MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 29 augusti 2025

fredag 29 augusti 2025

 

Veckans historia: 19 september – 25 september

publicerad 19 september 2016
– av Alexander Almqvist
[slider id='31340' name='Veckans historia: 19 september – 25 september' size='full']

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladets artikelserie Veckans historia ger dig en tillbakablick till historiska händelser som ägt rum under denna vecka. Programledare är Alexander Almqvist-Paajanen. Häng med!

 

19 september

634: Staden Damaskus i Bysantinska riket faller efter att det Rashidunska kalifatet, under ledning av Khalid ibn al-Walid, belägrat staden i en knapp månad. Damaskus, som idag är Syriens huvudstad, var den första stora muslimska staden inom det Bysantinska riket att falla i händerna på Kalifatet.

1881: USA:s president James Garfield avlider i sviterna av skottskador från ett attentat den 2 juli samma år. James Garfield var en av de kortast sittande presidenterna i USA:s historia, då han endast innehade presidentposten i 200 dagar. Garfields mördare, Charles J. Guiteau, förklarades vara sinnessjuk och avrättades genom hängning för presidentmordet.

1898: Det Oscarianska operahuset i Stockholm, idag kallat Kungliga Operan, invigs efter att det dåvarande Gustavianska operahuset rivits. Operahuset tog sju år att bygga. På baksidan av Operan finns Sveriges kanske kändaste restaurang, Operakällaren, med tillhörande nattklubben Café Opera.

1967: Republiken Benin utropas som självständig nation efter att ha varit en delstat tillhörande staten Biafra. Republiken Benins självständighet varar i bara ett dygn innan republiken annekteras av Nigeria nästföljande dag. Republiken Benin ska inte förväxlas med den nuvaran de staten Benin, som då hette Republiken Dahomey.

1985: En kraftig jordbävning slår till mot den mexikanska huvudstaden Mexico City på morgonen. Jordbävningen i Mexico City mätte 8,0 på richterskalan och orsakade stor förödelse i huvudstaden. Den exakta dödssiffran varierar, men beräknas hamna någonstans mellan 10 000 till 40 000 omkomna och omkring en halv miljon mexikanare som blev av med sina hem efter jordbävningen. Den dåvarande mexikanska presidenten Miguel de la Madrid har kritiserats för hur han och hans administration agerade efter jordbävningen, bland annat eftersom de la Madrid vägrade ta emot internationellt bistånd då han menade att Mexiko klarade sig på egen hand.

 

20 september

1260: Preussarna inleder ett uppror mot Tyska orden. Den preussiska befolkningen ville frigöra sig mot Tyska orden, som utförde ett korståg mot de hedniska preussarna i syfte att tvinga dessa att konvertera till kristendomen. Upproret mot Tyska orden visar sig inledningsvis bära frukt men Tyska orden, med hjälp av det Tysk-romerska riket och Böhmen, lyckas till slut besegra preussarna och många hedningar flyr istället till Storfurstendömet Litauen.

1519: Den portugisiske sjöfararen och upptäcktsresanden Ferdinand Magellan inleder den första världsomseglingen runt jorden när han sätter segel från Sanlúcar de Barrameda i sydvästra Spanien. Under världsomseglingen seglar Magellan förbi Sydafrika och vidare till Stilla havet genom Alla helgons sund, det som idag kallas Magellans sund. Magellan kunde inte genomföra hela världsomseglingen tillbaka till Europa efter att ha dödats i kriget mellan den spanska ökolonin Macu och ön Cebu, i det som idag är Filippinerna. Av de fem skepp som satte segel från Europa klarade bara ett av skeppen ta sig runt jorden.

1898: Det första numret av den tyska dagstidningen Berliner Morgenpost ges ut. Tidningen grundades av juden Leopold Ullstein. Berliner Morgenpost, som är Berlins näst mest lästa dagstidning, drivs idag av det tyska mediehuset Axel Springer SE.

1946: Filmfestivalen i Cannes anordnas för första gången. Filmfestivalen, som årligen hålls i den franska kuststaden, räknas av många som världens främsta filmfestival. Filmfestivalen i Cannes är välkänt för sitt pris Guldpalmen, som årligen delas ut till årets bästa film.

 

21 september

1435: Kongressen i Arras får hertigdömet Burgund att byta sida och sluta fred med Frankrike i Hundraårskriget. Det hela ses som ett stort nederlag för England, som sedan tidigare varit allierat med Burgund. Sedermera går Frankrike segrande ur Hundraårskriget.

1619: Alingsås får stadsrättigheter av kung Gustav II Adolf och är därmed en av de äldsta städerna i Västergötland. Alingsås är i dag med sina 24 000 invånare den sjunde största tätorten i Västra Götalands län.

1981: Belize förklaras som en självständig nation efter att ha varit en koloni åt Storbritannien sedan 1862. Tidigare tillhörde Belize den förre detta kronkolonin Brittiska Honduras, vilken man kom att bryta med 1973, men man fick vänta till 1981 med att bli självständiga från britterna.

2004: Byggandet av skyskrapan Burj Khalifa i Dubai, Förenade Arabemiraten, inleds. Det kommer att dröja sju år, till 2010, innan byggandet av Burj Khalifa var klart. Burj Khalifa är med sina 828 meter världens högsta fristående byggnad.

 

22 september

1217: Ludvig VIII, kung av Frankrike och England, undertecknar fördraget i Lambeth. I fördraget erkänner han att han inte är Englands rättmätige regent och lämnar den engelska kronan. Henrik III blir istället Englands kung.

1792: Den franska monarkin avslutas officiellt och det franska nationalkonventet deklarerar det som kom att kallas den Första republiken. Första republiken varade till 1804 då republikens förste konsul Napoleon Bonaparte utropar sig till kejsare.

1823: Joseph Smith, grundaren av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, mer känd som Mormonkyrkan, säger sig ha funnit guldplåtar genom att ha vägletts av ängeln Moroni. Guldplåtarna hittade Smith i Manchester, New York, och han kom att översätta texten på guldplåtarna till det som kom att bli Mormons bok några år senare.

1932: Kungadömet Saudiarabien erkänns som stat. Saudiarabien bildades efter att kungadömena Hijaz och Najd slagits samman. Den person som anses ha betytt mest för etableringen av Saudiarabien är Hijaz och Najd slagits samman är kung Ibn Saud, som enade de olika stammarna på Arabiska halvön till ett enat rike. Ibn Saud var Saudiarabiens kung från att landet bildades 1932 till 1953.

 

23 september

1241: Den isländske skalden Snorre Sturlasson mördas. Sturlasson är mest känd för sina många skalder, bland annat Heimskringla. Sturlasson mördades i samband med ett misslyckat uppror mot den norske kungen Håkon Håkonsson.

1909: Fantomen på Operan, skriven av fransmannen Gaston Leroux, publiceras i serieformat i en känd fransk dagstidning. Året därpå släpps Fantomen på Operan som roman och blir en stor succé. 1925 filmatiseras boken och 1986 blir boken en musikal i regi av den berömde Andrew Lloyd Webber. Musikalen har setts av över 100 miljoner människor och räknas som en av de största musikalerna i modern tid.

1913: Fransmannen Roland Garros blir den förste människan att flyga över Medelhavet. Flygningen sträckte sig från Fréjus i södra Frankrike till Bizerte i Tunisien. Roland Garros blev senare stridspilot i Första världskriget och omkom 1918 efter att ha skjutits ner över Ardennerna av tyskarna, bara en dag före sin 30-årsdag. Roland Garros har fått den arena där tennismästerskapet Franska öppna spelas uppkallad efter sig, Stade Roland Garros.

2008: Matti Juhani Saari skjuter ihjäl 10 personer med en pistol på en yrkeshögskola i Kauhajoki, i Södra Österbotten i Finland. Attentatet, som kommit att kallas för skolmassakern i Kauhajoki, är den dödligaste skolskjutningen i Norden. Gärningsmannen Matti Juhani Saari tar även sitt liv i dådet.

 

24 september

1664: Republiken Förenade Nederländerna ger bosättningen New Amsterdam, som kom att växa till dagens New York, till Storbritannien. Detta sker efter att britterna besegrat Nederländerna i det andra engelsk-nederländska kriget. New Amsterdam var också den första stad i Nordamerika där judar bosatte sig. 1667 döper britterna om New Amsterdam till dagens New York.

1896: Friherren och politikern Louis Gerard De Geer avlider 78 år gammal. De Geer är känd som Sveriges första statsminister, vilket han var 1876-1880. I sitt politiska liv var Louis De Geer med och tog fram en rad olika politiska beslut som kom att ha stor betydelse för Sveriges framtid. Bland annat lagarna om ogift kvinnas myndighet vid 25 års ålder samt konkurslagen.

1973: Guinea-Bissau förklaras som en självständig nation. Detta efter att landet tidigare varit en koloni åt Portugal. Året därpå, 1974, erkänner även Portugal Guinea-Bissau som självständigt. Den marxistiska befrielserörelsen i Guinea-Bissau lyckades, med stöd av bland annat Sovjetunionen, Kuba och Kina, besegra den portugisiska kolonialmakten. Efter självständigheten utfördes flera massakrer av de soldater som slagits på portugisernas sida. Den 24 september är Guinea-Bissaus nationaldag.

1991: Det amerikanska grungebandet Nirvana släpper albumet Nevermind. Albumet, med låtar som Smells Like Teen Spirit, Come as You Are, In Bloom och Lithium, kom att bli bandets största kommersiella succé och har sålts i omkring 30 miljoner exemplar.

 

25 september

1396: Osmanska riket segrar i Slaget vid Nikopolis där man besegrar en kristen allians bestående av bland annat Bulgarien, Ungern, Polen, Tysk-romerska riket, Valakiet och Frankrike. Den osmanska segern blir ett hårt nederlag för det kristna Europa och bereder väg för en omfattande expansion av Osmanska riket, som senare kom att annektera stora delar av Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika.

1598: Hertig Karl, även känd som Karl IX, besegrar Sigismund, kung av Sverige och Polen, i Slaget vid Stångebro, strax utanför Linköping. Slaget fick stor betydelse för hertig Karls krig mot Sigismund, vilken fick komma att fly från Sverige. Efter kriget, som hertig Karl går segrande ur, upplöses den Svensk-polska unionen och Sverige blir en självständig nation, vilket man är än idag.

1789: Den amerikanska kongressen godkänner det som idag kommit att kallas för Bill of Rights, rättighetsförklaringen. I Bill of Rights finns 10 tillägg som ger medborgarna, från början endast vita män, i USA särskilda rättigheter, bland annat rätten att bära vapen.

 

 

Alexander Almqvist-Paajanen
alexander.almqvist@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Allt fler artister väljer nu att hoppa av musiktjänsten Spotify.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.

Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.

Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.

Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.

Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.

När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surströmming – en doftande tradition

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Surströmmingens stinkande saga – från saltbrist till världsberömmelse!

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.

Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.

Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.

Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.

Salt- och surströmming

Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.

Gustav Vasas saltbrist

Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.

Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.

Näver och tunna

För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.

Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz

Från vardag till delikatess

Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.

Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.

Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.

Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.

Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.

Brännvin hör till

Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.

På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.

Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).

Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.

Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.

Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.

Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0

”Surströmming Challenge”

Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.

Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump delade ut kulturpris

publicerad 15 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
KISS John Rambo (Sylvester Stallone)
KISS och Sylvester Stallone tillhör årets mottagare av Kennedy Center Honors

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.

Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.

Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.

Donald Trump, som tidigare i år utsågs till styrelseordförande för John F. Kennedy Center for the Performing Arts, uppger att han varit i hög grad involverad i urvalet av mottagare.

Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.

KISS och Stallone bland årets mottagare

KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.

Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.

Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.

Kulturellt Hall of Fame

Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.

Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.

På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är, sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.

Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.

Kennedy Center Honors

  • Grundat: 1978
  • Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
  • Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
  • Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
  • Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”ALIEN: Earth” – när den ursprungliga skräcken landar på hemmaplan

publicerad 12 augusti 2025
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan Ridley Scotts mästerverk Alien år 1979 skickade rysningar genom biosalongerna har franchisen gång på gång försökt återskapa samma stämning av klaustrofobisk skräck, industriell realism och existentiell oro. I höst tar berättelsen ett nytt steg – eller snarare ett nytt avstamp – med tv-serien ALIEN: Earth.

Serien, skapad av Noah Hawley (Fargo, Legion) och med Ridley Scott som producent, utspelar sig år 2120 – två år före händelserna ombord på det till undergång dömda lastfartyget Nostromo från originalfilmen.

För första gången i franchisens historia utspelar sig större delen av handlingen på vår egen planet. Främmande livsformer är med andra ord inte längre en myt i avlägsna kolonier utan ett högst närvarande hot mot mänskligheten.

Intrigen tar sin början när rymdskeppet Maginot kraschar på Jorden, och ombord finns spår av något som varken bör eller får hamna i fel händer.

Wendy (Sydney Chandler) och en specialstyrka skickas för att säkra situationen – men snart står det klart att kampen inte bara gäller fysisk överlevnad utan även mot de megaföretag och maktstrukturer som gärna tar kontroll över det okända – oavsett riskerna.

Bland seriens mest excentriska inslag finns Boy Kavalier (Samuel Blenkin) – en barfota miljardär och ledare för Prodigy Corp, som i sin jakt på biologisk makt har utvecklat syntetiska hybridmänniskor, kallade ”Lost Boys”. Hans mål är att tämja det utomjordiska hotet och använda det för egen vinning.

Fyra nya hot – och en välbekant mardröm

ALIEN: Earth introducerar fyra helt nya utomjordiska arter, designade med omsorg för att komplettera – inte konkurrera med – den ikoniska xenomorfen. Hawley har betonat att han inte velat skapa en ”godispåse av alienliv” utan istället bibehålla den långsamma, nervslitande uppbyggnaden som gjorde originalet så effektivt.

Tidiga recensioner beskriver serien som en återgång till Alien-mytosens kärna: långsamt växande obehag, realism i produktionsdesignen och en närmast påtaglig känsla av fara.

Här finns också den sociala och politiska nerv som präglat de bästa delarna av franchisen – från klassmotsättningar och företagsintriger till frågan om vad det egentligen innebär att vara människa när teknologin suddar ut gränserna.

Premiär och förväntningar

De två första avsnitten släpps den 12 augusti på FX och Hulu i USA (13 augusti på Disney+ internationellt), följt av veckovisa avsnitt fram till säsongsfinalen i oktober.

För många fans – särskilt de som hållit fast vid hoppet om en ny riktig fullträff – är detta kanske det närmaste vi hittills kommit originalfilmens kombination av ren skräck och djup tematik.

Efter år av filmer och spin-offs med varierande kvalitet och försök att blanda action med skräck, ser ALIEN: Earth ut att på allvar våga återvända till mörkret – och påminna oss om varför vi en gång blev rädda för att något skulle höra oss skrika i rymden.

Den här gången behöver vi inte ens lämna planeten…

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.