MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Är ett ryskt anfall på Ukraina trovärdigt?

Krisen i Ukraina

Om Ryssland går till militär aktion i Ukraina begår man ett stort misstag. Det är dock inte troligt, men däremot väntar säkerligen något annat schackdrag från Putin som kan överraska oss i väst.

publicerad 25 januari 2022
– av Lars Bern
Foto: MFA Russia/CC BY-NC-SA 2.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svaret på frågan tror jag är – Njet!

Den ryska ledningen har besvarat frågan ett flertal gånger och försäkrat att man inte har några planer på ett militärt angrepp på Ukraina. Så varför är västvärldens propagandamedier fulla med påståenden om ett nära förestående anfall? Varför pratar alla västledare om ett förestående sådant anfall? Varför mobiliserar vapenindustrins lobbyorganisation Nato för ett krig?

En god princip, när man skall försöka bedöma ett skeende som detta, är att alltid fråga sig, vem som vinner på att ryssarna angriper Ukraina? Låt oss titta på bakgrunden till dagens situation.

I samband med den så kallade orangea revolutionen 2004 valdes den västvänlige Viktor Jusjtjenko till Ukrainas president. Han förlorade dock presidentvalet 2010 till den ryssvänlige Viktor Janukovytj som förklarade Ukraina som en europeisk alliansfri stat.

Efter att ett planerat samarbetsavtal med EU uteblivit (sannolikt efter rysk påtryckning) utbröt protestaktioner den 21 november 2013 – den så kallade Euromajdan revolten. Detta blev startskottet för en av CIA iscensatt kupp ihop med oppositionen som den 22 februari 2014 störtade den demokratiskt valde presidenten Viktor Janukovytj. Den här utvecklingen var ett allvarligt hot mot Ryssland som hade sin största flottbas i Sevastopol på Krim. Kuppen var ett kap för USA/Nato.

Ryssarna agerade dock blixtsnabbt och fick Krims parlament att deklarera Krims självständighet den 11 mars 2014 efter en snabbt arrangerad folkomröstning, där enligt uppgift 97 procent av befolkningen tog ställning för en anslutning tillbaka till Ryssland. Västvärlden erkände inte resultatet, men Krim har förblivit lugnt och inte noterat någon flykt att tala om. De två östliga regionerna Donetsk och Luhansk med i huvudsak rysk befolkning förklarade sig därtill autonoma, vilket markerade starten på inbördes strider med centralregeringen i Kiev som pågått sedan dess. Ett avtal medlat av Tyskland och Frankrike om att erbjuda Donetsk och Luhansk en viss självständighet inom den ukrainska federationen har regimen i Kiev inte levt upp till.

Ukraina är idag ett i flera avseenden dysfunktionellt och genomkorrumperat land med usel ekonomi och starka motsättningar inom sina dryga 40 miljoner innevånare. Landets krigsmakt är numera starkt influerad av ryssfientliga nazistiska kretsar, vilket har rötter i landets tidigare historia.

Det den ryska regimen sagt sig vilja uppnå, är ett stopp för Natos fortsatta utvidgning inpå landets västgräns genom anslutning av fler forna sovjetrepubliker till alliansen. Man menar att Ryssland i samband med Sovjets upplösning fått upprepade löften om att Natos inte skulle utvidgas. Detta säger sig USA/Natos inte längre vilja lova och det är vad konflikten nu handlar om.

Om man angriper måste rimligen målet vara att installera en regim i Kiev som är lierad med Ryssland. Det kommer att skapa ännu större och våldsammare motsättningar inom landet, som ryssarna då tvingas hantera. Det senare skulle binda mycket stora militära resurser med tanke på den stora befolkningen och ryssfientliga stämningar i väster. Man måste även fråga sig vari logiken att ge Ukraina lång tid att förbereda ett angrepp ligger – så obegåvade brukar inte ryssarna vara.

En rysk väpnad attack mot Ukraina skulle följas av massiva protester i västvärlden och nya sanktioner mot Ryssland och dess ledare. En intensiv propaganda för att utmåla Ryssland som aggressivt och farligt skulle kablas ut över hela världen. Västpropagandans russofobi skulle bekräftas.

USA skulle sannolikt på sikt tvinga fram ett avbrott i alla gasleveranser från Ryssland till Europa för att ersätta dem med export av mycket dyr amerikansk LNG i dess ställe. Ryssarna vet dock att det finns starka krafter i Tyskland som kraftigt ogillar USA/Natos konfrontationspolitik. Det senaste tecknet var den tyske marinchefen som försade sig och uttryckte sympati för Putin. Han tvangs visserligen avgå, men händelsen avspeglar väl stämningen i Tyskland där många är trötta på den 75 år långa amerikanska ockupationen.

Det är ytterst tveksamt vad ryssarna kan vinna på en attack mot Ukraina, men däremot står det helt klart att det skulle ge USA/Nato ytterligare argument för att skjuta fram sina positioner – precis det ryssarna vill förhindra.

Alternativet för ryssarna är att öka det yttre trycket på det redan mycket instabila Ukraina för att sönderfallet skall fortsätta. Man har nyligen anklagats av USA för att med agenter försöka destabilisera regimen i Kiev. En annan metod är att hålla betydande ryska styrkor nära gränsen, så att landets militär hela tiden måste hålla hög beredskap. Landet med sina nazistiska militärer förblir då ett västligt ansvar och blir svårt att integrera i NATO-alliansen. Det är ju redan uppenbart att inget västland är beredda att stödja Ukraina med egna soldater, även om den svenska krigsministern varit där och utmärkt sig genom att uttrycka sitt stöd för de nazistiska militärkretsarna.

Ukrainakonflikten har även skapat en förevändning för ryssarna att flytta militära styrkor till Vitryssland. Dessa fyller två syften, dels ökar det militära trycket på Kiev som ligger nära gränsen, dels får ryssarna en högre beredskap mot nya försök från USA att störta regimen i Minsk. Man har ju de båda kuppförsöken mot Minskregimen och det i Kazakstan i färskt minne.

Jag kan inte frigöra mig från känslan att det i USA/Nato kretsar finns ett starkt önskemål att ryssarna skall anfalla Ukraina. Man är ju väldigt mån om att markera att man inte tänker hjälpa Ukraina med egen militär. På så sätt tror man sig kunna provocera ryssarna att pröva en väpnad attack.

Jag kan ha fel, men jag tror bara på en situation där man kommer att se någon form av rysk militär inblandning i Ukraina och det är om Kiev inleder en offensiv mot de ryska provinserna Donetsk och Luhansk.

Så min slutsats är att Ryssland inte anfaller Ukraina och all västpropagandan om motsatsen framstår som ogrundad, vilket ytterligare kommer att underminera folks förtroende för västvärldens politiker och deras propagandamedier.

Om Putin går till angrepp begår han ett stort misstag. Han kommer dock med säkerhet överraska oss i väst med något annat schackdrag som vi inte förutsett.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad Igår 16:36
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Splittringen i Ukraina – och hatretoriken här hemma

Kriget i Ukraina

Medan svenska medier snurrar vidare på narrativ om rysk propaganda och Trumps påstådda ondska, sker dramatiska förskjutningar på marken i Ukraina. Colombianska legosoldater, ökad splittring och ett samhälle på gränsen till inbördeskrig får dock knappt några rubriker alls.

publicerad 9 april 2025
– av Jenny Piper
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nyhetsflödet är för närvarande inte särskilt informativt utan kretsar kring tjatet om börsnedgången som främst drabbade multinationella företag inom Big Tech, Big Pharma, investmentbanker, energibolag och försvarsindustrin. Därtill bjuder svensk massmedia på käbblet om Trumps tullavgifter, Ukrainas påstådda nya framgångar i ett krig som de i praktiken redan förlorat, samt den gamla vanliga svenska hatretoriken mot Trump och Putin som man matar befolkningen med dygnet runt.

Nu på eftermiddagen gör man exempelvis en stor sak av att Zelenskyj påstår att man tillfångatagit kinesiska soldater, men man utelämnar att rapportera om att ukrainsk militär återigen slagit till mot ryska energianläggningar i Kursk- och Zaporizjzjaregionerna två gånger det senaste dygnet, samt att colombianska legosoldater hämtats in i Kurskregionen.

Den ukrainska publikationen Zerkalo Nedeli skriver att befälhavaren för den 47:e separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor, Hamlet Avagyan, bekräftat närvaron av legosoldater från Colombia i anfallskompaniet i Kurskregionen och att ytterligare 200 personer från Colombia förväntas anlända under april månad.

Den colombianska ambassadören i Moskva har i en intervju med RIA medgett att man inte har den exakta datan över hur många colombianska legosoldater som deltar i striderna, men det är känt att upp mot 80 personer har avlidit vid fronten.

”En akut psykos”

Med tanke på hur många månader MSM lagt på att rapportera om de påstådda nordkoreanerna som strider på Rysslands sida, hade det varit på sin plats att även informera om detta – men sin vana trogen avfärdas det som ”rysk propaganda”, medan alla påståenden som kommer från den ukrainska regimen av någon outgrundlig anledning aldrig får stämpeln desinformation.

Det är också intressant att notera att den ukrainske statsvetaren Konstantin Bondarenko, i en video publicerad på Telegram för publikationen Politnavigator, slår fast att det ukrainska samhället är djupt splittrat, med en ömsesidig fientlighet som växer mellan olika grupper av befolkningen samtidigt som sociopolitiska spänningar ökar – vilket medfört att landet inte är långt från inbördes konflikt.

Enligt Bondarenko visar sociologisk forskning mycket allvarlig fragmentering av det ukrainska samhället. Det nuvarande tillståndet kan beskrivas som en akut psykos, där riskerna för att motsättningar eskalerar till öppna civila konfrontationer blir allt mer sannolika.

Det finns en mycket allvarlig antagonism mellan grupper av människor. Och om det tidigare var en uppdelning i öst, väst, rysktalande, ukrainsktalande och så vidare, börjar de nu hata de som kämpar vid frontlinjen, de som är i bakgrunden, de som stannade, de som lämnade… Civila eller militärer och även desertörer. Det vill säga det finns många sådana ögonblick som kan läggas till en redan militär splittring.

Det ukrainska samhället är redo att neka rättigheter till landsmän som inte gick i krig och att betrakta dessa som andra klassens människor. Jag tror att vi i verkligheten nu bevittnar en akut psykos som finns i samhället. De kommer att leta efter en fiende bland sin egen sort – i regeringen, hos en granne som inte talar på rätt sätt, som går till fel kyrka etc. Och det här är en extremt svår situation, eftersom den är kantad av inbördeskrig, inbördeskonflikter”.

Avgångskrav på Zelenskyj

Så vad händer egentligen bakom kulisserna nu när fokus ligger på annat? USA och Ryssland är troligen fullt upptagna med att göra upp bakom ryggen på EU/Nato, och fler länder ingår tariffavtal med USA. Det ska bli intressant att se om de ror i land ett avtal om Ukraina i maj, som det tidigare spekulerats om – vilket hade varit en vinst för alla inblandade.

Troligen behöver Zelenskyj kliva av först, då han fortsätter sätta käppar i hjulet – något den finske universitetsprofessorn Tuomas Malinen skrev om på X, där han menar att USA:s president Donald Trump borde kräva att Zelenskyj kapitulerar och avgår för fredens skull.

I dag skrev för övrigt den amerikanske investeraren David Sachs – utsedd av USA:s president Donald Trump att vara ansvarig för AI- och kryptovalutapolitik – ett inlägg på X där han uttryckte att Ukraina rånar USA och att Washington borde ”göra sig av” med Kiev om Zelenskyj inte skriver på ett avtal.

Det råder tyvärr brist på liknande offentliga utspel i Sverige, där det verkligen hade behövts att någon satte ned foten – för här får bara de med ”rätt” åsikt höras i mediabruset.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.