Annons:

Bra tips på mat till våra vinterfåglar

När det blir kallare söker sig vinterfåglarna gärna till våra hus och uppskattar att vi sätter ut mat till dem. Nya Dagbladets Sofie Persson har sammanfattat våra befjädrade vänners favoritmat.

Uppdaterad juni 9, 2025, Publicerad november 28, 2018 – av Redaktionen
Blåmesen är en tacksam gäst att utfordra på vinterhalvåret
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

På soffan vid fönstret satt jag alltid som barn och tittade ut genom fönstret på alla små ”vinterfåglar” som smaskade i sig godsaker, vi hade fågelmatning väldigt nära fönstret och du kunde se alla väldigt nära. Detta är fortfarande en sysselsättning min pappa ägnar sig åt och han går alltid runt i affärerna och kollar priser och sorter. Han vet vad ”hans” fåglar gillar och inte.

Så vad gillar egentligen fåglarna och vilka sorter kan du få besök av hemma hos dig? Tidningen Land har samlat bra tips på mat som är bra för fåglarna samt 10 vanliga och ovanliga fåglar som kan komma och hälsa på dig. Nya Dagbladet återger här några av dem.

Bra fågelmat:

  • Jordnötter. Mycket energirikt, du kan använda en jordnötsmatare med nätrör där fåglarna hackar sönder nötterna.
  • Solrosfrön. Mycket energirikt. Köper du skalade så slipper du skräpet på marken. 1 kg skalade är ungefär 2 kg oskalade. Det går bra med både svarta och strimmade frön.
  • Hampfrön. Också mycket energirikt. Väldigt populärt dock lite dyrare och går åt snabbare.
    Äpple. Sätt gärna ut hela eller halva äpplen på spetsiga grenar eller liknande istället för att lägga på marken.
  • Talgbollar. Gör gärna egna, men om du köper så ta bort plastnäten så de inte hamnar i naturen.
    Fåglarna behöver energi i första hand, detta för att klara kylan. Därför kan du också ge matfett av olika slag som t.ex. margarin, kokosfett, smör eller ister.

 

Fåglar att hålla utkik efter:

Annons:

Talgoxe

Finns i hela Sverige, både i vildmarken och stadsdelar. Är inte så kinkig i maten men några favoriter är talg och nötter. Hanens svarta bröststreck är bredare än honornas. Finns ca 2,5 miljoner par.

Blåmes

Finns i hela landet men är lite mer sällsynt i nordväst. Den är vigare och kvickare än talgoxen men gillar liknande mat. Könen ser nästan lika ut, men honan kan vara en mattare nyans av blå. Finns ca 700 000 par.

Pilfink

Pilfinken finns i Götaland, Svealand samt vid Norrlands kuster. Den häckar ofta i människans närhet. Den äter det mesta men föredrar frön framför rent fett. Könen ser likadana ut och det finns ca 400 000 par.

Grönfink

Grönfinken håller till i hela Sverige, men är ovanligare i norr. Den är sällan i storskogar, men trivs annars i de flesta marker med träd och buskar. Den gillar solrosfrön och hampfrön. Honan är gråare än hanen. Det finns ca 650 000 par.

Nötväcka

I Götaland och Svealand syns den mest, men sprider sig norrut. Föredrar lövskog och parker. Frön är favoriten och den kan ta flera i munnen samtidigt och sedan gömma dem. Hanen är något mörkare rödbrun bak än honan och det finns knappt 200 000 par kvar.

Domherre

Håller till i skog i hela landet. Syns mest på vintrarna när de kommer till fågelmatningar och de föredrar frön. Det är bara hanen som har det lysande röda bröstet, honan är i stället gråbeige. Finns knappt 400 000 par kvar.

Grönsiska

Finns i skog i hela landet. Äter frön både från marken och automater. Hanen är gröngulsvart med svart hjässa, honan är något mattare. Finns ca 800 000 par.

Svartmes

Finns i barr- och blandskog i hela landet, förutom i norr. Gillar frön, nötter och fett. Ser lite ut som en dämpat färgad talgoxe och könen ser likadana ut. I nacken har de en vit fläck. Finns ca 400 000 par.

Steglits

Den är mest vanlig på slättbygderna i Götaland och Svealand. Finns i allt från skogar, dungar, parker och trädgårdar. Äter gärna frön från vinterståndare. Könen ser likadana ut, med det typiska röda ansiktet. Finns ca 16 000 par, men de ökar.

Stenknäck

Trivs i löv- och blandskog, främst i Götaland och östra Svealand. Äter gärna frön från marken. Könen är väldigt lika men hanen är mörkare på vingarna och näbben är extremt kraftig. Det finns ca 17 000 par som likt Steglitsen ökar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 07:14 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad Igår 07:24 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Pojke med ryggsäck står på en grusväg och blickar ut över en äng mot skogsklädda berg.
Barnens vardagskontakt med naturen är tunn, enligt Heligans undersökning bland 11–14-åringar i England.

Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd.

The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan.

Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute.

Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.