MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 30 augusti 2025

lördag 30 augusti 2025

 

Det pågår redan ett tredje världskrig

Krisen i Ukraina

Västvärlden har lurat sig att tro att Ryssland skulle vara beroende av dem och därför kunnat styra, ställa och provocera landet hur de velat. Men Ryssland har sedan länge byggt broar till övriga världen. Samtidigt pågår redan ett eskalerande kallt krig mellan nationalism och västvärldens globalism.

publicerad 19 mars 2022
– av Lars Bern
Kinas president Xi Jinping tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin. Sedan Rysslands försök att närma sig västvärlden avvisats under en längre tid har istället banden till Kina stärkts väsentligt. Foto: Kremlin.ru/CC BY 4.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

DI:s chefredaktör PM Nilsson skriver i en ledare den 14 mars att ”Ryssland förlorar kriget”. Frågan jag ställer mig efter att ha läst ledaren är ”Vilket krig?”. PM gör samma misstag som en lång rad krönikörer i västliga medier gör som skriver om det ryska väpnade anfallet på Ukraina. Han har en ytterst inskränkt bild av vilket krig det rör sig om. Om man på detta sätt bara ser isolerat till Ukrainakriget kan han mycket väl få rätt. Om man däremot vidgar perspektivet finner man att det som sker rör sig om en del i ett t.v. kallt världskrig som västvärlden med en åttondel av jordens befolkning smugit igång mot de övriga sju åttondelarna under de senaste decennierna, allt för att försvara sin sviktande globala hegemoni. Mycket förenklat rör det pågående kalla kriget sig om en kamp mellan den nationalism som präglar flertalet av världens länder och västvärldens globalism.

Globalismen eller den västliga hegemonin handlar om den världsomspännande makt som likt en stor bläckfisk utövas av några hundra globala megaföretag och den hyperförmögna oligarki som är deras huvudägare. Dessa har efter WWII samlat på sig enorma ekonomiska resurser och kan med dem utöva den verkliga makten i västvärlden (detta finns beskrivet i David Kortens bok When Corporations rule the World), medan de demokratiska politiska institutionerna förvandlats till vackra Potemkinkulisser med snabbt minskande reell makt. Vi såg nu senast hur den svenska regeringen erkänner att man inte fritt kan besluta om svenska drivmedelsskatter utan är underordnade oligarkernas EU.

Opinionsbildningen styrs med järnhand av oligarkin som lagt under sig alla västliga mediaföretag och har med sina pengar korrumperat det politiska livet. Under pandemin har vi upplevt hur allt som inte gynnat de globala läkemedelsföretagen blivit stenhårt censurerat. Oligarkin har som mål att bygga ett globalt imperium – the Great Reset, där all ekonomisk aktivitet kontrolleras av dem själva och deras globala megaföretag. Oligarkins intressen styrs via tre megaföretag som är huvudägare i alla andra företag. På detta sätt räknar de med att kunna lägga under sig makten över hela världen.

Som instrument i sin globala maktutövning har oligarkin skapat en bred palett av överstatliga institutioner, andra organ och förment ideella organisationer. Ni hör dagligen talas om dem på nyheterna – FN, EU, VB, IMF, WTO, WHO, WEF, ICC, WWF, Open Society med flera. Allt styrs på olika sätt och kontrolleras av oligarkins enorma ekonomiska resurser. I arbetet med att flytta över all makt från nationella institutioner till oligarkins överstatliga, har man lanserat globala projekt såsom ett förment hot mot klimatet och en influensaepidemi.

Oligarkin har via sina globalt verksamma banker skapat ett världsomspännande finansiellt imperium uppbyggt omkring USA-dollarn som reservvaluta. Detta finns bra beskrivet i Michael Hudsons bok ”Superimperialism”. Den här vägen finansieras USA:s enorma krigsmakt med baser runt hela välden, en krigsmakt som är helt utformad för att försvara oligarkins ekonomiska intressen. Försvaret av USA:s territorium har en marginell roll. Svagare länder som försöker skaffa sig kontroll över inhemska marknader och egna naturresurser blir omedelbart angripna och deras ledare störtade och ersatta med oligarkins marionetter.

Länder som inte underordnar sig oligarkins makt straffas med sanktioner där väst utnyttjar sin stora makt över världens finansmarknader. Mot militära stormakter som Kina och Ryssland bedriver oligarkin det kalla världskriget med målet att störta de nationellt styrda regimerna och öppna länderna för oligarkins fria exploatering av deras marknader och naturresurser. Den av oligarkin iscensatta statskuppen mot den demokratiska regimen i Ukraina 2014 är ett typexempel. Den kuppen är upprinnelsen till den konflikt med Ryssland och ryska folkgrupper i Ukraina som nu utlöst det huvudlösa ryska anfallet på Ukraina.

I den idag hårt styrda västliga pressen målas likt PM Nilsson i DI upp hur Ryssland genom omfattande sanktioner och en flykt av västliga företag kommer att ruineras och isoleras från resten av världen. Detta är ett resonemang som vi i väst lurar oss själva med. Det är faktiskt så att västvärlden bara utgör en åttondel av världen och Ryssland redan för ett halvår sedan deklarerade att man tröttnat på det kalla kriget med väst och därför avsåg att bryta förbindelserna. Man vill helt enkelt inte ha oligarkins företag och organisationer i landet längre.

Den västliga pressen spekulerar även om att Kina kommer att vända ryssarna ryggen eftersom man menar att västs marknader är viktigare för dem. Den tron är mer än tillåtet naiv. PM skriver att ”förlora väst och vinna Ryssland är sämsta tänkbara byte för Kina”. Det styrande kinesiska kommunistpartiets syn på världsekonomin är starkt orienterad mot realekonomin medan tänkandet i väst är helt styrt av den finansiella goodwill-ekonomin kontrollerad av oligarkin. För kineserna med sin brist på egna råvaror utgör givetvis ett land med kanske en tredjedel av världens viktigaste råvaror som olja, gas, mineraler och jordbruksprodukter en livsviktig strategisk partner som man aldrig kommer att släppa.

Ser man till viktiga marknader globalt så ligger sju åttondelar utanför västvärlden, så Kina är långt ifrån beroende av väst för sin fortsatta ekonomiska utveckling. Det är tvärt om, Kina står idag för en betydande del av realekonomin som är nödvändig för att västvärlden skall kunna fungera. Västvärldens ödesdigra misstag har varit att släppa fram och starkt stödja Kinas ekonomiska utveckling i den naiva tron, att Kina med automatik skulle utvecklas till en typ västligt demokrati som en följd av marknadsekonomin. Det kinesiska kommunistpartiets grepp om makten är idag sannolikt starkare än de västliga demokratiernas. Se bara på upplösningstendenserna inom den amerikanska demokratin.

Jag bedömer det ryska beslutet att bryta relationerna till väst genom att anfalla Ukraina militärt som ett huvudlöst misstag. Man borde hållit huvudet kallt och istället infört sanktioner mot väst, genom att stoppa leveranser av strategiskt viktiga råvaror om Ukraina ansluts till krigsalliansen NATO. Att starta krig är aldrig framgångsrikt på sikt, det är bara att titta på det katastrofala utfallet av alla västs krig under efterkrigstiden – från Koreakriget till Afghanistan. Putin borde ha begripit bättre.

Jag tror att ryssarna likt amerikanerna förlorar Ukrainakriget och att västvärldens oligarker förlorar det kalla kriget mot Kina. Deras nya världsordning blir aldrig av. Det som dock oroar mig är att någon sida tappar besinningen och går från ett kallt krig till ett världsomfattande krig med kärnvapen.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
publicerad Igår 16:44
– av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: ”Absurd bluff”

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att ”den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre” och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

”Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om ’1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater’ sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet”, skriver CCD i ett uttalande.

”Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om ’utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor’ och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

”Förlorat flera generationer”

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

”Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande”, sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför ”enorma förluster” och en ”demografisk kris”.

”Vi har förlorat flera generationer”, sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Woody Allen på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 10:04
– av Jan Sundstedt
Woody Allen
Woody Allen, 89.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.

Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.

Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.

Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.

Allen: ”Putin har fel”

Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.

Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.

När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.

Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.

Utestängd från Hollywood

Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.

De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.

I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.

Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).

Fakta: Mirotvorets "dödslista"

Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.

Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:

  • Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
  • Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
  • Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
  • Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
  • Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
  • Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
  • Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.

Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna ska täcka Ukrainas budgetunderskott

Kriget i Ukraina

publicerad 26 augusti 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristerssons regering har länge betonat att fortsatt stöd till Ukraina är Sveriges högsta utrikespolitiska prioritering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige öppnar plånboken på nytt för Ukraina när regeringen skickar ytterligare 750 miljoner kronor direkt till den ukrainska statsbudgeten – pengar som Kiev får använda fritt för att täcka sitt växande budgetunderskott.

Sverige blir därmed det första landet i EU att ge denna typ av direktstöd.

Beslutet fattades av regeringen på torsdagen och innebär att svenska skattebetalare nu ska finansiera den ukrainska statskassans löpande utgifter. Detta kommer utöver de cirka 100 miljarder kronor som Sverige redan skickat till Ukraina sedan 2022.

Enbart under 2025 planerar Sverige att ge minst 48,5 miljarder kronor i civilt och militärt stöd till Ukraina – motsvarande 0,76 procent av Sveriges BNP. Till det kommer nu ytterligare 750 miljoner i direkt budgetstöd.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa försvarar de omfattande bidragen och vill se att fler europeiska länder följer Sveriges exempel, särskilt efter att USA dragit ner sitt stöd.

— Vi kommer att stå bakom Ukraina i vått och torrt så länge som det behövs, lovar han i Schibstedägda TV4 Nyheterna.

Får inte gå till korruption

Det nya budgetstödet kommer att kanaliseras via EU:s så kallade Ukrainafacilitet, men ukrainska myndigheter får själva avgöra hur de 750 miljonerna ska användas. Sverige ställer enligt Dousa vissa krav, men detaljerna kring dessa vill man inte gå in på närmare.

— Vi kommer alltid säkerställa att pengarna inte går till korruption och att Ukraina tar de reformer som man just nu driver på på allvar och fortsätter att bli än mer demokratiska och närma sig EU ännu mer, hävdar ministern.

Dousa förklarar att Ukrainas ekonomiska läge är hårt pressat efter tre års krig och beskriver situationen inför nästa år som ”mycket ansträngd”, särskilt sedan det amerikanska stödet minskat.

— Den ekonomiska situationen, framför allt inför nästa år, är mycket ansträngd givet att USA har dragit sig tillbaka. Då måste vi vara fler länder som nu steppar upp och gör ännu mer för Ukraina. Delvis är det här en viktig signal till resten av Europa att steppa upp mer, men också till Ukraina
, fortsätter ministern.

Hänvisar till Sveriges säkerhet

Biståndsministern påstår att det ligger i Sveriges eget säkerhetsintresse att fortsätta pumpa in miljarder i Ukraina. Han upprepar mantrat att ”Ukraina inte bara försvarar sin egen självständighet och frihet utan hela Europas”.

— En rysk stridsvagn som elimineras av Ukraina, är en stridsvagn mindre som kan åka in i Baltikum, Finland eller till och med i Sverige, hävdas det.

Med det senaste tillskottet närmar sig Sveriges totala stöd till Ukraina 100-miljarderstrecket – en summa som nu alltså ska växa ytterligare när svenska skattemedel går direkt till att täcka hål i Kievs statsbudget.

Det sammanlagda väststödet till Ukraina närmar sig 4 000 miljarder kronor sedan krigets början. Trots de massiva summorna har Ukraina inte lyckats uppnå de militära framgångar man hoppats på. Samtidigt som allt fler röster nu öppet förespråkar diplomatiska lösningar och snara fredsförhandlingar, fortsätter både de ekonomiska bidragen och vapenleveranserna från Väst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.