EU:s nya naturlag innebär att man ska återskapa naturområden för att främja biologisk mångfald. Lagen delar dock svenskarna i två läger, där kritiker menar att det blir ett dyrt intrång i äganderätten för markägare och där de som är för lagen anser att det är hög tid att den skadade naturen börjar återställas.

Under våren 2020 presenterade EU-kommissionen en ny strategi för biologisk mångfald hos medlemsländerna, där man ville inkludera investeringar i skydd och återställande av naturen, med en målsättning att rättsligt skydda minst 30 procent av EU:s landyta samt 30 procent av havsområdet. Planen var 30 procent av medlemsländernas påverkade naturmiljöer fram till 2030, 60 procent ska vara åtgärdade 2040 och 90 procent av de påverkade miljöerna till 2050. Lagen anses också vara nödvändig för att nå klimatmålen under Parisavtalet.

Den 27 februari röstade man igenom den nya lagen, något som skattefinansierade SVT rapporterade om. Rent praktiskt ska en del naturområden återställas, det är dock oklart till exakt vad. EU-lagen fungerar nämligen mer som ett direktiv, och det blir upp till varje enskilt land hur man implementerar det. Vilka områden som blir aktuella för svensk del kommer därmed att beslutas av svenska myndigheter, vilket kan komma att påverka markägare på olika sätt. De markägare som drabbas kommer fortfarande att kunna bruka marken, men det kommer att bli betydligt hårdare regleringar.

"Intrång i äganderätten"

Frågan delar Sverige där Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är emot den nya lagen. Även Lantbrukarnas riksförbund ställer sig kritiska och menar att det är ett av de sämsta "lagstiftningsförslag" man sett från nuvarande EU-kommission. Palle Borgström vid förbundet menar att återställningen kommer att kosta pengar för markägarna.

– Det finns inga pengar för att ersätta de intrång i äganderätten som man gör, säger han till SVT.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna röstade ja och lagen ses som en seger hos de gröna partierna i EU-parlamentet, som menade att det är en "glädjens dag" när den röstades igenom.

– Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP).

Skulle det dock ske något akutläge, exempelvis krig eller skyhöga livsmedelspriser, kommer den nya lagen att pausas. Lagen kommer att träda i kraft när EU:s medlemsländer gett klartecken, något som väntas ske inom en snar framtid.