MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 28 september 2025

söndag 28 september 2025

 

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad 2 augusti 2025
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.
6 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Londons borgmästare till attack mot Trump: ”Rasist och islamofob”

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 25 september 2025
– av Jan Sundstedt
London är en stad i avgrundsdjupt förfall enligt Donald Trump, men en kulturell världsstad om man får tro borgmästare Sadiq Khan.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Donald Trump varnar för sharialagar i London och attackerar den pakistanske borgmästaren Sadiq Khan som en ”fruktansvärd ledare”. Khan kontrar med att fördöma presidenten som ”sexist”, ”rasist” och ”islamofob”.

Ordkriget mellan de två politikerna eskalerade efter Trumps tal i FN på tisdagen, där han målade upp en mycket mörk bild av Europas massinvandringsproblem.

– Europa är i allvarliga problem och invaderas av en våg av illegala invandrare som saknar motstycke, sade Trump i sitt tal.

Han riktade särskilt skarp kritik mot London och dess borgmästare:

– Där har ni en fruktansvärd borgmästare, en hemsk, hemsk borgmästare, och staden har förändrats så mycket. Nu vill de införa sharialagar, men ni är i ett annat land, ni kan inte göra så.

”Han är rasist”

I en intervju med BBC London kontrade Khan, vars föräldrar invandrade från Pakistan, med att kasta olika epitet mot presidenten.

– Trump har visat att han är rasist, han är sexistisk, han är kvinnohatande och han är islamofobisk, sade Khan.

Borgmästaren försvarade samtidigt Londons status som en världsstad, trots att den listats som den 16:e farligaste staden i Europa enligt Numbeo Crime Index.

– Vi är ofta nummer ett i världen när det gäller kultur, utländska investeringar och sport. Jag är verkligen stolt över att vi är världens bästa stad, hävdade Khan.

Han påstod vidare att ett stort antal amerikaner faktiskt valt att flytta till London under Trumps presidentperiod.

Britter i minoritet

London har genomgått en omfattande demografisk förändring de senaste decennierna. Vita britter utgör idag en minoritet i huvudstaden, liksom i Birmingham och andra brittiska storstäder efter decennier av omfattande invandring från främst Asien, Afrika och Mellanöstern. Drygt 15 procent av Londons befolkning identifierar sig idag som muslimer.

Årtionden av massinvandring har medfört enorma sociala och ekonomiska problem. Våldsbrotten, särskilt knivdåd och gängrelaterat våld, har ökat kraftigt i storstäderna där invånare i många områden nu lever i otrygghet och utsatthet.

Segregationen har förvärrats dramatiskt med hela stadsdelar som förvandlats till främmande etniska enklaver när den inhemska befolkningen successivt tvingats fly områden där brittisk kultur och språk trängts undan av importerade seder och normer.

Trots de omfattande negativa konsekvenserna för den vita brittiska befolkningen – från förlorade bostadsområden till ökad otrygghet och kulturell undanträngning – har både Labour och Tories under decennier envist fortsatt driva en massinvandringspolitik som fundamentalt förändrat landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländska politiker: Så ska invandrare rankas och sorteras

Migrationskrisen i Europa

publicerad 22 september 2025
– av Jan Sundstedt
Invandring
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen. Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.

Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*

Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.

Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.

Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.

Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.

Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic

Sannfinländarna vill bredda modellen

Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.

Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.

Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.

Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.

Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.

 

*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson: ”Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator”

Folkmordet i Gaza

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
De högljudda pro-palestinska protesterna har kommit att bli ett mycket besvärande störningsmoment för Kristerssons regering.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Statsminister Ulf Kristersson (M) presenterar nya åtgärder mot demonstrationer och säger sig nu vilja få bort ”Mellanösterns konflikter” från svenska gator.Kritiker konstaterar dock att Moderaterna under många år drivit på för massinvandring just från Mellanöstern – och att man fortfarande gör detta.

I ett inlägg på X skriver statsministern om hur politiker konfronterats utanför riksdagen, ministrar förföljts hem från jobbet och judiska familjer utsatts för hot och nu lovar regeringen hårdare tag.

”Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator och torg. Vi måste ta hand om det Sverige vi älskar”, vädjar statsministern.

Uttalandet kommer från samma parti som under Fredrik Reinfeldts regeringstid från 2006 kraftigt ökade massinvandringen till Sverige från just Mellanöstern – en politik som trots alla problem och varningar fortsätter än idag, trots att retoriken förändrats.

Bara under dessa knappa två decennier har Sverige tagit emot hundratusentals människor från olika konfliktområden i Mellanöstern, och en stor del av dem har idag tilldelats svenska medborgarskap.

Efter Israels invasion av Gaza har dock svenska politiker från Moderaterna och andra liberala partier visat en växande frustration och ilska över de högljudda protesterna från många av de invandrare som de själva släppt in i landet.

Dessa demonstranter protesterar närmast dagligen mot Israels folkmord på palestinier och kräver bland annat att Sverige upphör med sitt stöd till den israeliska staten – krav som blivit alltmer besvärande för makthavarna.

”Påträngande” demonstranter kan straffas hårdare

Därför tillkännager Kristersson nu bland annat följande åtgärder:

• Översyn av straffansvaret för demonstranter som agerar ”påträngande eller aggressivt”
• Polisen får större möjlighet att besluta om annan tid och plats för demonstrationer
• Tydligare möjlighet för polisen att ingripa om beslut inte följs
• Polisen ska redovisa hur man arbetar mot ordningsstörningar vid sammankomster

Regeringen ser också över möjligheterna att utvisa pro-palestinska demonstranter som anses särskilt besvärliga eller som anklagas för att ”hylla terror” genom att exempelvis uttrycka sympatier för Hamas eller andra terrorstämplade grupperingar.

”Piskar upp hatiska stämningar”

Kristersson skriver i sitt inlägg att ”ett tungt ansvar vilar också på dem som genom att sprida lögner, terrorromantik och antisemitism polariserar och piskar upp hatiska stämningar i Sverige”.

För många framstår det dock som ironiskt att statsministern nu säger sig vilja stoppa Mellanösterns konflikter från svenska gator – konflikter som till stor del kommit till Sverige genom den politik som hans eget parti drivit igenom.

Andra pekar på att det är talande att makthavarna reagerar så starkt och fördömande först när de själva drabbas av störningar och obehag och att vanliga svenskar dagligen och under många år drabbats av betydligt värre invandringsrelaterade incidenter utan att detta överhuvudtaget får någon uppmärksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.