MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

Avskogningen i Brasilien minskar

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 april 2024
– av Sofie Persson
Avskogningen har minskat i Brasilien, men ökat i bland annat Bolivia.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Avskogningen i Brasilien och Colombia minskar kraftigt, enligt en ny rapport från World Resources Institute (WRI). Däremot ökar såväl avverkning som skogsbränder i Bolivia, Laos och Nicaragua.

Brasiliens vänsterorienterade president Luiz Inácio Lula da Silva har lagt stort fokus på att stoppa avverkningen av regnskogen i landet, där planen är att avskogningen helt ska upphöra till år 2030. Vidare har han lovat att återställa den regnskog som redan skadats. Under förra året halverades avskogningstakten i Brasiliens del av Amazonas, vilket är den lägst registrerade avskogningstakten under de senaste fem åren.

I den nya analysen kan man se att skogsförlusterna i Brasilien var 36 procent lägre än året innan, något bedömare menar beror på Lula da Silvas politik.

Jag tror att det vi ser i Brasilien, till exempel, verkligen är ett fall av återinförande av lag och ordning som avvecklades under den tidigare regeringen, säger Rod Taylor från WRI, enligt BBC.

Regnskogssatsning i Colombia

Även i Colombia har presidenten Gustavo Petro Urrego arbetat med att minska avverkningen av regnskog, något som gör att avskogningen minskat med nära 50 procent under förra året, jämfört med 2022.

Historien om avskogningen i Colombia är komplex och djupt sammanflätad med landets politik, vilket gör 2023 års historiska minskning särskilt kraftfull, säger Alejandra Laina från WRI i Colombia och fortsätter:

Det råder ingen tvekan om att regeringens senaste åtgärder och samhällenas engagemang har haft en djupgående inverkan på Colombias skogar, och vi uppmuntrar dem som är involverade i de pågående fredssamtalen att använda dessa uppgifter som en språngbräda för att påskynda ytterligare framsteg.

Analysen visar dock att avverkningen samtidigt ökat i Bolivia, Laos och Nicaragua. I Bolivia uppvisades exempelvis en rekordförlust med en ökning med 27 procent jämfört med 2022, där ungefär hälften av förlusten av regnskogen orsakats av bränder. I både Laos och Nicaragua har man istället huggit ner regnskog för att göra plats för jordbruk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill halvera vargstammen

Den biologiska mångfalden

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Naturskyddsorganisationer varnar för att beslutet på sikt kan leda till att vargen helt försvinner från Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen har beslutat att sänka det lägsta antalet vargar som krävs för att säkra artens överlevnad i Sverige. Det nya referensvärdet justeras ned från 300 till 170 individer.

Beslutet får dock skarp kritik från Naturskyddsföreningen, som varnar för att vargen på sikt riskerar att försvinna helt från Sverige.

Sverige rapporterar vart sjätte år till EU om statusen för hotade arter enligt art- och habitatdirektivet. Inför årets rapport har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att sänka referensvärdet för varg – alltså det minsta antal individer som krävs för att arten ska kunna överleva och fortleva långsiktigt – från 300 till 170.

Enligt landsbygds- och infrastrukturdepartementet finns det i dagsläget 355 vargar i Sverige.

Referensvärdet anger hur många individer av en art som minst behövs i ett land för att arten ska kunna bevaras långsiktigt i sitt naturliga utbredningsområde. Det används som en av flera indikatorer för att bedöma artens bevarandestatus och rapporteras till EU inom ramen för art- och habitatdirektivet. Vid Sveriges senaste rapportering 2019 var referensvärdet för varg satt till 300.

”Behöver skydd”

Regeringens beslut att sänka referensvärdet möter dock kraftigt motstånd från miljö- och djurskyddsorganisationer som pekar på att vargstammen i Sverige redan är hårt pressad av inavel och illegal jakt. Naturskyddsföreningen anser att den sänkta gränsen strider mot både vetenskapliga rekommendationer och EU-rätten.

– Regeringen fattar beslut som kan leda till att vargen försvinner från Sverige på lång sikt. Att sänka referensvärdet till enbart 170 individer från dagens 300 försvagar en starkt hotad art, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

– Vargen är starkt hotad på rödlistan, och behöver skydd. Det är ett uttalat krav att referensvärdet ska vila på vetenskaplig grund, men regeringen drivs av polariserande hotbilder istället för fakta, argumenterar hon vidare.

”En nivå som fungerar”

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar däremot att en alltför stor vargstam orsakar betydande skador i samhället – och att vargen idag har en negativ inverkan på den svenska livsmedelsproduktionen.

– Vi kan konstatera att har vi 170 vargar i Sverige så ligger vi på en nivå som fungerar helt enkelt.

Som ett första steg ska vargstammen minska från dagens 355 till 270 individer – och enligt Kullgren innebär det att nästa vargjakt också blir betydligt mer omfattande än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minken klassas som invasiv av EU

Den biologiska mångfalden

publicerad 25 juni 2025
– av Redaktionen
Minken hotar den biologiska mångfalden genom att jaga fåglar, groddjur och små däggdjur, vilket orsakar stor skada på känsliga ekosystem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s lista över invasiva främmande arter har uppdaterats – minken är nu inkluderad. Finland planerar dock att ansöka om undantag för fortsatt pälsuppfödning.

Europeiska unionen har uppdaterat sin lista över främmande arter som hotar den biologiska mångfalden. För arterna på listan gäller förbud mot att importera, sälja, föda upp, odla eller använda dem inom EU:s gränser. Ett av de mest uppmärksammade nytillskotten är minken – ett beslut som väcker oro inom den på många håll hårt kritiserade finska pälsnäringen.

Invasiva arter är djur och växter som sprids till nya områden och orsakar ekologisk obalans. De kan konkurrera ut inhemska arter och orsaka stora skador på ekosystemen. EU:s lista ska fungera som ett verktyg för att begränsa deras spridning och skydda naturens mångfald.

Att minken nu omfattas av förbudet kan innebära ett hårt slag mot de kontroversiella finska pälsfarmerna, men Finland hoppas kunna få dispens – precis som man gjorde 2017 när mårdhunden hamnade på listan.

– Bedömningen är att Finland sannolikt kan beviljas ett undantagstillstånd, säger Karin Cederlöf, regeringssekreterare vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Nordamerikansk bäver tränger ut europeisk variant

Om undantaget godkänns skulle minkuppfödning kunna fortsätta i landet, men under strängare säkerhetskrav. Däremot skulle inga nya farmer tillåtas att etableras.

Finland förbereder nu en officiell begäran till EU om undantag för minken. Regeringen och riksdagen har gett klartecken, och arbetet startar direkt efter sommaruppehållet.

Förutom minken har även den nordamerikanska bävern lagts till på listan. Finland har redan vidtagit åtgärder för att minska spridningen, i syfte att skydda den hotade europeiska bävern. Dessa insatser kommer nu att skärpas ytterligare, enligt Cederlöf.

Även flera nya fågel- och fiskarter samt växter omfattas av reglerna. Bland däggdjuren finns, utöver minken, också sikahjorten med bland de nytillkomna arterna.

EU:s arbete mot invasiva arter brukar beskrivas som en central del av unionens miljöstrategi, och listan uppdateras regelbundet i takt med att nya hot identifieras. För Finland innebär besluten en känslig balansgång mellan naturvård och ekonomiska intressen – och undantaget för minken kan bli avgörande för pälsnäringens framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyrare att döda fridlysta djur i Finland

Den biologiska mångfalden

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Böterna ligger på 17 656 euro om man dödar en fjällräv i Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljöministeriet i Finland har kraftigt höjt böterna för att döda fridlysta djur. Exempelvis blir det nu tre gånger så dyrt som tidigare att ta livet av en flodpärlmussla.

Nyligen beslutade man att uppdatera listan på fridlysta djur och lämplig påföljd om man dödar något sådant. I Finland uppdaterade man senast listan under 2002, där totalt 286 djurarter inkluderades.

I den nya uppdaterade listan finns nu 320 djurarter samt även 158 växtarter som är fridlysta och därmed olagliga att döda eller skada. Bland andra har huggormen lags till.

Vidare har man ökat de böter som ges om man dödar en fridlyst art. Exempelvis ökar böter för att döda en fjällräv från 7 400 euro till 17 656 euro. För arten svarttärna ökar boten från 185 euro till 9 865 euro. Flodpärlmusslan ökar i sin tur från 589 euro till 1 496 euro.

Vissa arter på listan har istället fått en mindre bötessumma, som exempelvis havsörn, som gått från 7 400 euro till endast 407 euro.

Värdet på en art bedöms utifrån ett antal kriterier, som hur stor populationen är, hur hotad arten är och hur snabbt den förökar sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.