MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 5 augusti 2025

tisdag 5 augusti 2025

Veckans historia: 19 september – 25 september

publicerad 19 september 2016
– av Alexander Almqvist
[slider id='31340' name='Veckans historia: 19 september – 25 september' size='full']

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladets artikelserie Veckans historia ger dig en tillbakablick till historiska händelser som ägt rum under denna vecka. Programledare är Alexander Almqvist-Paajanen. Häng med!

 

19 september

634: Staden Damaskus i Bysantinska riket faller efter att det Rashidunska kalifatet, under ledning av Khalid ibn al-Walid, belägrat staden i en knapp månad. Damaskus, som idag är Syriens huvudstad, var den första stora muslimska staden inom det Bysantinska riket att falla i händerna på Kalifatet.

1881: USA:s president James Garfield avlider i sviterna av skottskador från ett attentat den 2 juli samma år. James Garfield var en av de kortast sittande presidenterna i USA:s historia, då han endast innehade presidentposten i 200 dagar. Garfields mördare, Charles J. Guiteau, förklarades vara sinnessjuk och avrättades genom hängning för presidentmordet.

1898: Det Oscarianska operahuset i Stockholm, idag kallat Kungliga Operan, invigs efter att det dåvarande Gustavianska operahuset rivits. Operahuset tog sju år att bygga. På baksidan av Operan finns Sveriges kanske kändaste restaurang, Operakällaren, med tillhörande nattklubben Café Opera.

1967: Republiken Benin utropas som självständig nation efter att ha varit en delstat tillhörande staten Biafra. Republiken Benins självständighet varar i bara ett dygn innan republiken annekteras av Nigeria nästföljande dag. Republiken Benin ska inte förväxlas med den nuvaran de staten Benin, som då hette Republiken Dahomey.

1985: En kraftig jordbävning slår till mot den mexikanska huvudstaden Mexico City på morgonen. Jordbävningen i Mexico City mätte 8,0 på richterskalan och orsakade stor förödelse i huvudstaden. Den exakta dödssiffran varierar, men beräknas hamna någonstans mellan 10 000 till 40 000 omkomna och omkring en halv miljon mexikanare som blev av med sina hem efter jordbävningen. Den dåvarande mexikanska presidenten Miguel de la Madrid har kritiserats för hur han och hans administration agerade efter jordbävningen, bland annat eftersom de la Madrid vägrade ta emot internationellt bistånd då han menade att Mexiko klarade sig på egen hand.

 

20 september

1260: Preussarna inleder ett uppror mot Tyska orden. Den preussiska befolkningen ville frigöra sig mot Tyska orden, som utförde ett korståg mot de hedniska preussarna i syfte att tvinga dessa att konvertera till kristendomen. Upproret mot Tyska orden visar sig inledningsvis bära frukt men Tyska orden, med hjälp av det Tysk-romerska riket och Böhmen, lyckas till slut besegra preussarna och många hedningar flyr istället till Storfurstendömet Litauen.

1519: Den portugisiske sjöfararen och upptäcktsresanden Ferdinand Magellan inleder den första världsomseglingen runt jorden när han sätter segel från Sanlúcar de Barrameda i sydvästra Spanien. Under världsomseglingen seglar Magellan förbi Sydafrika och vidare till Stilla havet genom Alla helgons sund, det som idag kallas Magellans sund. Magellan kunde inte genomföra hela världsomseglingen tillbaka till Europa efter att ha dödats i kriget mellan den spanska ökolonin Macu och ön Cebu, i det som idag är Filippinerna. Av de fem skepp som satte segel från Europa klarade bara ett av skeppen ta sig runt jorden.

1898: Det första numret av den tyska dagstidningen Berliner Morgenpost ges ut. Tidningen grundades av juden Leopold Ullstein. Berliner Morgenpost, som är Berlins näst mest lästa dagstidning, drivs idag av det tyska mediehuset Axel Springer SE.

1946: Filmfestivalen i Cannes anordnas för första gången. Filmfestivalen, som årligen hålls i den franska kuststaden, räknas av många som världens främsta filmfestival. Filmfestivalen i Cannes är välkänt för sitt pris Guldpalmen, som årligen delas ut till årets bästa film.

 

21 september

1435: Kongressen i Arras får hertigdömet Burgund att byta sida och sluta fred med Frankrike i Hundraårskriget. Det hela ses som ett stort nederlag för England, som sedan tidigare varit allierat med Burgund. Sedermera går Frankrike segrande ur Hundraårskriget.

1619: Alingsås får stadsrättigheter av kung Gustav II Adolf och är därmed en av de äldsta städerna i Västergötland. Alingsås är i dag med sina 24 000 invånare den sjunde största tätorten i Västra Götalands län.

1981: Belize förklaras som en självständig nation efter att ha varit en koloni åt Storbritannien sedan 1862. Tidigare tillhörde Belize den förre detta kronkolonin Brittiska Honduras, vilken man kom att bryta med 1973, men man fick vänta till 1981 med att bli självständiga från britterna.

2004: Byggandet av skyskrapan Burj Khalifa i Dubai, Förenade Arabemiraten, inleds. Det kommer att dröja sju år, till 2010, innan byggandet av Burj Khalifa var klart. Burj Khalifa är med sina 828 meter världens högsta fristående byggnad.

 

22 september

1217: Ludvig VIII, kung av Frankrike och England, undertecknar fördraget i Lambeth. I fördraget erkänner han att han inte är Englands rättmätige regent och lämnar den engelska kronan. Henrik III blir istället Englands kung.

1792: Den franska monarkin avslutas officiellt och det franska nationalkonventet deklarerar det som kom att kallas den Första republiken. Första republiken varade till 1804 då republikens förste konsul Napoleon Bonaparte utropar sig till kejsare.

1823: Joseph Smith, grundaren av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, mer känd som Mormonkyrkan, säger sig ha funnit guldplåtar genom att ha vägletts av ängeln Moroni. Guldplåtarna hittade Smith i Manchester, New York, och han kom att översätta texten på guldplåtarna till det som kom att bli Mormons bok några år senare.

1932: Kungadömet Saudiarabien erkänns som stat. Saudiarabien bildades efter att kungadömena Hijaz och Najd slagits samman. Den person som anses ha betytt mest för etableringen av Saudiarabien är Hijaz och Najd slagits samman är kung Ibn Saud, som enade de olika stammarna på Arabiska halvön till ett enat rike. Ibn Saud var Saudiarabiens kung från att landet bildades 1932 till 1953.

 

23 september

1241: Den isländske skalden Snorre Sturlasson mördas. Sturlasson är mest känd för sina många skalder, bland annat Heimskringla. Sturlasson mördades i samband med ett misslyckat uppror mot den norske kungen Håkon Håkonsson.

1909: Fantomen på Operan, skriven av fransmannen Gaston Leroux, publiceras i serieformat i en känd fransk dagstidning. Året därpå släpps Fantomen på Operan som roman och blir en stor succé. 1925 filmatiseras boken och 1986 blir boken en musikal i regi av den berömde Andrew Lloyd Webber. Musikalen har setts av över 100 miljoner människor och räknas som en av de största musikalerna i modern tid.

1913: Fransmannen Roland Garros blir den förste människan att flyga över Medelhavet. Flygningen sträckte sig från Fréjus i södra Frankrike till Bizerte i Tunisien. Roland Garros blev senare stridspilot i Första världskriget och omkom 1918 efter att ha skjutits ner över Ardennerna av tyskarna, bara en dag före sin 30-årsdag. Roland Garros har fått den arena där tennismästerskapet Franska öppna spelas uppkallad efter sig, Stade Roland Garros.

2008: Matti Juhani Saari skjuter ihjäl 10 personer med en pistol på en yrkeshögskola i Kauhajoki, i Södra Österbotten i Finland. Attentatet, som kommit att kallas för skolmassakern i Kauhajoki, är den dödligaste skolskjutningen i Norden. Gärningsmannen Matti Juhani Saari tar även sitt liv i dådet.

 

24 september

1664: Republiken Förenade Nederländerna ger bosättningen New Amsterdam, som kom att växa till dagens New York, till Storbritannien. Detta sker efter att britterna besegrat Nederländerna i det andra engelsk-nederländska kriget. New Amsterdam var också den första stad i Nordamerika där judar bosatte sig. 1667 döper britterna om New Amsterdam till dagens New York.

1896: Friherren och politikern Louis Gerard De Geer avlider 78 år gammal. De Geer är känd som Sveriges första statsminister, vilket han var 1876-1880. I sitt politiska liv var Louis De Geer med och tog fram en rad olika politiska beslut som kom att ha stor betydelse för Sveriges framtid. Bland annat lagarna om ogift kvinnas myndighet vid 25 års ålder samt konkurslagen.

1973: Guinea-Bissau förklaras som en självständig nation. Detta efter att landet tidigare varit en koloni åt Portugal. Året därpå, 1974, erkänner även Portugal Guinea-Bissau som självständigt. Den marxistiska befrielserörelsen i Guinea-Bissau lyckades, med stöd av bland annat Sovjetunionen, Kuba och Kina, besegra den portugisiska kolonialmakten. Efter självständigheten utfördes flera massakrer av de soldater som slagits på portugisernas sida. Den 24 september är Guinea-Bissaus nationaldag.

1991: Det amerikanska grungebandet Nirvana släpper albumet Nevermind. Albumet, med låtar som Smells Like Teen Spirit, Come as You Are, In Bloom och Lithium, kom att bli bandets största kommersiella succé och har sålts i omkring 30 miljoner exemplar.

 

25 september

1396: Osmanska riket segrar i Slaget vid Nikopolis där man besegrar en kristen allians bestående av bland annat Bulgarien, Ungern, Polen, Tysk-romerska riket, Valakiet och Frankrike. Den osmanska segern blir ett hårt nederlag för det kristna Europa och bereder väg för en omfattande expansion av Osmanska riket, som senare kom att annektera stora delar av Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika.

1598: Hertig Karl, även känd som Karl IX, besegrar Sigismund, kung av Sverige och Polen, i Slaget vid Stångebro, strax utanför Linköping. Slaget fick stor betydelse för hertig Karls krig mot Sigismund, vilken fick komma att fly från Sverige. Efter kriget, som hertig Karl går segrande ur, upplöses den Svensk-polska unionen och Sverige blir en självständig nation, vilket man är än idag.

1789: Den amerikanska kongressen godkänner det som idag kommit att kallas för Bill of Rights, rättighetsförklaringen. I Bill of Rights finns 10 tillägg som ger medborgarna, från början endast vita män, i USA särskilda rättigheter, bland annat rätten att bära vapen.

 

 

Alexander Almqvist-Paajanen
alexander.almqvist@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En dikt om barnen i Gaza medan världen ser på

Folkmordet i Gaza

De gråter av hunger och drömmer om fred – men omvärlden tiger. Konstnärinnan och poeten Malin Sellergren skildrar i denna dikt barnens outhärdliga verklighet.

publicerad Idag 21:41

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Daglig skräck och daglig fasa,
lever barnen med i Gaza.
Sex tusen lastbilar med livsnödvändig mat
förvägras inträde i Gazas habitat.
Bilarna tvingas vänta där utanför,
medan barn och vuxna utav svälten dör.

Bomberna har fallit, och pulveriserat nästan allt
barnen får sova på marken där det är hårt och kallt.
På natten gråter de av mardrömmar
och de gråter även på dagen,
för hungern river hål i magen.

Var finns slutet på befolkningens plåga?
Snart sinar livet, och hoppets sista låga!
Knappt någon mat, någon enda i Gaza får
och en mammas älskade pojke blev skjuten i huvudet igår.
– Jag är nästan framme nu, jag klarade mig, tänkte han.
Men då träffades han av en kula, och i dimmorna försvann.

Han och tusentals andra försökte mot en matutdelning kuta.
Men precis när de var framme, började militären på dem skjuta.
Och runt omkring i staden har barn skjutits till döds,
endast på grund av att de som palestinier fötts.
Livrädda är världens politiker – detta folkmord får inte kritiseras,
och minsta lilla sanktion mot Israel måste i veckor planeras.
Kanske kan man bojkotta importen av israeliska apelsiner?
eller vore det kanske mer effektivt att bojkotta mandariner?

Samtidigt förser USA Israel med tonvis av krigsmaterial
och skänker några luftburna matlådor, för att lindra sitt samvetskval.
En svältande miljonbefolkning behöver förstås mer än så
men någon större hjälp från omvärlden tycks de inte kunna få.

Nej, ingen får säga till Israels ledare att de borde skämmas,
i rädsla för att Israel då ska hämnas.
Och ingen vill riskera att bli kallad för antisemit
för den som kritiserar en jude, är själv en skit.
Israels makt över världen, lamslår ledarna i passivitet
medan ledarna skäms och är djupt uppgivna i hemlighet.

Under tiden offras barnen på löpande band
och israeliska ledare hävdar öppet,
att de ska erövra palestiniernas land.
Så de palestinska barnen måste så snabbt som möjligt försvinna
för att bulldozers ska kunna jämna alla bosättningar
– och hela folket bort tvinga.

Hos barnen själva är förtvivlan ofantligt stor.
Många har förlorat sina syskon, sina vänner, sin far och sin mor.
Nu tvingas de överleva utan knappt någon mat
fångade i en råttfälla, i skräckens habitat.

 

Malin Sellergren, PoeticArtstories

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad 2 augusti 2025
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Clint Eastwood 95 år – en levande filmlegend

publicerad 31 juli 2025
– av Jan Sundstedt
En ikonisk bild på Clint Eastwood ur Sergio Leone-regisserade "För en handfull dollar" (1964).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Clint Eastwood må ha fyllt 95 år för ett par månader sedan – men myten, blicken och filmarvet är ständigt unga. En stillsam titan i en skrikig samtid.

Clint Eastwood fyllde den 31 maj 95 år. En ålder som för de flesta innebär långa promenader, pensionärsrabatt och eftermiddagsslummer – men för Clint har det snarare blivit ännu ett kapitel i en redan sällsynt livsresa.

Från starten i 1950-talets tv-westernserier till rollen som ikonisk revolverman i Sergio Leones Dollartrilogi, från cynisk antihjälte i Dirty Harry (1971) till hyllad regissör av Oscarsvinnare som Unforgiven (1992) och Million Dollar Baby (2004) – Clint Eastwoods karriär är så nära amerikansk filmhistoria man kan komma i ett enda liv.

Lågmäld och magnetisk

Han har varit actionhjälte och dramaregissör, symbol för tyst styrka och kreativ envishet. I en bransch där många skådespelare tvingas in i fack, har Clint alltid lyckats vara både publikfavorit och auteur.

Det är få som både har suttit på hästryggen i ökenstoft och samtidigt lett en regiproduktion med stram precision bakom kameran – gärna med ett jazzstycke av Monk eller Brubeck i lurarna.

Hans närvaro, oavsett om han mumlar genom tänderna i Gran Torino (2008), stulit ryska stridsplan i Firefox (1982) eller gestaltar emotionell sårbarhet i The Bridges of Madison County (1995), har alltid burit ett slags gravitationsfält: lågmält men magnetiskt.

Clint Eastwood har aldrig behövt skrika för att synas – han har alltid litat på att publiken lyssnar.

Clint Eastwood tillsammans med Donald Sutherland (t. v.) och Telly Savalas (t. h.) i ”Kellys Hjältar” (1970). Foto: Jan Sundstedt kollektion

Medan andra i branschen pensionerar sig långt tidigare, ångade han på som regissör upp i 90-årsåldern. Juror No. 2, som hade premiär i slutet av 2024, ser förvisso ut att bli hans sista film – men ingen vet säkert. Clint själv ger inga besked. Kanske är tystnaden i sig ett slags avskedsreplik.

För alla som växt upp med hans filmer – oavsett om det var spaghettiwestern, hårdkokta 70-talsthrillers eller moderna moraliska dramer – är det något märkligt trösterikt i att han fortfarande är med oss. Levande, närvarande, värdig.

95 år. Ett liv av film, envishet och kompromisslöshet. Vi lyfter på hatten – och hoppas han fortsätter att blicka mot horisonten, med samma lugna, genomträngande blick som alltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tv-serien Solsidan slutar sändas

publicerad 30 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Komediserien Solsidan läggs ner efter tio säsonger. Nu ska de sista två säsongerna spelas in.

Solsidan handlar om fyra vänner och deras liv i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där tampas man med familjeliv och andra vardagliga bekymmer samt diverse typiska svenska pinsamheter.

Serien sändes första gången under 2010 på TV4 och blev snabbt populär bland svenskarna. Det är bland annat skådespelaren Felix Herngren, som också spelar en av huvudpersonerna, som har skrivit manus. Under åren har serien blivit en av de mest streamade på TV4 Play.

Nu planerar man att lägga ner den populära serien.

Det är det allra sista avsnittet. Det är vad som är sagt, säger Henrik Dorsin, som spelar Ove, till Bonniertidningen Expressen.

TV4:s kärna

Serien tog en paus under 2015 och återkom sedan med en långfilm 2017, som blev den mest sedda på bio det året. Sedan återupptogs serien 2019. Under 2023 beställde TV4 de sista två säsongerna och serien beskrevs av kanalen som ”en av nycklarna” för TV4:s framtid.

Vi behöver några sådana här tältpinnar som vi vet att vi kan återkomma till och som vi med god framförhållning kan stå stadigt i och som symboliserar det som vi tycker är TV4:s kärna, sade kanaldirektör Fredrik Arefalk vid den tidpunkten.

Trots det kommer man inte att fortsätta med serien. Totalt kommer det att bli tio säsonger och hundra avsnitt. I nuläget spelas de två sista säsongerna in.

Säsong nio kommer att sändas på TV4 Play under hösten 2025. Det är oklart när den sista säsongen kommer att sändas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.