Annons:

Diplomatins död är livsfarlig för oss alla

Det nya kalla kriget

I Folke Bernadottes och Hans Blix land ses hatet och krigshetsen nu som tecken på moralisk resning. Den orwellska förvridningen av det offentliga rummet i Sverige är tragisk och total.

Uppdaterad april 16, 2025, Publicerad april 12, 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristersson och svenska Natosoldater i Lettland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Om man för bara ett tiotal år sedan frågade samhällsintresserade människor i andra länder vad de förknippade Sverige med, var chanserna relativt goda att svaret omfattade någon form av fred och diplomati – eller lyfte fram internationellt prominenta diplomater som Hans Blix, Folke Bernadotte eller Dag Hammarskjöld.

Sverige betraktades under lång tid som något av motsatsen till ett krigiskt land. Efter 200 år utan krig såg nog även många svenskar på sig själva som ett sällsynt fredligt folk – främmande för de brutala konflikter man endast såg på nyhetssändningar.

Det faktum att svenskarna i många generationer valt att hålla sig borta från omfattande militära maktkamper har också sina historiska förklaringar. Såren var länge djupa efter 1809 års krig, när den östra rikshalvan gick förlorad till Ryssland och tiotusentals inkallade svenskar och finländare stupade – de flesta av sjukdomar, svält och köld.

Fasorna under 1900-talets världskrig stärkte sedan ytterligare övertygelsen om att krigets fasor inte var någonting vi ville uppleva i Sverige igen – utan tvärtom aktivt göra vad vi kunde för att undvika.

Annons:

Krig är fred, fred är krig

Idag är situationen en helt annan. Om det någon gång är på sin plats att parafrasera George Orwells 1984 är det i bemärkelsen av att fred har blivit krig och att krig har blivit fred. Något djupt störande har skett med det offentliga rummet i Sverige och Europa i samband med Ukrainakriget.

I princip alla konventionella rum och offentliga forum av röster skriker efter ökad eskalering och fientlighet mot Ryssland. Kriget är på väg, och vi måste göra oss redo för det med alla medel – är budskapet som ska hamras in.

Kriget kommer när som helst – eller så är det redan här, hävdar vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet bland annat.

De alltmer lätträknade röster som fortfarande vågar ifrågasätta syftet med hetsen, och istället betonar vikten av diplomati och samtal, blir ofta inte bara misstänkliggjorda utan även direkt angripna för att karaktärsmördas. Insinuationerna går i regel ut på att den som inte vill se ett europeiskt storkrig måste vara någon form av rysk agent – eller åtminstone en nyttig idiot som går Putins ärenden, och som borde sättas under noggrann övervakning.

Diskursen har förvridits så till den grad att viljan till krig utmålas som det självklara, och den som har fräckheten att förespråka diplomati och samtal med Ryssland eller Iran, troligen snart även Kina, helt enkelt måste vara åtminstone lite ondskefull.

Vansinnig retorik

Blott ordet ”fred” har på ett bisarrt sätt kommit att associeras med våld och underkastelse – precis som i Orwells dystopiska berättelse. När enstaka europeiska ledare som Viktor Orbán eller representanter för tyska AfD har mage att förespråka alternativ till fortsatt krig och eskalering, utmålas de som direkt livshotande fiender mot Europa.

Detsamma har gällt de svenska fredsrösterna som, förvisso kraftigt försvagade, ännu finns kvar i periferin. Dessa avfärdas slentrianmässigt som landsförrädare eller ”Putinkramare”, utan att någon riktigt lyckas förklara varför deras hållning väcker ett sådant primalt raseri.

– Det är faktiskt fascinerande hur provocerande det är att förespråka fredliga lösningar, nedrustning och icke-våld. Det har varit så i århundraden, att när det blir en så militariserad debatt så är det röster för fred som ansätts väldigt hårt, konstaterar bland andra Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

– Det borde ju vara tvärtom, för vi har ju alltid stått upp för freden och för de fredliga lösningarna. Men det hänger väldigt tätt samman med att det blir en svartvit bild och militära lösningar som propageras. Då blir det så här, konstaterar hon.

Även statstelevisionen är med på noterna. Foto: faksimil/SVT

Dystopin blev verklighet

I 1984 förekommer också ”Två minuter av hat”, en daglig ritual där medborgarna i Oceanien samlas för att titta på propagandafilmer som framställer ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein som statens värsta fiende – den ultimate förrädaren och hotet mot allt invånarna förväntas hålla kärt.

Deltagarna uppmuntras under ritualen att uttrycka sitt hat mot Goldstein och andra fiender till staten, och ritualen avslutas med att deltagarna hyllar ”Storebror” – den mystiske ledaren för Oceaniens regim.

Syftet med de två minuterna av hat beskrivs som att kanalisera medborgarnas frustration och negativa känslor, bort från den egna regimen – för att istället rikta dem mot påstådda yttre fiender. På så vis förstärker regimen sin kontroll över medborgarna genom att skapa en känsla av gemenskap och samhörighet – och samtidigt dämpas risken för självständigt tänkande, regimkritik och uppror.

Ljud- och bildeffekter används för att piska upp hatstämningen och en stark kollektiv känsla av aggressiv hysteri. I boken kunde ritualen se olika ut på olika dagar – men det var alltid riktat mot statens fiende, ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein.

Det hemska med tvåminutershatet var inte att man var tvungen att spela en roll, utan tvärtom att det var omöjligt att undvika att delta. Inom trettio sekunder var det alltid onödigt att låtsas. En ohygglig extas av rädsla och hämndlystnad, en önskan att döda, tortera, slå in ansikten med en slägga, tycktes flöda genom hela gruppen av människor som en elektrisk ström och förvandlade en till och med mot ens vilja till en grimaserande, skrikande galning”, tänker bokens protagonist och fortsätter:

” … och ändå var den ilska man kände en abstrakt, oriktad känsla som kunde växla från ett objekt till ett annat som lågan från en blåslampa”.

Hjärnorna ska marineras – i hat

Låter det måhända bekant?

I dagens läge är det svenska politiker, lobbyister och mediemoguler som manipulerar och uppmanar svenskarna att spy ut sitt hat mot de senaste årens Goldstein – Ryssland och Putin, nyligen föregånget av kritiker mot covidpolitiken.

Den som inte har insett att ryssarna är ”orcher” och våra demoniska arvfiender kan kort sagt betraktas som landsförrädare. Idrottsmän, kulturutövare och företag som inte bojkottar Ryssland tillräckligt intensivt kan snabbt räkna med drev och att det dyker upp systemlojala journalister som avkräver dem försvarstal.

Massmedia drar slentrianmässigt igång drev mot den som inte är tillräckligt rättrogen. Foto: faksimil/Expressen

I tv-sofforna sitter dästa och Natomärkta imbeciller till experter, likt Natolobbyisten Patrik Oksanen, som slår fast att ”Rysslands hemliga krig mot Sverige har börjat” – och så fortsätter det, dag ut och dag in. Folkets hjärnor ska marineras i krigspropagandan.

Bristen på sansade röster i debatten, och dominansen av samma aggressiva domedagsretorik, är närmast total oavsett vilken etablissemangsmedia man tar del av eller vilken riksdagspolitiker man lyssnar på.

Fler flyr propagandan

När propagandamaskineriet väl drar igång med all sin kraft är det inte lätt att stå emot pressen, och till slut riskerar det att bli ett självspelande piano där krig och hat blir lika naturliga tillstånd som diplomati var igår.

Samtidigt finns det viktiga ljuspunkter. Förtroendet för etablissemangsmedierna är rekordlågt, och allt färre ser något värde i att överhuvudtaget ta del av den alltmer vulgära propagandan.

Vårt hopp står till att svenska folket under ytan fortfarande är fredsälskande, och att fler inser vikten av diplomati än vad som framgår av krigshetsen i det offentliga rummet.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

”Internationellt vatten  –  punkt slut”

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat ”synnerligen stor” ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

”Skuggflotta” – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas ”den ryska skuggflottan” placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen ”skuggfartyg” eller ”skuggflotta” används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

”Inte en enkelriktad väg”

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att ”fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen”.

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad ”drönarmur” längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

”Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset”, skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

”Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig”, skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som ”en Ukraina-budget”, inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

”Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären”, varnade ministern.

Vill se ”patriotiskt skifte”

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

”Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären”, förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett ”patriotiskt skifte” sker i Bryssel.

”Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina”, skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

”Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!”, betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

”Börjar tala om ett tredje världskrig”

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.