MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 29 maj 2025

torsdag 29 maj 2025

Diplomatins död är livsfarlig för oss alla

Det nya kalla kriget

I Folke Bernadottes och Hans Blix land ses hatet och krigshetsen nu som tecken på moralisk resning. Den orwellska förvridningen av det offentliga rummet i Sverige är tragisk och total.

publicerad 12 april 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristersson och svenska Natosoldater i Lettland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Om man för bara ett tiotal år sedan frågade samhällsintresserade människor i andra länder vad de förknippade Sverige med, var chanserna relativt goda att svaret omfattade någon form av fred och diplomati – eller lyfte fram internationellt prominenta diplomater som Hans Blix, Folke Bernadotte eller Dag Hammarskjöld.

Sverige betraktades under lång tid som något av motsatsen till ett krigiskt land. Efter 200 år utan krig såg nog även många svenskar på sig själva som ett sällsynt fredligt folk – främmande för de brutala konflikter man endast såg på nyhetssändningar.

Det faktum att svenskarna i många generationer valt att hålla sig borta från omfattande militära maktkamper har också sina historiska förklaringar. Såren var länge djupa efter 1809 års krig, när den östra rikshalvan gick förlorad till Ryssland och tiotusentals inkallade svenskar och finländare stupade – de flesta av sjukdomar, svält och köld.

Fasorna under 1900-talets världskrig stärkte sedan ytterligare övertygelsen om att krigets fasor inte var någonting vi ville uppleva i Sverige igen – utan tvärtom aktivt göra vad vi kunde för att undvika.

Krig är fred, fred är krig

Idag är situationen en helt annan. Om det någon gång är på sin plats att parafrasera George Orwells 1984 är det i bemärkelsen av att fred har blivit krig och att krig har blivit fred. Något djupt störande har skett med det offentliga rummet i Sverige och Europa i samband med Ukrainakriget.

I princip alla konventionella rum och offentliga forum av röster skriker efter ökad eskalering och fientlighet mot Ryssland. Kriget är på väg, och vi måste göra oss redo för det med alla medel – är budskapet som ska hamras in.

Kriget kommer när som helst – eller så är det redan här, hävdar vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet bland annat.

De alltmer lätträknade röster som fortfarande vågar ifrågasätta syftet med hetsen, och istället betonar vikten av diplomati och samtal, blir ofta inte bara misstänkliggjorda utan även direkt angripna för att karaktärsmördas. Insinuationerna går i regel ut på att den som inte vill se ett europeiskt storkrig måste vara någon form av rysk agent – eller åtminstone en nyttig idiot som går Putins ärenden, och som borde sättas under noggrann övervakning.

Diskursen har förvridits så till den grad att viljan till krig utmålas som det självklara, och den som har fräckheten att förespråka diplomati och samtal med Ryssland eller Iran, troligen snart även Kina, helt enkelt måste vara åtminstone lite ondskefull.

Vansinnig retorik

Blott ordet ”fred” har på ett bisarrt sätt kommit att associeras med våld och underkastelse – precis som i Orwells dystopiska berättelse. När enstaka europeiska ledare som Viktor Orbán eller representanter för tyska AfD har mage att förespråka alternativ till fortsatt krig och eskalering, utmålas de som direkt livshotande fiender mot Europa.

Detsamma har gällt de svenska fredsrösterna som, förvisso kraftigt försvagade, ännu finns kvar i periferin. Dessa avfärdas slentrianmässigt som landsförrädare eller ”Putinkramare”, utan att någon riktigt lyckas förklara varför deras hållning väcker ett sådant primalt raseri.

– Det är faktiskt fascinerande hur provocerande det är att förespråka fredliga lösningar, nedrustning och icke-våld. Det har varit så i århundraden, att när det blir en så militariserad debatt så är det röster för fred som ansätts väldigt hårt, konstaterar bland andra Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

– Det borde ju vara tvärtom, för vi har ju alltid stått upp för freden och för de fredliga lösningarna. Men det hänger väldigt tätt samman med att det blir en svartvit bild och militära lösningar som propageras. Då blir det så här, konstaterar hon.

Även statstelevisionen är med på noterna. Foto: faksimil/SVT

Dystopin blev verklighet

I 1984 förekommer också ”Två minuter av hat”, en daglig ritual där medborgarna i Oceanien samlas för att titta på propagandafilmer som framställer ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein som statens värsta fiende – den ultimate förrädaren och hotet mot allt invånarna förväntas hålla kärt.

Deltagarna uppmuntras under ritualen att uttrycka sitt hat mot Goldstein och andra fiender till staten, och ritualen avslutas med att deltagarna hyllar ”Storebror” – den mystiske ledaren för Oceaniens regim.

Syftet med de två minuterna av hat beskrivs som att kanalisera medborgarnas frustration och negativa känslor, bort från den egna regimen – för att istället rikta dem mot påstådda yttre fiender. På så vis förstärker regimen sin kontroll över medborgarna genom att skapa en känsla av gemenskap och samhörighet – och samtidigt dämpas risken för självständigt tänkande, regimkritik och uppror.

Ljud- och bildeffekter används för att piska upp hatstämningen och en stark kollektiv känsla av aggressiv hysteri. I boken kunde ritualen se olika ut på olika dagar – men det var alltid riktat mot statens fiende, ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein.

Det hemska med tvåminutershatet var inte att man var tvungen att spela en roll, utan tvärtom att det var omöjligt att undvika att delta. Inom trettio sekunder var det alltid onödigt att låtsas. En ohygglig extas av rädsla och hämndlystnad, en önskan att döda, tortera, slå in ansikten med en slägga, tycktes flöda genom hela gruppen av människor som en elektrisk ström och förvandlade en till och med mot ens vilja till en grimaserande, skrikande galning”, tänker bokens protagonist och fortsätter:

” … och ändå var den ilska man kände en abstrakt, oriktad känsla som kunde växla från ett objekt till ett annat som lågan från en blåslampa”.

Hjärnorna ska marineras – i hat

Låter det måhända bekant?

I dagens läge är det svenska politiker, lobbyister och mediemoguler som manipulerar och uppmanar svenskarna att spy ut sitt hat mot de senaste årens Goldstein – Ryssland och Putin, nyligen föregånget av kritiker mot covidpolitiken.

Den som inte har insett att ryssarna är ”orcher” och våra demoniska arvfiender kan kort sagt betraktas som landsförrädare. Idrottsmän, kulturutövare och företag som inte bojkottar Ryssland tillräckligt intensivt kan snabbt räkna med drev och att det dyker upp systemlojala journalister som avkräver dem försvarstal.

Massmedia drar slentrianmässigt igång drev mot den som inte är tillräckligt rättrogen. Foto: faksimil/Expressen

I tv-sofforna sitter dästa och Natomärkta imbeciller till experter, likt Natolobbyisten Patrik Oksanen, som slår fast att ”Rysslands hemliga krig mot Sverige har börjat” – och så fortsätter det, dag ut och dag in. Folkets hjärnor ska marineras i krigspropagandan.

Bristen på sansade röster i debatten, och dominansen av samma aggressiva domedagsretorik, är närmast total oavsett vilken etablissemangsmedia man tar del av eller vilken riksdagspolitiker man lyssnar på.

Fler flyr propagandan

När propagandamaskineriet väl drar igång med all sin kraft är det inte lätt att stå emot pressen, och till slut riskerar det att bli ett självspelande piano där krig och hat blir lika naturliga tillstånd som diplomati var igår.

Samtidigt finns det viktiga ljuspunkter. Förtroendet för etablissemangsmedierna är rekordlågt, och allt färre ser något värde i att överhuvudtaget ta del av den alltmer vulgära propagandan.

Vårt hopp står till att svenska folket under ytan fortfarande är fredsälskande, och att fler inser vikten av diplomati än vad som framgår av krigshetsen i det offentliga rummet.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Västerås stad vill tvångsinlösa rysk-ortodox kyrka

Det nya kalla kriget

publicerad 18 maj 2025
– av Redaktionen
Att beslagta kyrkans mark är en komplicerad process - och därför vill man anlita en "extern specialist" som ska titta närmare på frågan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Heliga Guds Moderns av Kazan rysk-ortodoxa kyrka i Västerås kan snart komma att tvångsinlösas av kommunen.

Fastigheten används eller kan användas för underrättelseverksamhet kopplad till främmande makt”, hävdar stadsledningskontoret, som därmed ansluter sig till Moderaternas krav.

Kyrkan invigdes så sent som 2023 och ligger i närheten av Västerås flygplats. Några konkreta belägg för att kyrkan skulle användas för någon form av främmande underrättelsearbete har inte presenterats, men Säpo uppgav tidigt att det fanns risk för att denna kunde utgöra ett potentiellt säkerhetshot.

Det har bland annat pekats på att bygget delfinansierats av det statliga ryska atomkraftsbolaget Rosatom, och att församlingen fått pengar från Moskvapatriarkatet vilket skulle innebära att kyrkan står under ”främmande makts” kontroll.

Församlingen har hela tiden förnekat att så är fallet, men i april lämnade Moderaterna i Västerås in ett nämndinitiativ där de krävde att staden försöker tvångsinlösa den mark där kyrkan ligger.

Det är inte ett lämpligt läge för en kyrka med stark koppling till främmande makt och där främmande makt har inflytande”, skrev man bland annat.

”Mycket specialiserat rättsområde”

Nu har stadsledningskontoret föreslagit att initiativet ska beviljas, och även om man inte kan bevisa att kyrkan används för någon ljusskygg verksamhet menar man att byggnadens läge och kopplingar till Rosatom, och Moskvapatriarkatet, är tillräckligt graverande för att marken ska beslagtas.

Genom att fastigheten har en koppling till den ryska statens företag för kärnkrafts- och kärnvapenproduktion, Rosatom, innebär den ett pågående hot mot rikets säkerhet”, heter det.

Att beslagta mark är dock en komplicerad juridisk process – och därför vill juridikenheten anlita en expert som ska titta närmare på frågan.

Eftersom det rör sig om ett mycket specialiserat rättsområde, att det saknas vägledande praxis samt med hänsyn till att felaktiga bedömningar kan leda till betydande och säkerhetspolitiska konsekvenser, bedömer juridikenheten att det är nödvändigt att en extern specialist inom rättsområdet utreder frågan”, skriver de.

Om kommunstyrelsen godkänner förslaget kommer ärendet att gå vidare till regeringen, som blir de som fattar det slutgiltiga beslutet om vad som ska hända med kyrkan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauiske ex-presidenten: ”Finns ingen anledning att frukta Rysslands kärnvapen”

Det nya kalla kriget

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Dalia Grybauskaité var en av de röster som redan 2022 förespråkade att Nato skulle angripa Ryssland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.

Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.

– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.

Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.

Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.

– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.

”Ett föråldrat verktyg”

Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.

Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:

– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.

Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.

Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.