MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 30 augusti 2025

lördag 30 augusti 2025

 

Bra tips på mat till våra vinterfåglar

När det blir kallare söker sig vinterfåglarna gärna till våra hus och uppskattar att vi sätter ut mat till dem. Nya Dagbladets Sofie Persson har sammanfattat våra befjädrade vänners favoritmat.

publicerad 28 november 2018
– av Redaktionen
Blåmesen är en tacksam gäst att utfordra på vinterhalvåret

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På soffan vid fönstret satt jag alltid som barn och tittade ut genom fönstret på alla små ”vinterfåglar” som smaskade i sig godsaker, vi hade fågelmatning väldigt nära fönstret och du kunde se alla väldigt nära. Detta är fortfarande en sysselsättning min pappa ägnar sig åt och han går alltid runt i affärerna och kollar priser och sorter. Han vet vad ”hans” fåglar gillar och inte.

Så vad gillar egentligen fåglarna och vilka sorter kan du få besök av hemma hos dig? Tidningen Land har samlat bra tips på mat som är bra för fåglarna samt 10 vanliga och ovanliga fåglar som kan komma och hälsa på dig. Nya Dagbladet återger här några av dem.

Bra fågelmat:

  • Jordnötter. Mycket energirikt, du kan använda en jordnötsmatare med nätrör där fåglarna hackar sönder nötterna.
  • Solrosfrön. Mycket energirikt. Köper du skalade så slipper du skräpet på marken. 1 kg skalade är ungefär 2 kg oskalade. Det går bra med både svarta och strimmade frön.
  • Hampfrön. Också mycket energirikt. Väldigt populärt dock lite dyrare och går åt snabbare.
    Äpple. Sätt gärna ut hela eller halva äpplen på spetsiga grenar eller liknande istället för att lägga på marken.
  • Talgbollar. Gör gärna egna, men om du köper så ta bort plastnäten så de inte hamnar i naturen.
    Fåglarna behöver energi i första hand, detta för att klara kylan. Därför kan du också ge matfett av olika slag som t.ex. margarin, kokosfett, smör eller ister.

 

Fåglar att hålla utkik efter:

Talgoxe

Finns i hela Sverige, både i vildmarken och stadsdelar. Är inte så kinkig i maten men några favoriter är talg och nötter. Hanens svarta bröststreck är bredare än honornas. Finns ca 2,5 miljoner par.

Blåmes

Finns i hela landet men är lite mer sällsynt i nordväst. Den är vigare och kvickare än talgoxen men gillar liknande mat. Könen ser nästan lika ut, men honan kan vara en mattare nyans av blå. Finns ca 700 000 par.

Pilfink

Pilfinken finns i Götaland, Svealand samt vid Norrlands kuster. Den häckar ofta i människans närhet. Den äter det mesta men föredrar frön framför rent fett. Könen ser likadana ut och det finns ca 400 000 par.

Grönfink

Grönfinken håller till i hela Sverige, men är ovanligare i norr. Den är sällan i storskogar, men trivs annars i de flesta marker med träd och buskar. Den gillar solrosfrön och hampfrön. Honan är gråare än hanen. Det finns ca 650 000 par.

Nötväcka

I Götaland och Svealand syns den mest, men sprider sig norrut. Föredrar lövskog och parker. Frön är favoriten och den kan ta flera i munnen samtidigt och sedan gömma dem. Hanen är något mörkare rödbrun bak än honan och det finns knappt 200 000 par kvar.

Domherre

Håller till i skog i hela landet. Syns mest på vintrarna när de kommer till fågelmatningar och de föredrar frön. Det är bara hanen som har det lysande röda bröstet, honan är i stället gråbeige. Finns knappt 400 000 par kvar.

Grönsiska

Finns i skog i hela landet. Äter frön både från marken och automater. Hanen är gröngulsvart med svart hjässa, honan är något mattare. Finns ca 800 000 par.

Svartmes

Finns i barr- och blandskog i hela landet, förutom i norr. Gillar frön, nötter och fett. Ser lite ut som en dämpat färgad talgoxe och könen ser likadana ut. I nacken har de en vit fläck. Finns ca 400 000 par.

Steglits

Den är mest vanlig på slättbygderna i Götaland och Svealand. Finns i allt från skogar, dungar, parker och trädgårdar. Äter gärna frön från vinterståndare. Könen ser likadana ut, med det typiska röda ansiktet. Finns ca 16 000 par, men de ökar.

Stenknäck

Trivs i löv- och blandskog, främst i Götaland och östra Svealand. Äter gärna frön från marken. Könen är väldigt lika men hanen är mörkare på vingarna och näbben är extremt kraftig. Det finns ca 17 000 par som likt Steglitsen ökar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck höstens ätbara växter

publicerad Idag 10:45
– av Redaktionen
Det finns många ätbara växter att plocka även under hösten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots sommarens slut finns det fortfarande en hel del att plocka när det gäller ätliga växter. I skogen växer ljung, som man enligt folktron inte ska ta in i hemmet, men som däremot kan vara verksam mot magkatarr. Ett vanligt ogräs på gräsmattan, som växter in på hösten, har också väldigt mycket näring i sig.

När sommaren går över till höst börjar mycket av landets växtlighet att vissna i takt med att värmen försvinner. Däremot finns det en hel del örter och andra växter som växer in på hösten, och även en hel del att plocka året om i både skog och mark.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 september 2024.


Allemansrätten gör det möjligt att plocka mycket växter, svamp och bär. Kom dock ihåg att man behöver ha markägarens tillstånd för att plocka av träd och vissa andra växter. Plocka heller aldrig mer än som behövs, kom ihåg att många växter är mat för andra djur.

Något som alltid är viktigt är att aldrig äta något man känner sig osäker på, då en stor del av landets växter faktiskt kan vara väldigt giftiga.

Våtarv (Stellaria media)

Skördas: Året om

Örten är ett väldigt vanligt ogräs och växer främst i trädgårdar i hela landet. Den växer i stora bestånd och har äggformade blad med små vita blommor. Den går också att känna igen på behåringen på enda sidan av stjälken. I Sverige är örten det vanligaste örtogräset.

Våtarven har många olika namn, där den bland annat kallas för fågelgräs eftersom det ofta äts av fåglar. Den kallas även för fettagg och vassarv.

Det går fint att äta blad, blommor, skott och stjälk. Den är rik på kolhydrater och protein med bra aminosyrasammansättning. Örten har också en hög halt med askorbinsyra, det vill säga C-vitamin. I bladen finns också mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Den ska även vara rik på antioxidanter. Kort sagt har den ett högt näringsinnehåll jämfört med andra gröna växter.

Växten används ofta rå i sallad där man kan blanda i hela växten, med blommor och allt. Den ska även vara fin att göra pesto på. Smaken beskrivs som mild, gräsig och spenataktig. Bäst är det att klippa topparna och slippa få med den något grövre delarna av stjälken längre ner. Den ska också vara god att steka i smör och sedan smaksätta med salt, citron och muskot.

Våtarven ska vara slemlösande och därmed bra mot hosta. Den ska även ha använts mot reumatisk värk, njurproblem, hemorrojder och astma. Den ska också ha använts inom folkmedicinen för omslag till sår. Bladen har också ett fuktbindande växtslem som gör den verksam mot exempelvis solsveda eller eksem.

 

Våtarv. Foto: Harry Rose/CC BY 2.0

 

Bergbräsma (Cardamine hirsuta)

Skördas: Mars till november

Det är en ört som ofta anses som ogräs och den växer längs kustremsan upp till de mellersta delarna av Sverige. Den växer på olika ställen som i skogsbryn, berghällar och grusmarker. Den blommar under våren, men växer ända in i november. Den är parbladig vid basen och har sedan upp till sju par med småblad, samt några håriga stjälkblad och vita blommor. Den kan lätt förväxlas med andra bräsmor, men alla i släktet är ätliga.

Smaken är milt pepprig och man kan äta blad, blommor, frön och skott. Den går att använda rå i sallader, men också soppor eller grytor. Den kan dock förlora en del av sin smak om den kokas, därför är det bäst att lägga i den mot slutet. Fröna kan man använda som krydda.

Den innehåller en del kolhydrater och proteiner, men också kalium, kalcium, magnesium, järn och zink. Örten ska också ha egenskaper som antibakteriell, svampdödande, virushämmande och antioxidantisk.

Traditionellt har den använts för bland annat Inflammerade hemorrojder, hosta, kikhosta och vid matsmältningsbesvär. Vidare ska man även kunna göra en pasta som kan appliceras på sår.

 

Bergsbräsma. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Ljung (Calluna vulgaris)

Skördas: Juli till oktober

Höstljung, som den också kan kallas, är en dvärgbuske som finns i hela landet. Ofta växer den i mager mark på hedar, i glesare skogar, tallmyrar och hällmark. Ljung blir mellan 20 och 80 centimeter hög, har barrliknande blad och ljuslila blommor. Den kan förväxlas med klockljung, men den har istället urnformade blommor.

Ljung är en vanlig dekorationsväxt, särskilt under hösten och vintern. Den är också Västergötlands landskapsblomma.

Det ska gå fint att äta både stjälk, blomma och blad från ljungen, enligt Skogsskafferiet. Främst används växten som örtte som ska ha en lugnande och sövande effekt. Det ska även vara verksamt mot magkatarr, då ska teet intas 30 minuter före måltid. Traditionellt ska ljung även ha använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Vidare ska man också kunna göra en infusion på ljung och badda på sår. Att dricka te på ljung kan även lindra vid urinvägsinfektion.

Namnet ”Calluna” kommer från grekiskans kallyno som betyder ”att försköna”. Enligt den svenska folktron var det dock ingen bra idé att ta in ljung i hemmet som prydnad, skriver Sydved. Det kunde båda fattigdom och död enligt talesättet: ”Plocka ljung – dö ung”. Däremot kunde fröna användas för att dryga ut mjölet och man använde rötterna till att göra korgar med. Växten ska också ha använts för färgning av gult och brunt.

 

Ljung. Foto: Tero Karppinen/CC BY 2.0

 

Tusensköna (Bellis perennis)

Skördas: Mars till november

Den växer på många gräsmattor och betesmarker, men främst i Syd- och Mellansverige. De blommar nästan hela året. Blommorna är oftast vita, men ibland med rosa strålblommor, med gula diskblommor.Det finns också ett flertal förädlade sorter i olika färger, den vanligaste då är dock röd.

De liknar prästkragar, men är mindre i storleken. Tusensköna växer också närmare marken och bildar ofta ”mattor” av blommor, samtidigt som prästkragar ofta växter högre upp med en blomma per stjälk.

 

Tusensköna. Montage. Foto: New York State IPM Program at Cornell University, Conall/CC BY 2.0

Det går fint att äta både blomma och blad. De kan användas i sallad och blommorna kan strös över alla maträtter. Blombladen kan också användas som strössel eller istället för kokos på chokladbollar.

Inom folkmedicinen har den används mot feber och även slemlösande vid hosta. Vidare ska man även ha använt den mot eksem och svamp. I stänglarna finns en saft som ska ha varit verksam mot finnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga halter PFAS hos vilda djur

publicerad Idag 9:46
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Jämtland har forskare funnit ovanligt höga halter av PFAS hos vilda djur, visar ny forskning vid SLU. Forskningen visar att skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.

För några år sedan studerade forskarna prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland. Där hittade de PFAS i både djur, växter och jord. I en ny studie har forskarna nu tittat på hur PFAS påverkar djurens hälsa.

Resultaten visar att de höga halterna av PFAS mest troligt har orsakat leverskador hos skogssorken. Mest troligt har halterna ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som har uppmätts i Sverige.

Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.

Första studien i sitt slag

Forskare menar att den högre infektionsrisken även kan påverka människor om man kommer i kontakt med gnagarna.

Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Ecke.

Vidare har man hittat höga halter av PFAS hos pärlugglor, men däremot vet man inte hur de påverkas av det än. Eftersom ugglorna är nomadiska och rör sig över stora områden hjälper de dock till att sprida PFAS i landskapet.

Studien är den första i sitt slag som faktiskt visar hur PFAS påverkar naturliga system, men forskarna betonar att mer forskning behövs inom ämnet.

PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

publicerad 22 augusti 2025
– av Redaktionen
Nära en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas, fördelat över sju län.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig.

Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar.

Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt.

Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig.

Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter:

Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se.

Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning.

I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Fakta: Brunbjörn

Brunbjörnen (Ursus arctos) är Sveriges största rovdjur. Hanarna väger normalt mellan 100 och 300 kg, medan honor väger mellan 60 och 200 kg, där hanarna alltså är betydligt större än honorna. Den största vilda brunbjörnen som dokumenterats i Sverige vägde över 350 kg.

Brunbjörnarna kan bli mellan 100 och 280 cm långa med en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter.. De lever i genomsnitt 20-30 år i det vilda, men kan bli upp till cirka 40 år i fångenskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.