En stenkammargrav funnen i Tiarp är en av de äldsta som någonsin hittats i Skandinavien, bekräftar arkeologer vid Göteborgs universitet tillsammans med Kiel University i Tyskland. Graven bedöms ha stått orörd sedan den yngre stenåldern.
Graven hittades i Tiarp, utanför Falköping, redan 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. I somras grävde arkeologer ut graven och bedömer att den kan dateras till yngre stenåldern, cirka 3500 år före Kristus. Falbygden i Falköping har länge varit känt för sina många gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock, från en något senare period, cirka 3300 före Kristus.
– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren i ett pressmeddelande.
Skelettdelar från människor har upptäckts i gravarna och analyserats av Lunds universitet. Där bedömer man att det handlar om tolv personer, där åldrarna sträcker sig från spädbarn och uppåt. Däremot saknas vissa delar av skelett. Arkeologerna har hittat ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben men det saknas kranier och större ben som lårben och armar.
– Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.
Okänd dödsorsak
För närvarande är det oklart varför personerna i graven avled då inga tecken på våld upptäckts. Ytterligare analyser ska titta på eventuella sjukdomar. Jordbruket kom till Falbygden kring år 4000 före Kristus och därför tror man att de begravda människorna troligen var jordbrukare.
Vidare analyser ska också titta på huruvida personerna i graven är släkt med varandra.
– De preliminära DNA-resultaten visar att DNA i benen är välbevarat. Det innebär att vi kommer att kunna rekonstruera familjerelationerna mellan personerna i graven och det arbetar vi med nu, säger Karl-Göran Sjögren.