Annons:

Den extrema högern

Den otyglade kapitalismen som präglar världens mäktigaste ekonomiska intressen ger uttryck för en ideologi som är både våldsam och totalitär. Det skriver Per Shapiro i en replik till kritiken mot hans debattartikel i Nya Dagbladet och drar paralleller till Peter Wolodarski, Pinochet och den verkliga extrema högern.

Uppdaterad september 20, 2021, Publicerad september 20, 2021
Fr.v. Per Shapiro, Peter Wolodarski, Augusto Pinochet.

Kritiken mot min debattartikel här i Nya Dagbladet blev ungefär den väntade (NyD Debatt 8/9, “Dags för en riktig debatt om covidvaccinen”). I huvudsak kom den att handla om det forum jag valt. Hur kan du skriva i en sådan högertidning? Varför inte i DN? Och många som delade artikeln i (anti-)sociala medier fick motsvarande förebråelser i sina trådar: Jag trodde du hade bättre omdöme än att dela en artikel från ett sådant högerforum!

Högerforum? För mig som är uppvuxen på 1970-talet förknippas extrema högervärderingar med Pinochet och den USA-ledda statskuppen i Chile 1973.

Enligt Washington var utvecklingen i landet alldeles för viktig för att överlåta åt chilenska väljare. "Jag ser inte varför vi behöver stå och se på medan ett land blir kommunistiskt på grund av dess oansvariga folk”, ska utrikesminister Kissinger ha sagt vid ett internt möte.

Den demokratiskt valde ledaren Allende hotade amerikanska vinstintressen med sina planer på att nationalisera viktiga naturtillgångar som de USA-ägda koppargruvorna.

Annons:

Det unika med Pinochet var inte hans fascistiska terrorvälde utan att han blev den förste nyliberale diktatorn, vars ekonomiska modell skilde sig åt från tidigare fasciststaters. Med USA:s massiva närvaro kunde den auktoritära polisstaten samexistera med ekonomiska avregleringar, privatiseringar och globalisering.

Pinochets blodiga kupp ses ofta som startskottet på den nyliberala eran, på den otyglade kapitalism som dominerat världen sedan dess. Många i min generation kopplar säkert ihop extrem höger också med Margaret Thatcher och Ronald Reagan; med attacker mot fackföreningar och avskaffandet av statliga välfärdsprogram.

Somliga associerar kanske också till den USA-stödda terrorn på 1980-talet, när stora delar av Centralamerika härjades av dödspatruller som tränats i US School of the Americas ("School of Coups” som den också kallades). De torterade, våldtog och mördade tiotusentals fattiga småbönder i El Salvador och Nicaragua. De halshögg och brände människor levande – även barn. En specialitet var att lämna mordoffren för allmän beskådan med avskurna genitalier instoppade i munnen, allt för att terrorisera och demoralisera civilbefolkningen. I Guatemala begick militären folkmord på ursprungsbefolkningen, men Reagan urskuldade den inkuppade diktatorn Rios Montt med att säga att han fått ett ”oförtjänt dåligt rykte” och att han ”brann för demokratin”.

En illustration så god som någon av de nyliberala spelreglerna. Det går utmärkt att samarbeta med tyranner och diktatorer så länge de upplåter landets naturresurser för exploatering till utländska bolag. Demokratiskt valda ledare eller folkliga rörelser som vill använda dessa resurser för att utveckla den inhemska välfärden tolereras däremot inte.

Så låt oss återvända till den inledande frågan om var man som skribent bör avhålla sig från att sätta sin penna, om man inte sympatiserar med extrema högervärderingar.

DN:s chefredaktör Peter Wolodarski har uttalat sitt stöd för amerikansk imperialism ända sedan den på lögner baserade invasionen av Irak, ett monstruöst brott mot mänskligheten som förstörde ett land med 27 miljoner människor. Den sista skribenten med verklig integritet på DN:s ledarsida, Göran Rosenberg, sparkades ut av Wolodarski för några år sedan för att han (Rosenberg) kritiserade den brutala israeliska ockupationen och de illegala bosättningarna. Ledarsidan har kopplingar till den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council och driver en aggressiv kampanj för en svensk Nato-anslutning.

Så åtminstone i min vokabulär är en Nato-vurmande apologet för amerikanska krigsbrott och israelisk ockupation en betydligt mer extrem form av höger än Nya Dagbladet.

Jag träffade tidningens chefredaktör Markus Andersson i samband med en av manifestationerna mot Corona-nedstängningar som hölls i Stockholm våras och jag passade på att ställa några frågor om Nya Dagbladet. Han berättade att tidningen grundades 2012. Den har inga externa ägare och ser sig som oberoende humanistisk. De granskar ämnen som penningmakt och skapandet av pengar, de tar upp alternativmedicin och har ofta intervjuat forskare och experter som kritiserar det officiella corona-narrativet. Det sistnämnda trodde han kan vara en förklaring till att vissa krafter gärna vill ”brunsmeta" Nya Dagbladet.

Det är den strategin man använder. Men självklart ger man aldrig några exempel på en konkret artikel, för det finns ju inte en tillstymmelse till rasism i något vi skriver. "Högerextrem” är helt enkelt den mest effektiva, upparbetade stämpeln man kan använda mot misshagliga rörelser överhuvudtaget", säger Markus Andersson.

Kort före vår intervju hade jag pratat med en colombiansk kvinna som deltog i manifestationen. Hon berättade att kritiker av coronarestriktionerna i hennes hemland i stället stämplas som ”vänsterextremister" och "Castro-kramare". Det vill säga, med vilka epitet man avfärdar systemkritiska röster beror på den lokala smutskastningsdiskursen.

I sin bok med den fyndiga titeln ”The Empire's New Clothes - Barrack Obama and the Real World of Power” skildrar vänsterdebattören Paul Street hur den härskande klassen (som han kallar ”the unelected dictatorship of money”) genom ett identitetspolitiskt trolleritrick kunde fortsätta driva i stort sett samma politik som förts under den impopulära cowboypresidenten Bush, men utan de sedvanliga invändningarna från liberalerna och de progressiva.

Med den amerikanska ”vänsterns” goda minne kunde fredspristagaren och tillika den första icke-vita presidenten i USA:s historia dela ut ett astronomiskt räddningspaket till Wall Street-bankerna, ge övervakningsstaten utökade befogenheter, förlänga krigen i Irak och Afghanistan, genomföra ett katastrofalt regimbyte i Libyen och bedriva ”den mest extrema terrorkampanjen i modern tid", som vänsterikonen Noam Chomsky kallade Obamas drönarkrig.

Men stora delar av den liberala vänstern hade som sagt inga invändningar, eftersom den nyliberala och imperialistiska politiken nu var försedd med identitetspolitiskt korrekta koder.

Någon kanske undrar var på denna skala jag skulle placera mig själv. På Flashback har jag beskrivits som ”vänster”. Och visst, Karl Marx kritik av kapitalismen anser jag står sig än idag. Hans varning för att systemet med tiden skulle förvandla allting – inklusive människor och natur – till förbrukningsvaror och bana väg för ändlös exploatering och förstörelse, är svårt att hävda att den inte har besannats. Detsamma vad gäller förutsägelserna om extrem ackumulering av kapital och makt i händerna på ett fåtal.

Problemet med vänstern är att även den speglar en kultur som är genomsyrad av den teknologiska framstegsmyten, och som ser naturen som en resurs. Det är en kultur som aldrig kan bli hållbar eftersom den bygger på att rasera planetens ekologiska infrastruktur och foga in den i ett industriellt system.

I det kommunistiska manifestet förutspås att arbetarna ska ta över produktionsmedlen och att klasskampen därmed ska upphöra och alla kunna njuta industrins frukter. Men som författaren och miljöaktivisten Derrick Jensen påpekat, verkar Marx och Engels inte ha förstått att i stället för att arbetarna tog över maskinerna hade maskinerna redan tagit över arbetarna.

Denna teknologiska framstegskultur samt det faktum att vänstern tycks ha tappat bort klassfrågan som sin kärna är sannolikt det som möjliggjort för makteliten att rebranda den nyliberala utsugningen av planeten som "progressiv". Det orwellska nyspråket återfinns nu även i de globala utvecklingsmålen, sedan världens mäktigaste miljardärklubb World Economic Forum (WEF) ingått partnerskap med FN.

Den som läser det finstilta i FN:s Agenda 2030 finner till sin häpnad att WEF:s fjärde industriella revolution är central för ”en hållbar utveckling”.  Förenklat innebär detta att framtidens utmaningar ska mötas av artificiell intelligens och robotteknik, satelliter och drönare, nano- och bioteknik. Vi ska äta genetiskt modifierad mat och bedriva storskaliga manipulationer av klimatet. Några av förslagen går ut på att installera gigantiska speglar i stratosfären för att avleda solljuset, använda stora maskiner för att få bort koldioxid från luften och öka regnmängden genom att spruta ut kemiska partiklar i atmosfären.

Den som kritiserar denna högteknologiska hybris hamnar ideologiskt i samma ingenmansland som den som ifrågasätter den pågående massvaccinationskampanjen mot Covid-19.

Man är knappast välkommen i någon av de nyliberala drakarna – vars ägarstruktur många gånger är hopflätad med världens mäktigaste ekonomiska intressen – men troligen inte heller i vänsterpressen, där den typen av kritik gärna avfärdas som högervridna konspirationsteorier.

Nya Dagbladet är i sammanhanget en av få dagstidningar som tar journalistiskt oberoende på allvar. Man skriver om sin värdegrund att man vill "verka i en morgondag som går bortom den nuvarande världsordningens destruktiva globalism, exploaterande rovdrift och nytotalitära politiska korrekthet.

Jag ska avsluta med ett citat ur en artikel jag skrev i början av året för Folket i Bild/Kulturfront, även den en tidning som inte är ägarstyrd. En uppmaning till varje läsare är att fundera över följande: Kommer min kritik av den extrema teknologidyrkan som har smugits in i de globala utvecklingsmålen från höger eller vänster? Och spelar det någon roll?

Den (ursprungs)amerikanske författaren Jack Forbes påtalar i boken "Columbus och andra kannibaler" att de flesta språk ursprungsamerikanerna talade inte hade något ord för religion. Och att ordet egentligen behövs först när människor inte längre har någon. Religion är för oss inte vad vi predikar utan hur vi lever, skriver han.

Således, New York City, med sin smuts, sina slumområden, sin brottslighet, sitt våld, sin girighet, sin välbeställda elit, sina höga byggnader, sin maffia, sitt korrupta ledarskap och sina konstgallerior – hela New York City – är den vite mannens 'kyrka'".

Boken skrevs 1978. Hur ser vår kyrka ut idag? Som döda korallrev, sweatshops och kalhyggen? Kanske som de cybernetiska implantaten i Schwabs* teknodrömmar. Exploatering är fortfarande vår religion, men teknologi har alltmer kommit att inta rollen som gud fader. Med innovationers hjälp ska vi lösa de kriser som orsakats av hänsynslös exploatering utan att sluta med hänsynslös exploatering. Vi ska fortsätta jakten på evig tillväxt men på ett ”hållbart” sätt med hjälp av teknologi.

 

Per Shapiro


*Klaus Schwab, ordförande för World Economic Forum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vad är esoterik, hylozoik och kunskapen om verkligheten?

Människan och medvetandet

Författaren och filosofen Lars Adelskogh svarar på några grundläggande frågor om livets mening och de gamla kunskapstraditionerna.

Uppdaterad augusti 31, 2026, Publicerad augusti 29, 2026
Lars Adelskogh driver förlagsstiftelsen Henry T. Laurency och har själv författat boken Förklaringen.

Allt fler människor ställer sig frågor om meningen med vår tillvaro här på jorden. Under tidernas gång har de som kunnat ge svar på sådana frågor anpassat sina framställningssätt till dåvarande förutsättningar och meddelat sin undervisning i hemliga skolor. Genom den för vår tid publice­rade kunskapen om verkligheten – hylozoiken – får våra livsfrågor en förnuftig förklaring. Den hylozoiska kunskapen ger oss möjlighet att nå större klarhet och att fördjupa vår förståelse för tillvaron och de livslagar som styr allt liv.

Lars Adelskogh, som ägnat sitt liv åt denna kunskaps bevarande, ger i denna intervjuserie en god pedagogisk beskrivning av grunderna i detta mentalsystem. Med tid för eftertanke får vi följa den röda tråden i den esoteriska framställning som särskilt anpassats för vår tids sökare och deras möjlighet till förståelse. I en tid av snabba intryck, där det mesta passerar för att lika snabbt glömmas bort, får vi här tillfälle att låta tankarna sjunka in för vidare begrundan. Här sås fröer till nya insikter och djupare förståelse av tillvaron – möjliggörande ett steg framåt i vår medvetenhets­utveckling.

I dessa intervjuer redogöres för de grundläggande ideer som utgör kärnan i esoterisk världs­åskådning och livsåskådning, i den hylozoiska kunskapen om medvetenhetsutvecklingen som livets mening.

Intervjun i fyra delar har gjorts av Dano Kostovski och föreningen Kunskap för människans harmoniska utveckling.

Den som önskar fördjupa sig ytterligare i ämnet finner mer information på hylozoik.se, veidos.se och laurency.com.

 

Text: Lena Fredriksson och Markus Andersson

 


Intervju med Lars Adelskogh del 1 – 4

 

 

 

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GTA 6 uppges ha dragit in nästan 10 miljarder – på en timme

Uppdaterad augusti 29, 2026, Publicerad augusti 28, 2026 – av Redaktionen
GTA VI-karaktärerna Lucia och Jason med bandanas framför en bil i Vice City
Lucia och Jason står i centrum när Rockstar visar den första längre genomgången av GTA VI.

GTA 6 har ännu inte släppts men omges redan av siffror som brukar vara förbehållna världens största filmfenomen. Förköpen uppges ha dragit in nära tio miljarder kronor på en timme – och Rockstars första långa spelvisning visar varför förväntningarna har vuxit till något betydligt större än en vanlig spelpremiär.

Det har gått 13 år sedan GTA 5 skickade spelarna till Los Santos. Under tiden har spelet levt vidare genom GTA Online, samtidigt som väntan på nästa del har förvandlats till en egen internetkultur av rykten, kartbyggen, analyser och läckor. För många yngre spelare blir GTA 6 den första nya huvuddelen i serien under deras vuxna liv.

Grand Theft Auto har sedan starten 1997 vuxit från en uppmärksammad actionserie till en av underhållningsvärldens största kulturprodukter. Take-Two uppger att spelen tillsammans har sålts i över 470 miljoner exemplar. När GTA 5 kom 2013 drog det in mer än 800 miljoner dollar under det första dygnet och passerade en miljard dollar efter tre dagar.

Miljardintresse långt före premiären

Nu uppges uppföljaren ha nått samma miljardgräns på omkring 60 minuter. Uppskattningen kommer från analytikermodeller som nämndes av Anthony Palomba, professor vid University of Virginias Darden School. Take-Twos vd Strauss Zelnick har beskrivit förköpsnivån som exceptionell och häpnadsväckande, även om bolaget inte har offentliggjort någon exakt totalsiffra.

Trycket förstärks av att spelet säljs till 79,99 dollar i standardutgåva och 99,99 dollar i Ultimate Edition. Även den fysiska utgåvan innehåller en nedladdningskod i stället för en skiva – ett tecken på hur långt spelbranschen har rört sig från den butikskultur som omgav tidigare GTA-lanseringar.

Vice City öppnar sig

Den nya visningen är 27 minuter lång och enligt Rockstar helt inspelad i spelet på Playstation 5. Den börjar med Lucia och Jason på väg mot en droglya, där en enkel upphämtning snabbt övergår i eldstrid och flykt. Därifrån rör sig materialet mellan rån, vardagsscener, nattliv och långa vyer över Vice City och den omgivande delstaten Leonida.

Det mest påtagliga är inte bara detaljrikedomen utan hur många system som tycks gripa in i varandra. Polisen kan få en beskrivning av de misstänkta, deras kläder och fordon. Att byta bil, mask, glasögon eller hatt blir därför en del av själva flykten. Spelaren kan också växla mellan Lucia och Jason mitt under en eldstrid och sikta mot särskilda kroppsdelar i stället för att alltid skjuta för att döda.

Lucia hoppar fallskärm över Vice City i GTA VI
Lucia kastar sig ut över Vice City, där stadskärnan omges av öar, broar och stora vattenområden. Skärmdump: Rockstar Games

Ett nytt system markerar dessutom handlingar som goda eller dåliga, vilket för tankarna till hederssystemet i Red Dead Redemption 2. Hur mycket det kommer att påverka berättelsen är ännu oklart, men inslaget antyder att huvudpersonernas väg genom den kriminella världen kan få fler nyanser än i tidigare delar.

Utanför uppdragen syns en närmast överlastad fritidskatalog: basket, dykning, styrketräning, kajakpaddling, motocross, båtar i våtmarkerna, skytte, racing och fallskärmshoppning. Karaktärsbytet från GTA 5 är tillbaka, men nu i en värld där ansikten, hår, ljus, folkmassor och miljöer har fått en betydligt mer fysisk närvaro.

En träskbåt färdas genom våtmarkerna i Leonida i GTA VI
Våtmarkerna runt Leonida kan utforskas med träskbåt – en av många sidoaktiviteter i GTA VI. Skärmdump: Rockstar Games

Mer än en spelpremiär

Att visningen först släpptes exklusivt på Netflix i sex timmar säger något om GTA:s ställning. Ett företag som normalt förknippas med filmer och dramaserier använde spelvisningen som ett stort premiärevenemang, innan materialet lades ut på Rockstars vanliga kanaler. Gränsen mellan spelreklam, underhållningsprogram och global popkultur har därmed blivit svårare att se.

GTA-serien har länge varit både hyllad och omstridd. Den öppna spelvärlden, den svarta humorn och satiren över amerikansk konsumtion, kändiskultur, medier och kriminalitet har gjort spelen till samtidskommentarer – samtidigt som våldet och den råa tonen återkommande har väckt debatt. I GTA 6 flyttas blicken åter till det neonupplysta Vice City, nu omgivet av livesändningar, influencers och ett ständigt flöde av mobilkameror.

Det är också därför förväntningarna är så svåra att mäta. Rockstar ska inte bara följa upp ett av historiens mest sålda spel, utan också skapa en värld som kan bära nästa decennium av berättelser, nätkultur och onlinespelande. Den 27 minuter långa visningen ger en ovanligt generös blick på resultatet, men lämnar fortfarande flera stora frågor obesvarade.

Någon fullständig karta visades inte och Rockstar gav inget besked om nästa version av GTA Online. Någon PC-version har inte heller meddelats. GTA 6 släpps den 19 november till Playstation 5 och Xbox Series X/S – tretton år och två månader efter föregångaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny karta guidar till Sveriges kulturarv

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kalmar slott omgivet av gräs och träd under en molnig himmel
Kalmar slott är ett av de 206 historiska besöksmålen som samlas på Statens fastighetsverks karta.

Slott, fästningar, fyrplatser, fornminnen och gamla bruk finns nu samlade på en och samma utflyktskarta. Statens fastighetsverk pekar ut 206 historiska besöksmål för den som vill upptäcka mer av Sveriges gemensamma kulturarv.

Den vikbara kartan heter Välkommen till din historia och lanserades inför sommaren. Den finns också digitalt och kan användas som guide för höstens utflykter.

Bakom urvalet står Statens fastighetsverk, SFV, som förvaltar över 2 300 statligt ägda fastigheter. Besöksmålen sträcker sig över hela landet och omfattar allt från palats och kyrkor till fängelser, fyrar, ruiner och parker.

Vår förhoppning är att kartan ska få fler barn och vuxna att upptäcka och utforska de unika historiska miljöer som vi alla äger gemensamt genom staten, säger SFV:s generaldirektör Max Elger.

Från fyröar till gamla fängelser

På kartan finns välkända sevärdheter sida vid sida med platser som sällan syns i vanliga turistguider. Bland miljöerna finns kungsgårdar, försvarsanläggningar, bruksmiljöer och spår efter järnålderns människor. SFV har även fastigheter i sju svenska världsarv.

På 132 av besöksmålen finns bemannad verksamhet för allmänheten, med exempelvis museer eller guidade turer. Andra miljöer går att upptäcka på egen hand. Kartan har tryckts i 100 000 exemplar och har bland annat delats ut vid de bemannade platserna och till historielärare.

Går att ladda ned

Den som inte hittar den tryckta kartan kan ladda ned den som PDF eller beställa ett exemplar till brevlådan. Via QR-koder går det att läsa mer om platsernas aktiviteter och öppettider.

Den digitala versionen kan filtreras efter exempelvis län, världsarv, fornminnen, slott, parker eller fyrplatser.

Det ideella engagemanget är avgörande för att våra historiska miljöer ska kunna leva vidare och bevaras för framtida generationer, säger Claes Brunius, affärsutvecklare vid Statens fastighetsverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.