Annons:

Ingen slipper undan strypgreppet på bilismen

Klimatöverdrifterna

Politiker gör det målinriktat och systematiskt allt svårare för vanligt folk att ha bil. Det som bland annat kan väntas framöver är dyrare bilar, dyrare bränsle, dyrare försäkring och dyrare parkering.

Uppdaterad november 11, 2021, Publicerad november 11, 2021 – av Tege Tornvall
Foto: Kathy/Unsplash

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Dyrare bilar. Högre skatt. Mindre subventioner. Dyrare bränsle. Dyrare el. Dyrare försäkring. Dyrare parkering. Färre P-platser. Trängre på gator och vägar.

Det väntar bilister och bilägare framöver. Inte ens elbilar slipper undan. De som bestämmer detta är det lilla Miljöpartiet, som i rådande parlamentariska läge får fritt spelrum för sin allmänt bilfientliga syn.

Att ogilla avgaser, buller och trängsel är de inte ensamma om. Men de ogillar också att vi alls tar oss fram i privatägda bilar. De vill få oss alla att åka kollektivt med tåg eller buss – och ännu hellre att gå eller cykla.

Detta passar möjligen raska och pigga stadsbor i aktiv ålder. Idealet tycks vara tusentals hurtbullar på språng med kruska och morotssaft i ränseln. Men många fler varken är, vill eller kan vara det.

Annons:

Det gäller inte minst alla som med eget arbete skapar det svenska samhällets bestånd och utveckling. Vars arbete bidrar till barnavård, skola, utbildning och forskning, sjukvård, äldrevård, polis, försvar och andra samhällstjänster.

För dem är tid en bristvara och avstånd ett hinder. Tid sparar de och avstånd övervinner de med egna bilar. Arbetet att köra dem utför de själva, oftast oavlönat - men beskattat. Det vet våra politiker och utgår ifrån om det blir orostider.

Men annars är privatbilismen en tacksam skatteko. Den sinar aldrig, eftersom det privata transportbehovet är så stort att det sällan kan mötas med kollektivtrafik.

I stället för att tacka för hjälpen och underlätta ägande och bruk av egen bil svarar riksdag och regering med fler begränsningar och hårdare pålagor.

Så här ser svenska bilisters vardag ut hösten 2021:

Bilpriser: Bara mindre bensin- och dieselbilar kostar under 300 – 350 000 kronor. Laddhybrider kostar 50 – 100 000 kronor mer. Rena elbilar i praktisk storlek kostar runt halvmiljonen eller mer – men ger än så länge 70 000 kronor i bonus.

Leasing: Mindre bensin- och dieselbilar kostar 2 – 3000 kronor per månad för 3-årskontrakt. Några få elbilar leasas ut för runt 3000 kronor för att ge fart åt försäljningen. Men flertalet kostar minst 4 – 5000 kronor. Företag får dra av momsen.

Skatt: 360 kronor per år för alla. Bensin- och dieselbilar 107 kronor koldioxidskatt per gram och kilometer mellan 90 och 130 g/km. 132 kronor per gram för över 130 g/km. Höjd skatt 2022: för en VW Passat 1700 kronor dyrare = 9000 kr per år. 70 000 kronor bonus för elbilar, men ingen bonus för elbilar som kostar över 700 000 kronor. 2023 sänks bonusen till 50 000 kronor.

Bränslen: Bensinpris i oktober cirka 17,50 per liter, diesel 19 kronor. Nya höjningar på gång. Reduktionsplikt = iblandning av etanol ökas successivt till 2030 med 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. Sämre för motorerna. Lägre energiinnehåll = högre förbrukning. Dyrare.

Laddning: Direkt från nätet 1,50 per kWh = cirka 3 kronor per mil. Laddbox hemma/på jobbet inklusive installation: 10 – 20 000 kronor. På fem år: 2 – 4000 kronor per år = cirka 1,50 – 3 kronor per mil. Vid laddstolpe 2 – 5 kronor per kWh = 4 – 10 kronor per mil. Ionity tar 8,70 per kWh = 17,40 per mil. P-avgift kan tillkomma. Billigast ladda hemma = begränsad räckvidd.

Parkering: Landsort och mindre städer har ännu ofta P-skiva för gratis parkering. Större städer tar P-avgift från några kronor ända till 50 kronor per timme i Stockholms innerstad. Uttalat MP-syfte: att få ut bilar ur städer.

Garage: Hyran per kvadratmeter ligger kring 500 – 1000 kronor per år = 12 – 24 000 kronor per år, högre i storstäder. Den ökar med efterfrågan.

Försäkring: Dyrare med dyrare bilar och mer känslig elektronik i bilarna. Aktuell knäckfråga med elektronisk förarassistans: vem körde bilen i en olycka?

Finansiering: Låga räntor ger billiga lån och gör privat leasing intressant. Men ökande tryck mot högre räntor kan om några år ge räntor på 4-6 procent och högre lånekostnader.

Förmånsbilar: Nya regler höjer kostnaden och minskar avdraget. Det blir ingen skillnad mot att köpa och äga bilen privat – annat än att man som privatperson slipper finansiera affären. I gengäld binder man sig för fast månadskostnad under avtalstiden. Förmånen minskar pensionsgrundande inkomst.

Slutsats:

Att ha bil blir allt dyrare och svårare med skatter och regleringar. I större städer kan extra kostnader nästan fördubbla totalkostnaden. Man kan åka mycket taxi för denna kostnad, men bilen ger egen frihet – även i yrkeslivet.

 

Tege Tornvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Klimatalarmisten Al Gore tar över krisande Stegra

Klimatöverdrifterna

Publicerad oktober 23, 2025 – av Jan Sundstedt
Stegras fabrik utanför Boden är kraftigt försenad och under akut finansiell kris.

Krisen djupnar för svensk­baserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investment­bolag Vargas Holding drar sig ur.  Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader

Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelse­ordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvud­ägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

Just Climate är ett investerings­bolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltnings­bolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimat­projekt, och Stegra är ett av dem.

Annons:

Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet.

— Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri.

Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

Stora pensions­medel bakom fonden

Bland investerarna i Just Climate finns två svenska stats­ägda AP­-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.

Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till total­kapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.

Att svenska pensions­pengar återigen satts in i ett högrisk­projekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.

Ekonomisk kris och jämförelsen med Northvolt

Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktions­starten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden.

Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kredit­ramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen.

Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverk­aren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut.

Om projektet kollapsar riskerar svenska pensions­sparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via risk­kapital­bolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.

Al Gore – politiker, aktivist och affärsman

Al Gore, född 31 mars 1948 i Washington D.C., var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993–2001. Efter det kontroversiella presidentvalet 2000 ägnade han sig helt åt klimatfrågan. Dokumentären An Inconvenient Truth (2006) gjorde honom till en global klimatalarmistisk profil, och 2007 delade han Nobels fredspris med FN:s klimatpanel, IPCC.

Parallellt med sin aktivism har Gore byggt upp betydande ekonomiska intressen. Han är medgrundare av Generation Investment Management, ett Londonbaserat investeringsbolag med fokus på "hållbarhet" och dotterbolaget Just Climate, nu största ägare i Stegra, har samlat in miljarder dollar från institutionella investerare, däribland svenska pensionsfonder.

Kritiker ifrågasätter om Gores ekonomiska engagemang undergräver trovärdigheten i hans aktivism, medan anhängare hävdar att investeringar i hållbara bolag är nödvändiga för den så kallade gröna omställningen.

Gore är också grundare av The Climate Reality Project, som arbetar med opinionsbildning och utbildning kring miljö- och klimatfrågor globalt. Samtidigt har han etablerat nära kopplingar till internationella maktnätverk, bland annat World Economic Forum och andra inflytelserika globala ekonomiska och politiska plattformar. Detta förstärker hans inflytande, men har också väckt frågetecken om hur nära samverkan med stora ekonomiska och politiska intressen egentligen påverkar hans roll som aktivist och opinionsbildare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Klimatkatastrof i datormodeller”

Klimatöverdrifterna

Datormodeller som varnar för Golfströmmens kollaps bygger på felaktiga antaganden om Grönlandsisens smältning. Media förvärrar situationen genom att felaktigt kalla datorsimulationer för "studier", skriver Tege Tornvall.

Uppdaterad september 29, 2025, Publicerad september 17, 2025 – av Tege Tornvall
Foto: iStock/gorodenkoff
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Mycket av världens klimatforskning görs i datorer. Där körs olika tänkta scenarier (händelseförlopp) med olika antaganden om påverkande faktorer. Beroende på valda antaganden ger de förstås olika resultat.

Media kallar felaktigt sådana datorkörningar för ”studier”. Det ger intryck att de skulle hända i verkligheten. Men det gör de inte. De är just bara antaganden. Datorer räknar på vad man matar dem med.

Ett aktuellt exempel gäller Atlantens stora havsström Amoc. I den ingår Golfströmmen, som ju ger västra Europa ett mildare klimat än vi annars skulle ha. Tyske professorn Stefan Rahmstorf med flera har räknat på dess möjliga utveckling.

Antagandet är att mer koldioxid i atmosfären skulle få Grönlands stora landis att smälta. Utifrån detta räknar datormodeller på möjlig risk att Golfströmmen skulle försvagas eller rentav kollapsa. Det skulle troligen ge oss kallare klimat.

Annons:

Datorerna tycks ha gått varma. Med fortsatt ökande CO2-halt visar 70 procent av modellkörningarna att Golfströmmen skulle kollapsa före år 2100. Även med mindre CO2-tillförsel räknar de med 25 procent risk för kollaps.

Men själva antagandet är felaktigt. Dels har högre CO2-halt marginell och logaritmiskt avtagande värmande verkan i atmosfären. Dels har Grönlands stora isvidder har 20-30 minusgraders årsmedeltemperatur.

Återvändande forskare finner sina läger täckta med snö och is. USA:s gamla militärbas Camp Century på nordvästra Grönland har täckts med 30 meter is sedan den stängdes för över 50 år sedan.

Att omgivande havsis minskar på sommaren och växer på vintern påverkar inte havsnivån och knappast heller strömmar.

Även om vissa forskare varnar för svagare Golfström, gör andra det inte. Enligt havsforskaren Léon Chafik vid Stockholms universitet bör vi inte låta oss skrämmas av spekulationer om att Golfströmmen snart kommer att kollapsa. Hans kollega Frederik Schenk manar oss att sluta larma om Golfströmmen.

 

Tege Tornvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kyrkan arrangerar ”sorgmarsch” för klimatet

Klimatöverdrifterna

Publicerad september 7, 2025 – av Jan Sundstedt
Biskop Andreas Holmberg är en av nyckelpersonerna som talar på den vänsterpolitiska tillställningen.

Stockholms stift genomför nästa vecka en klimatalarmistisk manifestation där deltagare uppmanas uttrycka sin sorg över det pågående "klimatnödläget".

För många bekräftar dock arrangemanget bilden av en kyrka som övergett sin kristna kärna och ersatt denna med vänsterradikal aktivism.

Svenska kyrkan i Stockholm bjuder in allmänheten till vad de beskriver som en sorgmarsch den 11 september.

”Vi bjuder in till en marsch där sorgen över det som gått eller går förlorat genom klimatnödläget får utrymme. En offentlig manifestation och ett tillfälle att få sörja tillsammans med andra", skriver ansvariga för kyrkan i sitt pressmeddelande.

Annons:

Initiativet kommer i en tid då Svenska kyrkan redan länge fått ta emot hård kritik från både konservativa och troende för att ha blivit alltmer politiserad och icke-kristen.

Kritikerna menar att kyrkan infiltrerats av vänsterradikala krafter som prioriterar klimatalarmism, hbtq, massinvandring och andra ”vänsterfrågor” framför kristen teologi och gudstro.

Deltagarna ska komma "sorgklädda"

Biskop Andreas Holmberg ska leda marschen som går från Nybroplan via Hötorget till S:t Clara kyrka. Deltagarna uppmanas komma svartklädda eller "sorgklädda" för att manifestera sina klimatsorg.

"Vi går i tystnad, med trummor, utan plakat och rop. Kraven som framförs i marschen: Lyssna på klimatforskningen, Lev upp till Parisavtalet, Ta beslut som säkrar fred och framtid för barnen, Agera nu", står det i inbjudan

Bland medarrangörerna återfinns en rad vänsterradikala eller klimatalarmistiska grupper som Grand Panthers, Gretas Gamlingar, Grandparents For Future, Rebellmammorna, Rebellpapporna och Klimataktion – organisationer som tidigare genomfört olika former av klimatalarmistiska protester.

Även Equmeniakyrkan, PRO Stockholms län och Naturskyddsföreningen står bakom arrangemanget. Professor Nina Wormbs i teknikhistoria ska tala tillsammans med biskopen.

"Har inget med kristendom att göra"

För många kristna bekräftar ”klimatmarschen” det de länge varnat för: att Svenska kyrkan till stor del tappat sin kristna inriktning och att kyrkans högt uppsatta företrädare idag tycks brinna för helt andra frågor.

På sociala medier uttrycker många sorg och besvikelse över utvecklingen och frågar sig hur man egentligen bör gå till väga för att ”ta tillbaka” folkkyrkan från aktivister och lobbyister.

”Jesus själv underströk skillnaden mellan politik och religion. Vad svenska kyrkan håller på med har ingenting med kristendom att göra”, konstaterar en användare på X.

”På grund det låga valdeltagandet så har politiskt extrema organisationer kunnat ta makten i Svenska Kyrkan. Kyrkans evangelier har bytts ut mot postmodernistiska och nihilistiska budskap. Gå och rösta nästa vecka! Förvisa aktivisterna till det politiska rummet där de hör hemma”, argumenterar en annan.

Kyrkovalet äger rum den 8–21 september och alla som är över 16 år och medlemmar i Svenska kyrkan kan rösta i detta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska ungtjurar får fodertillskott för att minska metanutsläpp

Klimatöverdrifterna

Publicerad augusti 25, 2025 – av Redaktionen
Anna Hessle från SLU medger själv att det blir lite märkligt

Svenska ungtjurar får ett nytt fodertillskott för att minska sina metanutsläpp. SLU genomför just nu tester av produkten i Skara."

I Skara undersöker man om en ny fodertillsats kan minska ungtjurars metanutsläpp och göra djuren mer "miljlövänliga". Fodertillskottet är svensktillverkat och uppges vara betydligt billigare än andra alternativ som finns på marknaden.

Anna Hessle från SLU erkänner att klimatdiskussionen fått "fel fokus" men hoppas ändå på goda resultat.

Det har blivit lite så att idisslare har framstått som klimatbovar även om jag personligen kanske tycker att det är lite fel fokus eftersom det egentligen handlar om att vi måste minska våra utsläpp av fossila bränslen, säger hon till skattefinansierande SR och fortsätter:

Annons:

Men då kan man från näringens håll visa sin goda vilja för att försöka minska utsläppen även om man rent krasst kan tycka att problemen finns på andra håll.

Brittisk ilska mot Arla

Livsmedelsindustrin, särskilt gällande mjölkkor, har länge pekats ut och anklagats för att vara en så kallad miljöbov. Nyligen togs fodertillskottet Bovaer fram, med hjälp av finansiering från mångmiljardären Bill Gates, som också ska minska kors metanutsläpp genom att de ska fisa och rapa mindre.

Arla började exempelvis ge det till brittiska kor förra året, vilket ledde till mycket hård kritik från allmänheten och många uppmaningar till bojkott av företaget. Bovaer används även till svenska kor, men i dagsläget i mindre omfattning än i Storbritannien.

När tjurarna slaktas i början av nästa år ska projektet i Skara utvärderas, men redan nu ser man resultat när man mäter metanutsläpp i djurens utandningsluft.

Det kan man se i de preliminära data vi fått ut, säger Hessle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.