MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 9 maj 2025

fredag 9 maj 2025


Succéartat 30-årsjubileum för Stora Skivmässan

publicerad 1 oktober 2022
– av Jan Sundstedt
Stora Skivmässan
Skivmässan i Solna tar mer och mer yta i anspråk.

Stora Skivmässan firar i år 30-årsjubileum. Nya Dagbladet passade i samband med jubileet på att besöka det välbesökta arrangemanget i Solnahallen. Ett mässa som med jämna mellanrum även arrangeras i Huskvarna.

När vi i våras återstartade mässan efter två års uppehåll, hade vi en förhoppning om att det med stor sannolikhet fanns ett uppdämt behov. Vi kan nu konstatera att behovet med råge överträffat våra förväntningar, kommenterar Lars-Peter ”LP” Andersson, mässans arrangör.

De välbesökta och enormt uppskattade skivmässorna arrangeras fyra gånger om året. På våren respektive hösten. Utöver Stockholm är metropolen Huskvarna värdstad för arrangemanget.

Med omkring 150 säljare och över 350 bord på plats i Solnahallen samt över tusen besökare, beskriver 1992 års grundare Mats Ekberg att ”det är som om tiden stått stilla vad gäller intresset för Stora Skivmässan”.

Stora Skivmässan
Långa köer till höstens skivmässa i Solna. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Sedan 2010 är det Lars-Peter ”L-P” Andersson som är ansvarig mässarrangör. Till sin hjälp har han utöver Mats Ekberg också entusiasten Hanna Stålrud. Tillsammans med ytterligare cirka sex stycken medarbetare ser man med must och märg till att arrangemanget fungerar som ett urverk.

Lägg därtill ett glödande intresse för vinyl-skivor hos samtliga inblandade, så förstår man att förutsättningarna för ett fullgott event är så gott som perfekta.

Stora Skivmässan L-P Andersson
Arrangör Lars-Peter ”L-P” Andersson. Foto: Privat/med tillstånd.

Drivna säljare

Som besökare på mässan slås man av kunskapen och drivkraften hos mången säljare. Utöver detta går, som en röd tråd, kärleken till fysisk media i allmänhet och vinylskivor i synnerhet genom samtliga bord.

Lejonparten av säljarna är dessutom privatpersoner som gör detta på sin lediga tid. Kärlek till kulturen tycks här vara ledstjärna.

En av dessa säljare är Mikael från Vingåker. Han har dock inte vinylskivor som specialitet utan film. Film i stora lass. Denna dag har Mikael med sig över 2 500 (!) filmer, i form av främst Blu-Ray, till hugade spekulanter.

Jag har samlat på fysisk film i över 35 år, så det har ju blivit en och annan vhs, dvd och nu blu-ray genom åren, berättar Mikael stolt.

Jag var 15 år när jag började samla på film och jag har inte stannat upp sedan dess, deklarerar han.

Likt merparten av övriga säljare på Skivmässan gör Vingåker-sonen detta av främst två skäl. Kärleken till fysisk media och möjligheten till viss avans.

Det jag genererar här går främst till nya inköp av film samt till att täcka utgifterna, berättar Mikael.

Stora Skivmässa
Mikaels favoritregissör är italienska Lucio Fulci. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Nöjda besökare

Det går inte att ta miste på hur glada och nöjda eventets besökare är. Likt arrangörerna och säljarna lyser intresse och kärlek till fysisk media igenom.

Två av dessa är Tyresö-pågarna Mikael och William, båda i 20-årsåldern.

Vi började samla på vinylskivor för ett par år sedan, berättar herrarna.

Vi tröttnade på att enbart lyssna på musik via streaming och digitalt. Att faktiskt hålla i en fysisk skiva och ta del av en hel upplevelse är något speciellt, säger Sebastian, vars favoritband är Gojira och Deftones.

Viss hjärntvätt och uppmuntran har nog farsorna våra stått för, kommenterar William sitt intresse för vinylskivor.

KSMB och Tool är mina favoritband och jag hoppas på något fint fynd idag, tillägger han ivrigt.

Duons budget är satt till cirka 1 000 kronor men ”den hade gärna fått vara större”, avslutar de unga kulturbärarna innan vi skiljs åt.

Stora Skivmässan
De unga kulturbärarna Sebastian och William. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Kaffe & kaka

En annan besökare på Stora Skivmässan är Joakim, 55 år och bosatt i Älta utanför Stockholm. Joakim är – sett till kön, ålder och musiksmak – vad mången betraktare skulle klassificera som den borne skivsamlaren.

KISS, Thin Lizzy och Led Zeppelin är mina tre husband, konstaterar Joakim (till skribentens förtjusning).

Jag växte som så många i min generation upp med KISS. Det var med dem mitt musikintresse började och sedan fortsatte det på den inslagna vägen med andra band. Idag hoppas jag kunna hitta något jag inte redan har – vilket lär bli svårt med tanke på min välfyllda samling, säger Joakim med stolthet i rösten.

Jag har varit en lojal besökare på dessa mässor sedan 90-talet och jag lär väl inte sluta med det förrän det är dags att dra ner rullgardinen, förutspår Joakim innan han artigt ursäktar sig för påfyllnad av kaffe och kaka.

Stora Skivmässan
Alexandra och Natalie ser till besökarna får påfyllning. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Samlarintresse en manlig domän

Besökarna på Stora Skivmässan består uppskattningsvis till 90 procent av män. Män som tålmodigt och artigt köar till de mer eller mindre välfyllda skivbackarna och av samlarobjekt dignande smörgåsborden. Stämningen är god och ett leende tycks aldrig långt borta. Inget kaos här inte.

– Att samla på saker och ting verkar vara något som främst vi män ägnar oss åt, filosoferar duon Andersson/Ekberg.

Inte minst tycks detta gälla allt som avser vinylskivor, konstaterar herrarna med visst medhåll av Hanna Stålrud.

Så är det nog men vi kvinnor lyssnar nog lika mycket på musik. Det som skiljer är antagligen själva samlarbiten, resonerar Hanna.

Trion är dock rörande överens om att själva åldersspannet på besökarna är väldigt brett och spretar över en bred palett.

Vi hade en tillfällig dipp på 00-talet vad gäller det yngre gardet men de kom tillbaka omkring 2010. Besökarna är alltifrån toddlers i barnvagn till långt över 70 år, konstaterar man med glädje.

Vi ser en god tillväxt på vinylfronten samt annan fysisk media. Inom kort öppnar Sveriges tredje fabrik avseende skivpressning. Det om något säger mycket om den vinyl-boost vi sett växa fram under alla dessa år, kommenterar man samstämmigt.

– LP-skivan som sådan kommer aldrig att dö ut… den är tidlös, blir dagen till ära trions förhoppningsfulla slutord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad Igår 15:37
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad Igår 7:06
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad 6 maj 2025
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dissektion av Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik

Dr. Ricardo Duchesne dissekerar i denna artikel Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik, vilken enligt Duchesne möjliggör ett utplånande av västerländsk etnicitet och kultur.

publicerad 5 maj 2025
Jordan Peterson, kanadensisk psykologiprofessor

Den kanadensiske professorn Jordan B Petersons avfärdande av identitetspolitik är fåfäng inför ett politiskt etablissemang som gemensamt beslutat påtvinga Europa massinvandring. Den europeiska minskande befolkningens kulturella identitet ifrågasätts medan utomeuropeiska folks kollektiva kultur uppmuntras.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 maj 2018.


Peterson bemöter ofta anklagelser om att vara högerextrem med att han är klassisk liberal eller libertarian, eftersom han motsätter sig det som kallas ”vitt privilegium”. Han är dock en ordinär konservativ som navigerar i ett akademiskt landskap där enbart vänsterorienterade är välkomna.

Mot bakgrund av denna vänsterdominans kan Peterson framstå som extremt höger, eftersom han kritiserar att våra universitets konsensus definieras av akademiker som offrar individuella identiteters särdrag genom att lovsjunga förmenta etniska minoriteter som muslimer och hbtq-rörelser.

Peterson hävdar att både vänstern och högern bedriver en identitetspolitik som prioriterar gruppskillnader framför individuella olikheter. Han värdesätter västerländska ideal där en persons rättigheter inte skall vara avhängig tillhörighet till ras eller sexuell identitet.

Vänsterns identitetspolitik grundar sig på att sexuell inriktning enbart är en social konstruktion samtidigt som den sexuella identiteten lättvindigt kan justeras genom tillfälliga nycker.

På massinvandringens och mångkulturens villkor är inhemsk individualistisk politik riskabel.

Denna attack på postmodernistisk identitetspolitik är måhända acceptabel. Problemet är att individualistisk politik i vår samtid, med kollektivt kulturella och multikulturella identiteter, är riskfylld.

Européer har varit självständigt ansvariga under en politik med individuella rättigheter. Detta libertarianska tänkesätt har fungerat väl innan europeiska nationer öppnade för miljontals immigranter från länder med nedärvd kollektivistisk kultur.

Européer var klassiskt liberala avhängigt antagandet att deras nationer faktiskt skapades och beboddes av ett folk med stark etnisk identitet, gemensamma traditioner och ursprung.

Ingen nation har någonsin skapats av främmande individer utan på etnonationalistisk identitet och en tydlig känsla för vem som är vän och vem som är fiende.

Västerländska nationer har, vilket var tydligt innan 60-talet, på ett unikt och framgångsrikt sätt kombinerat individuella rättigheter med en stark etnisk identitet. Minoriteters rättigheter är förenliga med denna liberala etniska nationalism.

Vad som inte är förenligt med dessa liberala rättigheter är mandatet att tvinga Västeuropas länder att bevilja medborgarskap till miljontals främmande immigranter.

Den libertarianism som Peterson försvarar är knappast den klassiska utan snarare en kulturmarxistisk variant, konstruerad av samma akademiska vänster han föraktar. Han menar att han är emot särbehandling för någon specifik grupp och att han inte ägnar sig åt identitetspolitik, medan mänskligheten sedan urminnes tider tenderat att bilda grupper efter social, kulturell, sexuell, ekonomisk etc. tillhörighet.

Peterson utkämpar därmed en fåfäng och ensidigt avväpnande strid för en individualism som kollektivt angrips av feminismen och etablissemangets mångfaldspraktikanter.

Vänsterns identitetspolitik kan bara utmanas av en identitetspolitik som erkänner naturens biologiska realiteter och nationell gemenskap.

Dr. Ricardo Duchesne

 

Detta är en något förkortad och bearbetad version av den längre engelska originalartikeln som tidigare publicerats av Council of European Canadians.

Översättning: Per Johansson

Om skribenten

Foto: Arktos

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historisk sociolog och professor vid University of New Brunswick.

Hans primära forskningsområden är den västerländska civilisationen, Västvärldens uppgång och mångfald som ideologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.