Annons:

”Netflixeffekt” får vita kvinnor att söka män i Sydkorea

Uppdaterad augusti 17, 2022, Publicerad augusti 16, 2022 – av Markus Andersson
Den sydkoreanske skådespelaren Gong Yoo är mycket populär.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

210 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Populära Netflixserier har skapat en romantiserad och exotisk bild av sydkoreanska män och lett till att ett stort antal europeiska och amerikanska kvinnor nu söker sig till landet i förhoppningen att hitta en drömpartner. Sökandet slutar dock ofta i besvikelse när de inser att verkligheten skiljer sig från filmens värld.

Underhållningsindustrin med Hollywood i spetsen har under flera decennier anklagats för att exotifiera och romantisera olika utomeuropeiska minoriteter –framförallt svarta män som ofta porträtterats på filmduken som ultramaskulina, sexuella, spännande och kapabla och beredda att försvara sig själva och sina anhöriga i de situationer nöden kräver.

Det är dock inte bara svarta män som exotifieras. Den senaste trenden är att kvinnor från Europa och USA, efter att ha tittat på populära Netflixserier som Crash landing on you och Goblin, reser till Sydkorea i syfte att hitta en partner som är och beter sig som karaktärerna i serierna.

Forskaren Min Joo Lee har intervjuat 123 kvinnor på besök i Sydkorea och i de intervjuer hon genomfört framgår det att de europeiska och amerikanska kvinnorna tror att de sydkoreanska männen precis som i tv-serierna är gentlemannamässiga, romantiska, måna om sitt utseende och i ”kontakt med sin feminina sida”.

Serier som Crash landing on you har skapat en romantiserad bild av sydkoreanska män. Foto: faksimil/Youtube

– Engelska män är halvfulla och håller i en öl eller en död fisk, säger 25-åriga Grace Thornton som reste till Sydkorea från Storbritannien efter att ha sett Crash landing on you och som vidare beskriver sydkoreanska män som ”ridderliga” och ”sagolika”.

Thornton medger att det inte bara handlar om hur de sydkoreanska männen beter sig utan också om att hon själv uppfattas som annorlunda och ”spännande” i Sydkorea och får en uppmärksamhet som hon aldrig fått i Storbritannien.

Hon är inte ensam. 2005 besökte 2,3 miljoner kvinnor Sydkorea – och 2,9 miljoner män. 2019 besökte nästan 10 miljoner kvinnor landet – jämfört med 6,7 miljoner män. En ökning som till stor del bedöms bero på sydkoreanska tv-seriers ökade globala popularitet.

På sociala medier syns samma trend och över 2 500 kanaler på Youtube fokuserar på relationer med en koreansk man och en europeisk eller amerikansk kvinnlig partner. Det hela har till och med blivit en egen genre och minst 35 000 videoklipp av denna typ finns tillgängliga.

Att hitta en sydkoreansk man är mycket trendigt. Foto: faksimil/Youtube

Vissa av videokreatörerna har som affärsidé att de publicerar filmer där de låtsas vara tittarens sydkoreanske pojkvän som frågar hur tittarens dag varit, bjuder dem på middag eller pratar om andra saker på engelska med en tydlig sydkoreansk brytning och med återkommande koreanska fraser.

Ibland är det dock stora skillnader på fiktion och verklighet. Många av de vita kvinnor som anländer till Sydkorea inser snart att männen de träffar i verkligheten inte är lika drömlika och perfekta som de som de ser i tv-serierna, skriver CNN.

Mina, en 20-årig student från Marocko berättar att istället för respektfulla, stiliga och rika män som var ute efter att skydda kvinnor träffade hon snabbt på koreanska män som på gatan försökte övertala henne att ha sex med dem, hon upplever att vissa sydkoreanska män betraktar utländska kvinnor som mer lössläppta än de sydkoreanska och försöker utnyttja detta.

– Vi är temporär njutning. Män är män. Människor är sig lika överallt, säger hon och tillägger att hon tappat intresset för sydkoreanska män och tv-serier.

Den 27-åriga afroamerikanskan Quandra Moore från Washington blev också besviken i sitt letande efter en sydkoreansk partner – bland annat efter att hon blivit tillsagd att ”åka hem till Afrika” och insett att många av männen bara var intresserade av en kortare sexuell relation.

Enligt forskaren Min Joo Lee vittnar flera av hennes intervjuobjekt om att sydkoreanska män kan behandla utländska kvinnor på ett annat sätt än sydkoreanska – eftersom de som utlänningar har ett betydligt mindre socialt kontaktnät. Samtidigt berättar många kvinnor som åkt hem utan att hitta en sydkoreansk partner att de planerar att återvända för nya försök.

– De ser tydligt att alla koreanska män inte är perfekta men de behöver ett alternativ till den nedslående dejtingmarknaden i sina hemländer. De kan inte riktigt släppa det för de hoppas att deras drömförhållanden finns någonstans i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Gävlebocken – den brinnande julsymbolen

Publicerad Idag 10:25 – av Redaktionen
2019 års upplaga av Gävlebocken.

Den är nära tretton meter hög, väger flera ton och byggs av halm. Varje första advent samlas invånarna i Gävle för att inviga stadens berömda julbock. Men Gävlebocken är också känd för sitt återkommande öde: den har en oturlig förmåga att gå upp i lågor. 

I dag, första advent, invigs den 59:e upplagan av Gävlebocken.

Den allra första Gävlebocken ställdes upp den 1 december 1966 på Slottstorget på söder i staden Gävle. Den var då 10 meter hög och vägde tre ton.

Det är oklart exakt vems idé det var att skapa en gigantisk halmbock, men enligt legenden var det handelsmän som ville locka människor till butikerna på söder under julen.

Reklammannen Stig Gavlén och Harry Ström, TV-handlare och ordförande i köpmannaföreningen, pekas ut som möjliga upphovsmän till Gävlebocken.

Inga Ivarsson från Hälsingland, vars familj ägde Edsbyverken som tidigare lånat ut världens största skidor och världens största stol till köpmännen på söder, pekas också ut som en möjlig bockpionjär enligt Visit Gävle.

Tanken var att Gävlebocken skulle bli en fortsättning på temat "världens största halmbock".

Gävlebocken 2009. Foto: Seppo Laine/CC BY 2.0

Traditionen inleds...

Den allra första bocken brann faktiskt också ned, något som skulle visa sig bli ett återkommande traditionellt öde. Redan på nyårsnatten brann den ner, och gärningsmannen åtalades för grov skadegörelse.

Trots detta satte man upp en ny bock året efter, och redan här blev den lite större – cirka 12 meter hög, 6,5 meter lång och med tre meter höga ben.

I två år fick bocken stå orörd, men 1969 brann den åter på nyårsnatten – denna gång greps aldrig gärningsmannen. År 1970 brann den redan natten efter invigningen. Då tröttnade söders köpmän på bockspektaklet och lade ner projektet.

Bocken krymper

Vasaskolans naturvetenskapliga förening tog över Gävlebockens traditioner, men valde att göra en betydligt mindre bock – endast 1,5 meter hög.

Denna bockversion ställdes ut varje advent fram till 1984, men nästan varje år råkade den ut för någon form av sabotage.

1973 var den spårlöst borta men hittades sedan oskadd på en mans bakgård. Mannen dömdes sedan till fängelse för grov stöld. 1980 var det enda året under perioden då bocken fick stå oskadd.

Frakt av Gävlebocken år 2020. Foto: Niklasew/CC BY-SA 4.0

En kändisbock

1985 återgick man till att ställa upp den stora halmbocken, och samma år hamnade Gävlebocken för första gången i Guinness rekordbok. Den mättes då till 12,5 meter.

Sedan 1986 reses både den stora och den lilla bocken varje år, och det var också vid den här tiden – i mitten av 1980-talet – som begreppet Gävlebocken började användas.

1991 kommersialiserades bocken markant. Den försågs med en släde lastad med paket och användes för att göra reklam för olika affärer och varor. Släden blev dock kritiserad eftersom den var ett svartbygge, och efter en del debatt togs den bort.

Under 1990-talet byggdes bocken vid ett tillfälle upp igen efter att ha brunnit ned, denna gång under namnet Hälsingebocken. Den fraktades till Stockholm för att uppmärksamma nedläggningen av Hälsinge regemente och den höga arbetslösheten i Gävleborgs län.

Sport att bränna ner bocken

Det är oklart exakt när det blev en slags ”olovlig sport” att bränna ner den stackars halmbocken, men i nästan alla år har man försökt att få till den ödesdigra traditionen med att elda upp den. Redan på 90-talet satte man in kameraövervakning och sent på 80-talet fanns dess öde på oddslistor.

Under 2014 var oddset enligt vadslagningssajten Betway 1,3 gånger pengarna på att bocken skulle brännas och 3 gånger pengarna på att den skulle klara sig över julen.

Trots skydd och flamskyddsmedel har det varit en hel del anmärkningsvärda händelser under åren. 2004 hackades exempelvis Gävle kommuns webbplats redan i november och meddelandet ”Burn bockjaevel” syntes på både webbsidan och webbkameran. Den brändes sedan 21 december.

Året efter sköt två män – den ena utklädd till tomte och den andra till en pepparkaksgubbe – eldpilar mot bocken så den brann upp.

2010 övervakades bocken av väktare, och tur var väl det – det fanns nämligen planer på att kidnappa den med en helikopter och ta med den till Stockholm.

Symbol för julen

Åtskilliga personer har både åtalats och dömts för dåden mot Gävlebocken under åren. Under 2018 slog hovrätten fast att det handlar om grov skadegörelse att ge sig på halmbocken. Trots det fortsätter försöken att elda upp Gävles julsymbol.

Varje första advent samlas Gävleborna i centrum för invigningen av den nu 59:e bocken, och traditionen har i sig blivit en symbol för julen för många svenskar.

Numera står bocken emellertid inte på Slottstorget utan har flyttats till Rådhuseplanaden strax norr om Rådhustorget.

2024 brann bocken endast upp med hjälp av AI – en falsk bild som lurade både utländska vadslagare och svenska julälskare. Någon riktig brand blev det dock inte, och bocken fick stå kvar hela julen.

Under veckan fraktade man bockens delar till sin plats vid torget med hjälp av lastbilar.

I dag, den 30 november, invigs Gävlebocken under stort spektakel där stadens invånare samlas för en mängd juliga aktiviteter både under dagen och på kvällen. Frågan är om – eller hur länge – bocken får stå i år.

Har man möjlighet bör man nog skynda sig till Gävle, om man vill hinna få en skymt av den ståtliga bocken innan den kanske återigen bränns ner till grunden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hybris: En modig granskning av Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

Uppdaterad november 27, 2025, Publicerad november 27, 2025 – av Markus Andersson
De västerländska makthavarna har levt i tron om att Ryssland går att besegra militärt och ekonomiskt - enligt författaren har de gravt misstagit sig.

I boken "Hybris" utgiven på Karneval förlag ifrågasätter säkerhetsforskaren Ola Tunander det västerländska narrativet om kriget i Ukraina. Med flera decenniers forskning i bagaget analyserar han konflikten ur perspektiv som sällan hörs i svensk offentlig debatt.

Tunander konstaterar att grundläggande principer för säkerhetspolitisk analys har övergetts. "Vad som förr var en självklarhet för varje forskare – och för all del för varje underrättelsetjänst – var att förstå hur motparten, 'den andra' eller fienden, tänker. Men idag beskrivs den som försöker göra det som en 'Putinversteher'", skriver han i boken.

Hans kritik riktar sig mot vad han ser som västvärldens hybris – en moralisk överlägsenhet som präglat Västvärldens konflikter sedan 1990-talet. Medan tidigare krig i Irak och Libyen kunde besegras militärt, menar Tunander att Ukraina är fundamentalt annorlunda. Ryssland uppfattar kriget som ett existentiellt hot och har kärnvapen, vilket förändrar spelplanen totalt.

Omdiskuterade perspektiv

Boken tar upp kontroversiella ämnen: händelserna på Majdan 2014, Nord Stream-sprängningen och medias roll i konflikten. Tunander granskar kriget utifrån folkrätten, geopolitik och ifrågasätter det han ser som etablerade sanningar.

Som Johan B. Löfquist noterar: "Ola Tunander är en röst som inte har släppts fram av våra så kallade fria medier. Hans kunskap, erfarenhet, forskning och åsikter är inget som mainstreammedia efterfrågar eftersom det går tvärs emot mainstream medias eget narrativ."

Obekväm men nödvändig

Ola Tunander är research professor emeritus vid norska fredsforskningsinstitutet PRIO och disputerade 1989 på en avhandling om USA:s maritima strategi i norra Europa. Hans böcker har använts på militärhögskolor i både Sverige och USA.

"Hybris" är inte en bekväm bok, men när debattutrymmet krymper kan alternativa analyser vara nödvändiga – oavsett om man delar författarens slutsatser. Tunanders varning om risken för kärnvapenkrig gör boken högaktuell.

Titel: Hybris
Undertitel: Ukrainakriget, geopolitiken och folkrätten
Förlag: Karneval förlag
Utgivningsår: 2025
ISBN: 9789189494831
Bandtyp: Inbunden
Antal sidor: 280

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Piteå inför kultur som friskvård

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

Piteå kommun tar initiativ för att införa kulturupplevelser som en del av det skattebefriade friskvårdsbidraget. Företag erbjuds nu möjlighet att ge sina anställda tillgång till konserter och föreställningar genom ett särskilt friskvårdskort.

Genom sitt konserthus, Studio Acusticum, lanserar Piteå kommun ett nytt koncept där kulturaktiviteter jämställs med traditionella motionsformer som gym och simning. Tanken är att en konsert eller teaterföreställning ska kunna räknas som friskvård på samma sätt som ett träningspass.

Företag i kommunen kan köpa ett så kallat friskvårdspluskort för 2 500 kronor till sina anställda. Kortet ger tillträde till olika evenemang på konserthuset.

Redan ett 20-tal företag har visat intresse, vilket gläder Roger Norén, chef för Studio Acusticum. Han betonar att engagemanget är starkt.

Det häftiga med Piteåmodellen är att företagen säger att de kommer att genomföra detta oavsett om Skatteverket beviljar subvention eller ej, säger han till Land.se.

I dag räknas inte kulturaktiviteter som friskvård enligt skattereglerna, men Piteå kommun hoppas på att kunna bidra till en förändring.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt över 300 studier som visar att kultur har positiva hälsoeffekter. Forskningen pekar på att kulturupplevelser kan minska stress och psykiska besvär samt stärka den sociala gemenskapen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinas kulturella pärla Jiangsu gästade Stockholm

Publicerad november 24, 2025 – av Markus Andersson
Kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt.

Ett färgstarkt kultur- och turistevenemang som lyfte fram provinsen Jiangsus unika traditioner, hantverk och moderna charm ägde rum i Stockholm den 7 november.

Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism och Kinesiskt Kulturcenter i Stockholm bjöd in till ett inspirerande arrangemang där besökare fick uppleva Kinas kulturella arv genom musik, te, hantverk och interaktiva aktiviteter som speglade både historia och nutid.

Höjdpunkten var en konsert där kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt, en tolkning av ”vattnets” ande, symbolen för Jiangsus elegans och kulturella djup.

Kulturcenter fylldes av besökare som provade te, njöt av utställningar och utforskade möjligheter till framtida samarbeten. Många fascinerades av Jiangsus kombination av tradition, innovation och konstnärlig finess.

Samtidigt visades utställningen Canal Reflections & Craft Revival med tre tematiska rum: Teets smak, Sidens rytm och Porslinets färg. I te-rummet skapade klassiska målningar som Huishan Gathering en poetisk atmosfär, där det välkända gröna teet Biluochun och Yixing-lerkärl erbjöd en smak av Jiangnans förfinade kultur. Jiangsu Phoenix Publishing Group presenterade även den engelska utgåvan av The Taste of Chinese Plants, som för första gången visades för en internationell publik.

I sidentemat stod ett konstverk av skulptural Dalahäst skapad av silkeskokonger, som symbol för mötet mellan kinesiskt och svenskt hantverk. Foto: Nya Dagbladet

Suzhou Silk Museum och varumärket Taihu Snow visade gemensamma skapelser där historiska mönster mötte modern design. Dessutom demonstrerade Suzhou Universitys digitala laboratorium för traditionellt hantverk sitt nya system för färgdigitalisering av broderitekniken kesi, parallellt med en uppvisning av unga Suzhou-broderikonstnärer.

En kvinna från Jiangsu-provinsen visade upp sitt hantverk med broderad sidenkonst. Foto: Nya Dagbladet

I porslinsavdelningen visades eleganta Yixing-gröngods och keramikkonst från Gaochun, en modern tolkning av vattnets andlighet och färgens symbolik i kinesisk estetik.

Stephen Brawer, ordförande för Belt & Road Institute in Sweden, höll ett anförande om Kinas kultur och allmänna utveckling och hur landet lyckats utrota av fattigdom för närmare 800 miljoner människor. Foto: Nya Dagbladet

Jiangsu är en provins som förenar tradition, innovation och hållbar turism, något som allt fler svenska resenärer får upp ögonen för. Evenemanget är en del av Jiangsus internationella program för kultur- och turismfrämjande, med målet att skapa nya broar inom turism, utbildning och kulturellt utbyte.

— Vi vill bjuda in våra svenska vänner att upptäcka Jiangsus skönhet, inte bara som en destination, utan som en kulturell upplevelse som berör alla sinnen, säger Qian Ning från Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism.

Från och med 10 november 2025 gäller en visumfrihetsordning för svenska medborgare till Kina för vistelser upp till 30 dagar, en ny möjlighet att uppleva Jiangsus charm på nära håll.

Guzheng - det uråldriga unika stränginstrument

Guzheng är ett kinesiskt stränginstrument med en historia som sträcker sig över 2 500 år. De tidigaste varianterna uppstod under De stridande staternas period och utvecklades till att bli ett populärt instrument vid hov, ceremonier och banketter under Qin- och Han-dynastierna. Instrumentets utformning förändrades successivt; det fick fler strängar och förbättrad resonans, vilket möjliggjorde större uttryckskraft och musikalisk variation.​

Framför allt under Tangdynastin blomstrade guzhengens roll inom både klassisk och folklig musik, och flera tekniska innovationer gjorde instrumentet än mer mångsidigt. Under 1900-talet infördes nya material i strängarna, och standardiserade former utvecklades för att passa den moderna musikens krav. Idag är guzheng ett av Kinas mest älskade och använda traditionella instrument.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.