MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 11 maj 2025

söndag 11 maj 2025

Veckans historia: 19 september – 25 september

publicerad 19 september 2016
– av Alexander Almqvist
[slider id='31340' name='Veckans historia: 19 september – 25 september' size='full']

Nya Dagbladets artikelserie Veckans historia ger dig en tillbakablick till historiska händelser som ägt rum under denna vecka. Programledare är Alexander Almqvist-Paajanen. Häng med!

 

19 september

634: Staden Damaskus i Bysantinska riket faller efter att det Rashidunska kalifatet, under ledning av Khalid ibn al-Walid, belägrat staden i en knapp månad. Damaskus, som idag är Syriens huvudstad, var den första stora muslimska staden inom det Bysantinska riket att falla i händerna på Kalifatet.

1881: USA:s president James Garfield avlider i sviterna av skottskador från ett attentat den 2 juli samma år. James Garfield var en av de kortast sittande presidenterna i USA:s historia, då han endast innehade presidentposten i 200 dagar. Garfields mördare, Charles J. Guiteau, förklarades vara sinnessjuk och avrättades genom hängning för presidentmordet.

1898: Det Oscarianska operahuset i Stockholm, idag kallat Kungliga Operan, invigs efter att det dåvarande Gustavianska operahuset rivits. Operahuset tog sju år att bygga. På baksidan av Operan finns Sveriges kanske kändaste restaurang, Operakällaren, med tillhörande nattklubben Café Opera.

1967: Republiken Benin utropas som självständig nation efter att ha varit en delstat tillhörande staten Biafra. Republiken Benins självständighet varar i bara ett dygn innan republiken annekteras av Nigeria nästföljande dag. Republiken Benin ska inte förväxlas med den nuvaran de staten Benin, som då hette Republiken Dahomey.

1985: En kraftig jordbävning slår till mot den mexikanska huvudstaden Mexico City på morgonen. Jordbävningen i Mexico City mätte 8,0 på richterskalan och orsakade stor förödelse i huvudstaden. Den exakta dödssiffran varierar, men beräknas hamna någonstans mellan 10 000 till 40 000 omkomna och omkring en halv miljon mexikanare som blev av med sina hem efter jordbävningen. Den dåvarande mexikanska presidenten Miguel de la Madrid har kritiserats för hur han och hans administration agerade efter jordbävningen, bland annat eftersom de la Madrid vägrade ta emot internationellt bistånd då han menade att Mexiko klarade sig på egen hand.

 

20 september

1260: Preussarna inleder ett uppror mot Tyska orden. Den preussiska befolkningen ville frigöra sig mot Tyska orden, som utförde ett korståg mot de hedniska preussarna i syfte att tvinga dessa att konvertera till kristendomen. Upproret mot Tyska orden visar sig inledningsvis bära frukt men Tyska orden, med hjälp av det Tysk-romerska riket och Böhmen, lyckas till slut besegra preussarna och många hedningar flyr istället till Storfurstendömet Litauen.

1519: Den portugisiske sjöfararen och upptäcktsresanden Ferdinand Magellan inleder den första världsomseglingen runt jorden när han sätter segel från Sanlúcar de Barrameda i sydvästra Spanien. Under världsomseglingen seglar Magellan förbi Sydafrika och vidare till Stilla havet genom Alla helgons sund, det som idag kallas Magellans sund. Magellan kunde inte genomföra hela världsomseglingen tillbaka till Europa efter att ha dödats i kriget mellan den spanska ökolonin Macu och ön Cebu, i det som idag är Filippinerna. Av de fem skepp som satte segel från Europa klarade bara ett av skeppen ta sig runt jorden.

1898: Det första numret av den tyska dagstidningen Berliner Morgenpost ges ut. Tidningen grundades av juden Leopold Ullstein. Berliner Morgenpost, som är Berlins näst mest lästa dagstidning, drivs idag av det tyska mediehuset Axel Springer SE.

1946: Filmfestivalen i Cannes anordnas för första gången. Filmfestivalen, som årligen hålls i den franska kuststaden, räknas av många som världens främsta filmfestival. Filmfestivalen i Cannes är välkänt för sitt pris Guldpalmen, som årligen delas ut till årets bästa film.

 

21 september

1435: Kongressen i Arras får hertigdömet Burgund att byta sida och sluta fred med Frankrike i Hundraårskriget. Det hela ses som ett stort nederlag för England, som sedan tidigare varit allierat med Burgund. Sedermera går Frankrike segrande ur Hundraårskriget.

1619: Alingsås får stadsrättigheter av kung Gustav II Adolf och är därmed en av de äldsta städerna i Västergötland. Alingsås är i dag med sina 24 000 invånare den sjunde största tätorten i Västra Götalands län.

1981: Belize förklaras som en självständig nation efter att ha varit en koloni åt Storbritannien sedan 1862. Tidigare tillhörde Belize den förre detta kronkolonin Brittiska Honduras, vilken man kom att bryta med 1973, men man fick vänta till 1981 med att bli självständiga från britterna.

2004: Byggandet av skyskrapan Burj Khalifa i Dubai, Förenade Arabemiraten, inleds. Det kommer att dröja sju år, till 2010, innan byggandet av Burj Khalifa var klart. Burj Khalifa är med sina 828 meter världens högsta fristående byggnad.

 

22 september

1217: Ludvig VIII, kung av Frankrike och England, undertecknar fördraget i Lambeth. I fördraget erkänner han att han inte är Englands rättmätige regent och lämnar den engelska kronan. Henrik III blir istället Englands kung.

1792: Den franska monarkin avslutas officiellt och det franska nationalkonventet deklarerar det som kom att kallas den Första republiken. Första republiken varade till 1804 då republikens förste konsul Napoleon Bonaparte utropar sig till kejsare.

1823: Joseph Smith, grundaren av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, mer känd som Mormonkyrkan, säger sig ha funnit guldplåtar genom att ha vägletts av ängeln Moroni. Guldplåtarna hittade Smith i Manchester, New York, och han kom att översätta texten på guldplåtarna till det som kom att bli Mormons bok några år senare.

1932: Kungadömet Saudiarabien erkänns som stat. Saudiarabien bildades efter att kungadömena Hijaz och Najd slagits samman. Den person som anses ha betytt mest för etableringen av Saudiarabien är Hijaz och Najd slagits samman är kung Ibn Saud, som enade de olika stammarna på Arabiska halvön till ett enat rike. Ibn Saud var Saudiarabiens kung från att landet bildades 1932 till 1953.

 

23 september

1241: Den isländske skalden Snorre Sturlasson mördas. Sturlasson är mest känd för sina många skalder, bland annat Heimskringla. Sturlasson mördades i samband med ett misslyckat uppror mot den norske kungen Håkon Håkonsson.

1909: Fantomen på Operan, skriven av fransmannen Gaston Leroux, publiceras i serieformat i en känd fransk dagstidning. Året därpå släpps Fantomen på Operan som roman och blir en stor succé. 1925 filmatiseras boken och 1986 blir boken en musikal i regi av den berömde Andrew Lloyd Webber. Musikalen har setts av över 100 miljoner människor och räknas som en av de största musikalerna i modern tid.

1913: Fransmannen Roland Garros blir den förste människan att flyga över Medelhavet. Flygningen sträckte sig från Fréjus i södra Frankrike till Bizerte i Tunisien. Roland Garros blev senare stridspilot i Första världskriget och omkom 1918 efter att ha skjutits ner över Ardennerna av tyskarna, bara en dag före sin 30-årsdag. Roland Garros har fått den arena där tennismästerskapet Franska öppna spelas uppkallad efter sig, Stade Roland Garros.

2008: Matti Juhani Saari skjuter ihjäl 10 personer med en pistol på en yrkeshögskola i Kauhajoki, i Södra Österbotten i Finland. Attentatet, som kommit att kallas för skolmassakern i Kauhajoki, är den dödligaste skolskjutningen i Norden. Gärningsmannen Matti Juhani Saari tar även sitt liv i dådet.

 

24 september

1664: Republiken Förenade Nederländerna ger bosättningen New Amsterdam, som kom att växa till dagens New York, till Storbritannien. Detta sker efter att britterna besegrat Nederländerna i det andra engelsk-nederländska kriget. New Amsterdam var också den första stad i Nordamerika där judar bosatte sig. 1667 döper britterna om New Amsterdam till dagens New York.

1896: Friherren och politikern Louis Gerard De Geer avlider 78 år gammal. De Geer är känd som Sveriges första statsminister, vilket han var 1876-1880. I sitt politiska liv var Louis De Geer med och tog fram en rad olika politiska beslut som kom att ha stor betydelse för Sveriges framtid. Bland annat lagarna om ogift kvinnas myndighet vid 25 års ålder samt konkurslagen.

1973: Guinea-Bissau förklaras som en självständig nation. Detta efter att landet tidigare varit en koloni åt Portugal. Året därpå, 1974, erkänner även Portugal Guinea-Bissau som självständigt. Den marxistiska befrielserörelsen i Guinea-Bissau lyckades, med stöd av bland annat Sovjetunionen, Kuba och Kina, besegra den portugisiska kolonialmakten. Efter självständigheten utfördes flera massakrer av de soldater som slagits på portugisernas sida. Den 24 september är Guinea-Bissaus nationaldag.

1991: Det amerikanska grungebandet Nirvana släpper albumet Nevermind. Albumet, med låtar som Smells Like Teen Spirit, Come as You Are, In Bloom och Lithium, kom att bli bandets största kommersiella succé och har sålts i omkring 30 miljoner exemplar.

 

25 september

1396: Osmanska riket segrar i Slaget vid Nikopolis där man besegrar en kristen allians bestående av bland annat Bulgarien, Ungern, Polen, Tysk-romerska riket, Valakiet och Frankrike. Den osmanska segern blir ett hårt nederlag för det kristna Europa och bereder väg för en omfattande expansion av Osmanska riket, som senare kom att annektera stora delar av Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika.

1598: Hertig Karl, även känd som Karl IX, besegrar Sigismund, kung av Sverige och Polen, i Slaget vid Stångebro, strax utanför Linköping. Slaget fick stor betydelse för hertig Karls krig mot Sigismund, vilken fick komma att fly från Sverige. Efter kriget, som hertig Karl går segrande ur, upplöses den Svensk-polska unionen och Sverige blir en självständig nation, vilket man är än idag.

1789: Den amerikanska kongressen godkänner det som idag kommit att kallas för Bill of Rights, rättighetsförklaringen. I Bill of Rights finns 10 tillägg som ger medborgarna, från början endast vita män, i USA särskilda rättigheter, bland annat rätten att bära vapen.

 

 

Alexander Almqvist-Paajanen
alexander.almqvist@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bisarra barnserien beskrivs som ”digital drog”

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 9 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Cocomelon
Barnserien Cocomelons karaktärer med dess abnorma proportioner.

Barnserien Cocomelon lockar små barn världen över med sina färgglada animationer och trallvänliga sånger. Trots den enorma populariteten växer kritiken mot serien, där vissa varningar hörs om att dess extrema klippning kan påverka barns hjärnor mycket negativt.

Allt fler föräldrar och experter ifrågasätter det extremt snabba tempot i Cocomelon och om den massproducerade stilen verkligen är bra för unga hjärnor, eller om den snarare riskerar att göra barn överstimulerade och rastlösa.

En av de stora invändningarna mot Cocomelon är den snabba klipptekniken, där kameravinklar byts ut varannan till var tredje sekund. Ett hektiskt och överdrivet tempo som dessvärre är alltför vanligt i modern barnunderhållning, men som här tas till en ny nivå.

Enligt en studie från PubMed Central (PMC) riskerar 4-åringars exekutiva funktioner, som självkontroll och arbetsminne, att kraftigt försämras efter att ha exponerats alltför länge av snabba klipp.

Många föräldrar rapporterar också att deras barn blir uppjagade efter att ha tittat på barnserier som Cocomelon, och på sociala medieplattformar som X det finns rikligt med kritik.

Massproducerad estetik

Även annan forskning indikerar att snabba kamera- och klippväxlingar kan påverka små barns koncentration negativt. Det snabba tempot är heller ingen slump. Cocomelon är designat för att fånga barns uppmärksamhet, men vissa menar att det nu går för långt.

Enligt Findmykids.org kan de konstanta intrycken trigga dopaminpåslag, vilket gör att barn söker samma snabba belöning även utanför skärmen – något som kan göra det svårare för dem att fokusera på lugnare aktiviteter som läsning eller lek.

Utöver tempot får även seriens estetik kritik. Seriens karaktärer har, likt en majoritet av animerade produktioner av idag, oproportionerligt stora huvuden och överdrivet glättiga uttryck, vilket vissa upplever som obehagligt.

För många föräldrar och tittare känns det som att serien är gjord på löpande band där kvantitet går före kvalitet, och resultatet blir en estetik som snarare skrämmer än charmar.

Åsikterna går isär

Till skillnad från traditionellt tecknade serier som Scooby-Doo är Cocomelon animerad på ett sätt som prioriterar kvantitet över kvalitet, vilket märks i de oproportionerliga karaktärerna och den löpande band-känslan.

Åsikterna om Cocomelon går isär. Vissa experter, som Rebecca Cowan vid Walden University, menar att det saknas tillräckliga bevis för att peka ut just Cocomelon som problemet – istället är det den totala skärmtiden som kan vara skadlig.

Utan empirisk forskning om programmet Cocomelon finns det inga data som kan underbygga påståenden om att programmet är överstimulerande på grund av tempot i scenerna, menar hon.

Men andra varnar för att seriens tempo och överstimulerande element kan påverka barns utveckling mycket negativt, särskilt när det gäller koncentration och lugn.

Cocomelon kan verka som en enkel lösning för att underhålla små barn, men det är värt att fundera på vad det snabba tempot och den massproducerade stilen gör med unga tittare.

Tre tips på kvalitativa barnserier i behagligt tempo

Arriettys dolda värld, berömd animerad japansk film

Nalle Puh

Pettson och Findus

Bluey - en ny populär barnserie

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad 8 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad 8 maj 2025
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad 6 maj 2025
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.