam orsakar betydande skador i samhället – och att vargen idag har en negativ inverkan på den svenska livsmedelsproduktionen.

– Vi kan konstatera att har vi 170 vargar i Sverige så ligger vi på en nivå som fungerar helt enkelt.

Som ett första steg ska vargstammen minska från dagens 355 till 270 individer – och enligt Kullgren innebär det att nästa vargjakt också blir betydligt mer omfattande än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minken klassas som invasiv av EU

Den biologiska mångfalden

publicerad 25 juni 2025
– av Redaktionen
Minken hotar den biologiska mångfalden genom att jaga fåglar, groddjur och små däggdjur, vilket orsakar stor skada på känsliga ekosystem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s lista över invasiva främmande arter har uppdaterats – minken är nu inkluderad. Finland planerar dock att ansöka om undantag för fortsatt pälsuppfödning.

Europeiska unionen har uppdaterat sin lista över främmande arter som hotar den biologiska mångfalden. För arterna på listan gäller förbud mot att importera, sälja, föda upp, odla eller använda dem inom EU:s gränser. Ett av de mest uppmärksammade nytillskotten är minken – ett beslut som väcker oro inom den på många håll hårt kritiserade finska pälsnäringen.

Invasiva arter är djur och växter som sprids till nya områden och orsakar ekologisk obalans. De kan konkurrera ut inhemska arter och orsaka stora skador på ekosystemen. EU:s lista ska fungera som ett verktyg för att begränsa deras spridning och skydda naturens mångfald.

Att minken nu omfattas av förbudet kan innebära ett hårt slag mot de kontroversiella finska pälsfarmerna, men Finland hoppas kunna få dispens – precis som man gjorde 2017 när mårdhunden hamnade på listan.

– Bedömningen är att Finland sannolikt kan beviljas ett undantagstillstånd, säger Karin Cederlöf, regeringssekreterare vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Nordamerikansk bäver tränger ut europeisk variant

Om undantaget godkänns skulle minkuppfödning kunna fortsätta i landet, men under strängare säkerhetskrav. Däremot skulle inga nya farmer tillåtas att etableras.

Finland förbereder nu en officiell begäran till EU om undantag för minken. Regeringen och riksdagen har gett klartecken, och arbetet startar direkt efter sommaruppehållet.

Förutom minken har även den nordamerikanska bävern lagts till på listan. Finland har redan vidtagit åtgärder för att minska spridningen, i syfte att skydda den hotade europeiska bävern. Dessa insatser kommer nu att skärpas ytterligare, enligt Cederlöf.

Även flera nya fågel- och fiskarter samt växter omfattas av reglerna. Bland däggdjuren finns, utöver minken, också sikahjorten med bland de nytillkomna arterna.

EU:s arbete mot invasiva arter brukar beskrivas som en central del av unionens miljöstrategi, och listan uppdateras regelbundet i takt med att nya hot identifieras. För Finland innebär besluten en känslig balansgång mellan naturvård och ekonomiska intressen – och undantaget för minken kan bli avgörande för pälsnäringens framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.