Annons:

Bra tips på mat till våra vinterfåglar

När det blir kallare söker sig vinterfåglarna gärna till våra hus och uppskattar att vi sätter ut mat till dem. Nya Dagbladets Sofie Persson har sammanfattat våra befjädrade vänners favoritmat.

Uppdaterad juni 9, 2025, Publicerad november 28, 2018 – av Redaktionen
Blåmesen är en tacksam gäst att utfordra på vinterhalvåret

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

På soffan vid fönstret satt jag alltid som barn och tittade ut genom fönstret på alla små ”vinterfåglar” som smaskade i sig godsaker, vi hade fågelmatning väldigt nära fönstret och du kunde se alla väldigt nära. Detta är fortfarande en sysselsättning min pappa ägnar sig åt och han går alltid runt i affärerna och kollar priser och sorter. Han vet vad ”hans” fåglar gillar och inte.

Så vad gillar egentligen fåglarna och vilka sorter kan du få besök av hemma hos dig? Tidningen Land har samlat bra tips på mat som är bra för fåglarna samt 10 vanliga och ovanliga fåglar som kan komma och hälsa på dig. Nya Dagbladet återger här några av dem.

Bra fågelmat:

  • Jordnötter. Mycket energirikt, du kan använda en jordnötsmatare med nätrör där fåglarna hackar sönder nötterna.
  • Solrosfrön. Mycket energirikt. Köper du skalade så slipper du skräpet på marken. 1 kg skalade är ungefär 2 kg oskalade. Det går bra med både svarta och strimmade frön.
  • Hampfrön. Också mycket energirikt. Väldigt populärt dock lite dyrare och går åt snabbare.
    Äpple. Sätt gärna ut hela eller halva äpplen på spetsiga grenar eller liknande istället för att lägga på marken.
  • Talgbollar. Gör gärna egna, men om du köper så ta bort plastnäten så de inte hamnar i naturen.
    Fåglarna behöver energi i första hand, detta för att klara kylan. Därför kan du också ge matfett av olika slag som t.ex. margarin, kokosfett, smör eller ister.

 

Fåglar att hålla utkik efter:

Annons:

Talgoxe

Finns i hela Sverige, både i vildmarken och stadsdelar. Är inte så kinkig i maten men några favoriter är talg och nötter. Hanens svarta bröststreck är bredare än honornas. Finns ca 2,5 miljoner par.

Blåmes

Finns i hela landet men är lite mer sällsynt i nordväst. Den är vigare och kvickare än talgoxen men gillar liknande mat. Könen ser nästan lika ut, men honan kan vara en mattare nyans av blå. Finns ca 700 000 par.

Pilfink

Pilfinken finns i Götaland, Svealand samt vid Norrlands kuster. Den häckar ofta i människans närhet. Den äter det mesta men föredrar frön framför rent fett. Könen ser likadana ut och det finns ca 400 000 par.

Grönfink

Grönfinken håller till i hela Sverige, men är ovanligare i norr. Den är sällan i storskogar, men trivs annars i de flesta marker med träd och buskar. Den gillar solrosfrön och hampfrön. Honan är gråare än hanen. Det finns ca 650 000 par.

Nötväcka

I Götaland och Svealand syns den mest, men sprider sig norrut. Föredrar lövskog och parker. Frön är favoriten och den kan ta flera i munnen samtidigt och sedan gömma dem. Hanen är något mörkare rödbrun bak än honan och det finns knappt 200 000 par kvar.

Domherre

Håller till i skog i hela landet. Syns mest på vintrarna när de kommer till fågelmatningar och de föredrar frön. Det är bara hanen som har det lysande röda bröstet, honan är i stället gråbeige. Finns knappt 400 000 par kvar.

Grönsiska

Finns i skog i hela landet. Äter frön både från marken och automater. Hanen är gröngulsvart med svart hjässa, honan är något mattare. Finns ca 800 000 par.

Svartmes

Finns i barr- och blandskog i hela landet, förutom i norr. Gillar frön, nötter och fett. Ser lite ut som en dämpat färgad talgoxe och könen ser likadana ut. I nacken har de en vit fläck. Finns ca 400 000 par.

Steglits

Den är mest vanlig på slättbygderna i Götaland och Svealand. Finns i allt från skogar, dungar, parker och trädgårdar. Äter gärna frön från vinterståndare. Könen ser likadana ut, med det typiska röda ansiktet. Finns ca 16 000 par, men de ökar.

Stenknäck

Trivs i löv- och blandskog, främst i Götaland och östra Svealand. Äter gärna frön från marken. Könen är väldigt lika men hanen är mörkare på vingarna och näbben är extremt kraftig. Det finns ca 17 000 par som likt Steglitsen ökar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad Igår 12:59 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.