MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 19 januari 2025

söndag 19 januari 2025

Avskogningen i Brasilien minskar

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 april 2024
– av Sofie Persson
Avskogningen har minskat i Brasilien, men ökat i bland annat Bolivia.

Avskogningen i Brasilien och Colombia minskar kraftigt, enligt en ny rapport från World Resources Institute (WRI). Däremot ökar såväl avverkning som skogsbränder i Bolivia, Laos och Nicaragua.

Brasiliens vänsterorienterade president Luiz Inácio Lula da Silva har lagt stort fokus på att stoppa avverkningen av regnskogen i landet, där planen är att avskogningen helt ska upphöra till år 2030. Vidare har han lovat att återställa den regnskog som redan skadats. Under förra året halverades avskogningstakten i Brasiliens del av Amazonas, vilket är den lägst registrerade avskogningstakten under de senaste fem åren.

I den nya analysen kan man se att skogsförlusterna i Brasilien var 36 procent lägre än året innan, något bedömare menar beror på Lula da Silvas politik.

Jag tror att det vi ser i Brasilien, till exempel, verkligen är ett fall av återinförande av lag och ordning som avvecklades under den tidigare regeringen, säger Rod Taylor från WRI, enligt BBC.

Regnskogssatsning i Colombia

Även i Colombia har presidenten Gustavo Petro Urrego arbetat med att minska avverkningen av regnskog, något som gör att avskogningen minskat med nära 50 procent under förra året, jämfört med 2022.

Historien om avskogningen i Colombia är komplex och djupt sammanflätad med landets politik, vilket gör 2023 års historiska minskning särskilt kraftfull, säger Alejandra Laina från WRI i Colombia och fortsätter:

Det råder ingen tvekan om att regeringens senaste åtgärder och samhällenas engagemang har haft en djupgående inverkan på Colombias skogar, och vi uppmuntrar dem som är involverade i de pågående fredssamtalen att använda dessa uppgifter som en språngbräda för att påskynda ytterligare framsteg.

Analysen visar dock att avverkningen samtidigt ökat i Bolivia, Laos och Nicaragua. I Bolivia uppvisades exempelvis en rekordförlust med en ökning med 27 procent jämfört med 2022, där ungefär hälften av förlusten av regnskogen orsakats av bränder. I både Laos och Nicaragua har man istället huggit ner regnskog för att göra plats för jordbruk.

Svenskt naturreservat ska ersättas med kärnkraftverk

Energikrisen

publicerad 11 december 2024
– av Redaktionen
I Biskopshagen återfinns idag många skyddsvärda fågel- och växtarter.

Statliga Vattenfall vill upphäva naturreservatet Biskopshagen på Väröhalvön utanför Varberg. Skälet är att man vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i området.

Enligt länsstyrelsen domineras det 85 hektar stora naturreservatet idag av fina hällmarker, berg och dalgångar samt en rik flora och fauna.

Skogs- och fälthare påträffas i området och fågellivet är mycket rikt. Några fåglar som kan nämnas är stenskvätta, ängspiplärka, hämpling, sånglärka, sävsparv, törnsångare, lövsångare, gulsångare och gök. Vid stranden håller bland annat större strandpipare, strandskata, ejder och småskrake till”, skriver man.

Snart kan naturreservatet dock förlora både sin status och många av de arter som lever där – detta eftersom Vattenfall menar att marken är särskilt väl lämpad för ny svensk kärnkraft.

─ Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk. Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Optimal placering

─ Vår ansökan om att upphäva naturreservatet sker med stor respekt för de värden som finns på platsen i form av natur, kultur och friluftsmiljö. Därför har vi tagit fram en plan för kompensation, samtidigt som vi föreslår en särskild naturvårdsplan för de ytor som vi inte kommer att behöva nyttja, fortsätter hon.

Naturreservatet ligger i direkt anslutning till Ringhals kärnkraftverk, varför såväl infrastruktur som kompetens och ledig elnätskapacitet redan finns nära till hands. Eftersom ett kärnkraftverk har en hög säkerhetsklassning kommer allmänhetens tillgång till Biskopshagen också att kraftigt begränsas om förslaget blir verklighet.

Att Vattenfall hemställer om upphävande av naturreservat just nu beror på att det behövs för att kunna komma vidare i arbetet med att söka miljötillstånd och för att kommunen ska kunna besluta om en ny detaljplan över området”, slår man fast.

Hundratals arter upptäckta i Centralafrika

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 december 2024
– av Sofie Persson
Krokodil Mecistops leptorhynchus är en av de nya arterna.

742 nya djur- och växtarter har upptäckts i Kongobäckenet under det senaste decenniet, enligt en ny rapport från WWF. Bland annat har man hittat en krokodil, en uggla samt en fisk som kan andas på land.

Kongobäckenet, som också kallas ”Afrikas lungor”, är världens näst största regnskog och ligger i västra centrala Afrika. Det sträcker sig över sex länder.

Rapporten dokumenterar arbetet av hundratals forskare från universitet, miljöorganisationer och forskningsinstitut världen över mellan 2013 och 2023. Fynden visar på den rika biologiska mångfalden i regionen. De nyupptäckta arterna inkluderar 430 växter, 140 ryggradslösa djur, 96 fiskar, 22 amfibier, 42 reptiler, två fåglar och 10 däggdjur.Många av arterna räknas som utrotningshotade.

Det är oerhört glädjande. Alla dessa nya arter visar att skogarna fortfarande har en stor biologisk mångfald, vilket ger hopp i tider av artutrotning och brinnande regnskogar. Det visar på hur mycket vi har kvar att skydda och bevara, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

I Ituriregnskogen gömmer sig många skygga djur. Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh/CC BY-SA 2.0

”Spännande” med större djur

Bland de nya arterna finns en kaffeplanta, grodor, ormar, fladdermöss, fiskar, spindlar, sköldpaddor och en ny apa. En av fiskarterna, en åmal vid namn Clarias monsembulai, har förmågan att andas på land. Dessutom har forskarna hittat en ny uggleart och en ny art av smalnosad krokodil.

Att vi fortfarande till och med kan hitta större djur som hittills varit okända för vetenskapen är otroligt spännande, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.

WWF om stoppat plastavtal: ”Stort misslyckande”

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 december 2024
– av Isac Boman
Vilka negativa långsiktiga effekter plastskräpet egentligen har på våra hav är inte helt klarlagt.

Under FN-mötet i Sydkorea den gångna veckan fanns det stora förhoppningar om att få till ett nytt globalt avtal för att minska världens plastföroreningar. Något sådant förverkligades dock aldrig och Världsnaturfonden, WWF, betraktar utfallet som ”bedrövligt” och ”ett stort misslyckande”.

Världen gick miste om en historisk chans att stoppa de växande plastföroreningarna som hotar såväl djur och ekosystem som människors hälsa. WWF ser det som ett stort misslyckande att länderna vid FN-mötet inte kunde enas om ett globalt bindande plastavtal”, skriver man i ett pressmeddelande.

Man pekar på att en stor majoritets av FN:s medlemsländer ville se långtgående åtgärder ”som vetenskapen har visat kan stoppa plastföroreningar” – men att några få länder motsatte sig detta och stoppade planerna.

– Det är bedrövligt att förhandlingarna inte landade i ett bindande avtal, vilket behövs för att rädda vår planet från att drunkna i plast, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Organisationen pekar på att det gått över 1000 dagar sedan FN-länderna enades om att upprätta ett juridiskt bindande fördrag för att stoppa plastföroreningar i hav och på land, och att 800 miljoner ton plast har producerats bara sedan dess samt att över 30 miljoner ton läckt ut i haven och där skadat djur och förgiftat ekosystem.

”Vill inte hitta en lösning”

WWF har tidigare uppmanat länderna att gå till omröstning istället för att nöja sig med ett mer urvattnat avtal om det inte gick att ta beslut genom konsensus, men så blev inte fallet, och den stora oljeproducenten Saudiarabien var ett av flera länder som motsatte sig krav på minskad plastproduktion.

– Alltför länge har en liten minoritet av staterna hållit förhandlingsprocessen som gisslan. Det står helt klart att dessa länder inte har för avsikt att hitta en lösning på denna kris, och ändå fortsätter de att förhindra den stora majoritet av stater som vill göra det, säger Eirik Lindebjerg från WWF International som följt förhandlingarna på plats i Busan.

– Under 2025 vill vi se att länderna komma till förhandlingsbordet igen men då redo att fatta nödvändiga beslut för att få slut på plastföroreningarna, betonar Inger Näslund.

Tusentals miljarder bitar plastskräp

Även om det är väldokumenterat att stora delar av världens vattendrag idag närmast är belamrade med plastavfall är det ändå svårt att få klarhet i hur omfattande problemet är.

Enligt National Geographics uppskattning handlar det om cirka 5 300 miljarder bitar av plastskräp som flyter omkring i världens hav – och utöver det som finns på ytan skräpar cirka fyra miljarder plastmikrofibrer per kvadratkilometer ner djuphaven, vilket hotar ett stort antal arter.

Det stora problemet med just plastavfall är inte bara att det tar lång tid innan det bryts ner. När det väl försvinner ”för ögat” efterlämnas istället små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i haven i hundratals år – och tas upp av de arter som lever där, inklusive fiskarter som sedan konsumeras av människor.

”EU:s fiskepolitik dödar levande Östersjön”

Den biologiska mångfalden

Fler fiskarter står inför utrotning när EU beslutar dubblera sill- och strömmingskvoter i Östersjön. Det skriver Magnus Iverman, som menar att EU struntar i Sveriges intressen.

publicerad 22 november 2024
Sverige måste rädda fiskarna i Östersjön, menar skribenten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

EU:s fiskeministrar beslutade under mötet i Luxemburg att sill- och strömmingskvoterna skall dubbleras i centrala Östersjön nästa år trots att forskare uppmanade till minskning.

Östersjön har tidigare varit ett levande hav med stora bestånd av torsk, strömming och skarpsill. Nu kommer det larmrapporter om att många fiskarter kan stå inför utrotning. Torsken kan vi glömma bort och både strömmingen och skarpsillen visar tecken på att kunna kollapsa.

Hela situationen visar vilken bräcklig och odemokratisk institution EU är. Den har inget med medlemsländernas intressen att göra. EU tjänar intressen av inflytelserika politiker och länder som Sverige inte tillhör. EU struntar i våra intressen.

Sverige måste rädda sill. Det är vår främsta uppgift att bevara Östersjön som ”ett levande hav” och det kan vi göra. Tar inte EU mer hänsyn till Sveriges miljöuppmaningar så blir tvungna att välja mellan levande hav och EU.

 

Magnus Iverman