MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 juli 2025

fredag 18 juli 2025

Är ett ryskt anfall på Ukraina trovärdigt?

Krisen i Ukraina

Om Ryssland går till militär aktion i Ukraina begår man ett stort misstag. Det är dock inte troligt, men däremot väntar säkerligen något annat schackdrag från Putin som kan överraska oss i väst.

publicerad 25 januari 2022
– av Lars Bern
Foto: MFA Russia/CC BY-NC-SA 2.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svaret på frågan tror jag är – Njet!

Den ryska ledningen har besvarat frågan ett flertal gånger och försäkrat att man inte har några planer på ett militärt angrepp på Ukraina. Så varför är västvärldens propagandamedier fulla med påståenden om ett nära förestående anfall? Varför pratar alla västledare om ett förestående sådant anfall? Varför mobiliserar vapenindustrins lobbyorganisation Nato för ett krig?

En god princip, när man skall försöka bedöma ett skeende som detta, är att alltid fråga sig, vem som vinner på att ryssarna angriper Ukraina? Låt oss titta på bakgrunden till dagens situation.

I samband med den så kallade orangea revolutionen 2004 valdes den västvänlige Viktor Jusjtjenko till Ukrainas president. Han förlorade dock presidentvalet 2010 till den ryssvänlige Viktor Janukovytj som förklarade Ukraina som en europeisk alliansfri stat.

Efter att ett planerat samarbetsavtal med EU uteblivit (sannolikt efter rysk påtryckning) utbröt protestaktioner den 21 november 2013 – den så kallade Euromajdan revolten. Detta blev startskottet för en av CIA iscensatt kupp ihop med oppositionen som den 22 februari 2014 störtade den demokratiskt valde presidenten Viktor Janukovytj. Den här utvecklingen var ett allvarligt hot mot Ryssland som hade sin största flottbas i Sevastopol på Krim. Kuppen var ett kap för USA/Nato.

Ryssarna agerade dock blixtsnabbt och fick Krims parlament att deklarera Krims självständighet den 11 mars 2014 efter en snabbt arrangerad folkomröstning, där enligt uppgift 97 procent av befolkningen tog ställning för en anslutning tillbaka till Ryssland. Västvärlden erkände inte resultatet, men Krim har förblivit lugnt och inte noterat någon flykt att tala om. De två östliga regionerna Donetsk och Luhansk med i huvudsak rysk befolkning förklarade sig därtill autonoma, vilket markerade starten på inbördes strider med centralregeringen i Kiev som pågått sedan dess. Ett avtal medlat av Tyskland och Frankrike om att erbjuda Donetsk och Luhansk en viss självständighet inom den ukrainska federationen har regimen i Kiev inte levt upp till.

Ukraina är idag ett i flera avseenden dysfunktionellt och genomkorrumperat land med usel ekonomi och starka motsättningar inom sina dryga 40 miljoner innevånare. Landets krigsmakt är numera starkt influerad av ryssfientliga nazistiska kretsar, vilket har rötter i landets tidigare historia.

Det den ryska regimen sagt sig vilja uppnå, är ett stopp för Natos fortsatta utvidgning inpå landets västgräns genom anslutning av fler forna sovjetrepubliker till alliansen. Man menar att Ryssland i samband med Sovjets upplösning fått upprepade löften om att Natos inte skulle utvidgas. Detta säger sig USA/Natos inte längre vilja lova och det är vad konflikten nu handlar om.

Om man angriper måste rimligen målet vara att installera en regim i Kiev som är lierad med Ryssland. Det kommer att skapa ännu större och våldsammare motsättningar inom landet, som ryssarna då tvingas hantera. Det senare skulle binda mycket stora militära resurser med tanke på den stora befolkningen och ryssfientliga stämningar i väster. Man måste även fråga sig vari logiken att ge Ukraina lång tid att förbereda ett angrepp ligger – så obegåvade brukar inte ryssarna vara.

En rysk väpnad attack mot Ukraina skulle följas av massiva protester i västvärlden och nya sanktioner mot Ryssland och dess ledare. En intensiv propaganda för att utmåla Ryssland som aggressivt och farligt skulle kablas ut över hela världen. Västpropagandans russofobi skulle bekräftas.

USA skulle sannolikt på sikt tvinga fram ett avbrott i alla gasleveranser från Ryssland till Europa för att ersätta dem med export av mycket dyr amerikansk LNG i dess ställe. Ryssarna vet dock att det finns starka krafter i Tyskland som kraftigt ogillar USA/Natos konfrontationspolitik. Det senaste tecknet var den tyske marinchefen som försade sig och uttryckte sympati för Putin. Han tvangs visserligen avgå, men händelsen avspeglar väl stämningen i Tyskland där många är trötta på den 75 år långa amerikanska ockupationen.

Det är ytterst tveksamt vad ryssarna kan vinna på en attack mot Ukraina, men däremot står det helt klart att det skulle ge USA/Nato ytterligare argument för att skjuta fram sina positioner – precis det ryssarna vill förhindra.

Alternativet för ryssarna är att öka det yttre trycket på det redan mycket instabila Ukraina för att sönderfallet skall fortsätta. Man har nyligen anklagats av USA för att med agenter försöka destabilisera regimen i Kiev. En annan metod är att hålla betydande ryska styrkor nära gränsen, så att landets militär hela tiden måste hålla hög beredskap. Landet med sina nazistiska militärer förblir då ett västligt ansvar och blir svårt att integrera i NATO-alliansen. Det är ju redan uppenbart att inget västland är beredda att stödja Ukraina med egna soldater, även om den svenska krigsministern varit där och utmärkt sig genom att uttrycka sitt stöd för de nazistiska militärkretsarna.

Ukrainakonflikten har även skapat en förevändning för ryssarna att flytta militära styrkor till Vitryssland. Dessa fyller två syften, dels ökar det militära trycket på Kiev som ligger nära gränsen, dels får ryssarna en högre beredskap mot nya försök från USA att störta regimen i Minsk. Man har ju de båda kuppförsöken mot Minskregimen och det i Kazakstan i färskt minne.

Jag kan inte frigöra mig från känslan att det i USA/Nato kretsar finns ett starkt önskemål att ryssarna skall anfalla Ukraina. Man är ju väldigt mån om att markera att man inte tänker hjälpa Ukraina med egen militär. På så sätt tror man sig kunna provocera ryssarna att pröva en väpnad attack.

Jag kan ha fel, men jag tror bara på en situation där man kommer att se någon form av rysk militär inblandning i Ukraina och det är om Kiev inleder en offensiv mot de ryska provinserna Donetsk och Luhansk.

Så min slutsats är att Ryssland inte anfaller Ukraina och all västpropagandan om motsatsen framstår som ogrundad, vilket ytterligare kommer att underminera folks förtroende för västvärldens politiker och deras propagandamedier.

Om Putin går till angrepp begår han ett stort misstag. Han kommer dock med säkerhet överraska oss i väst med något annat schackdrag som vi inte förutsett.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern vill ha ukrainska tvångsrekryterare på EU:s sanktionslista

Kriget i Ukraina

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
Måste hållas ansvariga för mord och brutal misshandel av människor som vägrat gå i krig, kräver Ungerns utrikesminister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter Europarådets rapport måste brutaliteten som omger tvångsrekryterarpatrullerna i Ukraina omfattas av EU:s sanktioner för mänskliga rättigheter. Det menar Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó.

Med hänvisning till Europarådets rapport under titeln Memorandum on human rights elements for peace in Ukraine, daterad 8 juli 2025 och undertecknad av EU:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O’Flaherty, pekar Szijjártó på att värnplikten i Ukraina omfattar mord, tortyr, brutal misshandel och brutal behandling.

Det är ett faktum att människor dör på grund av brutaliteten från värvningspatrullerna för att de inte vill gå i krig.

Var är NGO:erna, var är Soros organisationer, var är de så kallade oberoende journalisterna, var är de humanitära organisationerna som säger att den här människojakten är oacceptabel? frågar sig Péter Szijjártó vidare.

Szijjártó betonar att man ser det som oacceptabelt och ”chockerande” att europeiska politiker ställer sig likgiltiga inför brutaliteten och understryker att man kräver att de ansvariga rekryterarna sätts upp på EU:s sanktionslista för mänskliga rättigheter.

Det är ett blott minimum som EU måste göra i denna sak, understryker han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump uppmanar Zelenskyj att attackera Moskva

Donald Trumps USA

publicerad 15 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump har enligt Financial Times i hemlighet uppmanat Ukraina att genomföra attacker mot de ryska storstäderna Moskva och Sankt Petersburg – som en strategi för att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet.

Samtalet ska ha ägt rum den 4 juli mellan amerikanska och ukrainska representanter, där Trump ställde direkta frågor till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj:

— Volodymyr, kan du nå Moskva? … Kan du nå Sankt Petersburg också?

Enligt tidningens källor är planen att få Ryssland att ”känna smärta” för att pressa fram en uppgörelse. Trump har tidigare uttryckt frustration över krigets längd och sagt:

— Jag är besviken på president Putin, för jag trodde att vi skulle ha haft en överenskommelse för två månader sedan.

Samtidigt rapporteras att Zelenskyj tagit emot en lista över långdistansvapen som Trump vill leverera via mellanhänder – för att kringgå kongressens förbud mot direkt militärt bistånd.

Eskalation i kriget

Uppgifterna kommer i ett känsligt läge. Kreml har upprepat varnat för att Ryssland kan slå till mot väst om dess vapen används mot ryskt territorium.

President Vladimir Putin har hävdat att Ryssland har rätt att ”använda våra vapen mot militära anläggningar i länder som tillåter att deras vapen används mot våra anläggningar”.

I november 2024 skärpte Ryssland sin kärnvapendoktrin, som nu tillåter kärnvapensvar om Ryssland attackeras med konventionella vapen av ”icke kärnvapenstater som stöds av kärnvapenmakter”.

Hittills har Ukraina främst använt egenproducerade långdistansdrönare i sina attacker inne i Ryssland. Varken Vita huset eller den ukrainska regeringen har kommenterat avslöjandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkorea deklarerar ”villkorslöst stöd” till Ryssland

Kriget i Ukraina

publicerad 14 juli 2025
– av Redaktionen
Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och ryske utrikesministern Sergej Lavrov under mötet i nordkoreanska Wonsan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nordkorea ger sitt ”villkorslösa stöd” till Ryssland i kriget mot Ukraina. Det deklarerades under ett möte mellan Kim Jong-Un och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Wonsan på lördagen, enligt nordkoreansk statsmedia.

Kim Jong-Un meddelade den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, att man står redo att ge starkt bistånd i konflikten mot Ukraina under ett möte som ägde rum på lördagen i kustsamhället Wonsan på Nordkoreas östkust, en plats som landet nyligen försökt marknadsföra som turistdestination.

Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA förklarade Kim Jong-Un för Lavrov att nordkoreanerna är ”redo att villkorslöst stödja och uppmuntra alla åtgärder som vidtagits av det ryska ledarskapet när det gäller att ta itu med grundorsaken till den ukrainska krisen”.

Den nordkoreanske ledaren ska vidare ha uttryckt sin ”fasta övertygelse om att den ryska armén och folket” kommer att triumfera och ”uppnå den heliga saken att försvara landets värdighet och grundläggande intressen”, rapporterar KCNA.

Innan mötet med Kim Jong-Un träffade Lavrov sin nordkoreanska motsvarighet, utrikesminister Choe Son-Hui, tidigare under dagen.

Fördjupat militärt samarbete

Lavrovs besök i Nordkorea markerar alltmer omfattande militära och politiska förbindelser mellan de två länderna, som accelererat i samband med kriget i Ukraina.

Pyongyang har tidigare sänt tusentals soldater till den ryska gränsregionen Kursk för att delta i striderna mot ukrainska styrkor som ockuperade delar av området.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigshöken: Trump kommer att skicka ”rekordmycket vapen” till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 14 juli 2025
– av Isac Boman
Krigshöken Lindsey Graham med Finlands statsminister Petteri Orpo till höger, i ett möte i Helsingfors i augusti förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA kommer att skicka mer vapen än någonsin till Ukraina. Det är tongångarna som hörs kring Trump-administrationen när Nato-chefen Mark Rutte nu besöker Washington.

En stor del av Trumps väljarbas bedöms allmänt vara väljare som röstat på honom i hopp om att han skulle minska USA:s engagemang i utländska krig, bland annat mot bakgrund av att han under valkampanjen lovade att få slut på kriget inom 24 timmar. Dessa löften tycks dock bli alltmer avlägsna för den amerikanske presidenten.

Under måndagen ska Natochefen Mark Rutte träffa Trump i Washington, och Rutte kan glädjas åt att mer vapen än någonsin nu ska vara på väg till kriget i Ukraina. Detta enligt uppgifter bland annat från den neokonservative krigshöken Lindsey Graham, republikansk senator och nära allierad till Trump-administrationen.

De kommande dagarna kommer ni att se rekordstora mängder vapen flöda till Ukraina för att hjälpa dem att försvara sig, säger Graham i kanalen CBS program ”Face the nation”.

Europeiska länder står för notan

En central del av upptrappningen är att Nato-länder, däribland Sverige, utlovat att öka sina vapenköp, som i praktiken i hög grad upphandlas från det amerikanska militärindustriella komplexet.

Graham menar att USA:s upptrappning av vapenleveranser till kriget i Ukraina är en del av ”massiv ansträngning” för att tvinga Rysslands president Vladimir Putin till fredsförhandlingar. Tilläggas kan samtidigt att Ryssland i många olika sammanhang under lång tid betonat att man varit öppna för förhandlingar liksom även varit öppna med sina fredsvillkor, som framförallt kretsar kring garantier om Ukrainas neutralitet.

Trump har flaggat för att han ska göra ett ”stort uttalande” om Ryssland under dagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.