MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 9 augusti 2025

lördag 9 augusti 2025

Är ett ryskt anfall på Ukraina trovärdigt?

Krisen i Ukraina

Om Ryssland går till militär aktion i Ukraina begår man ett stort misstag. Det är dock inte troligt, men däremot väntar säkerligen något annat schackdrag från Putin som kan överraska oss i väst.

publicerad 25 januari 2022
– av Lars Bern
Foto: MFA Russia/CC BY-NC-SA 2.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svaret på frågan tror jag är – Njet!

Den ryska ledningen har besvarat frågan ett flertal gånger och försäkrat att man inte har några planer på ett militärt angrepp på Ukraina. Så varför är västvärldens propagandamedier fulla med påståenden om ett nära förestående anfall? Varför pratar alla västledare om ett förestående sådant anfall? Varför mobiliserar vapenindustrins lobbyorganisation Nato för ett krig?

En god princip, när man skall försöka bedöma ett skeende som detta, är att alltid fråga sig, vem som vinner på att ryssarna angriper Ukraina? Låt oss titta på bakgrunden till dagens situation.

I samband med den så kallade orangea revolutionen 2004 valdes den västvänlige Viktor Jusjtjenko till Ukrainas president. Han förlorade dock presidentvalet 2010 till den ryssvänlige Viktor Janukovytj som förklarade Ukraina som en europeisk alliansfri stat.

Efter att ett planerat samarbetsavtal med EU uteblivit (sannolikt efter rysk påtryckning) utbröt protestaktioner den 21 november 2013 – den så kallade Euromajdan revolten. Detta blev startskottet för en av CIA iscensatt kupp ihop med oppositionen som den 22 februari 2014 störtade den demokratiskt valde presidenten Viktor Janukovytj. Den här utvecklingen var ett allvarligt hot mot Ryssland som hade sin största flottbas i Sevastopol på Krim. Kuppen var ett kap för USA/Nato.

Ryssarna agerade dock blixtsnabbt och fick Krims parlament att deklarera Krims självständighet den 11 mars 2014 efter en snabbt arrangerad folkomröstning, där enligt uppgift 97 procent av befolkningen tog ställning för en anslutning tillbaka till Ryssland. Västvärlden erkände inte resultatet, men Krim har förblivit lugnt och inte noterat någon flykt att tala om. De två östliga regionerna Donetsk och Luhansk med i huvudsak rysk befolkning förklarade sig därtill autonoma, vilket markerade starten på inbördes strider med centralregeringen i Kiev som pågått sedan dess. Ett avtal medlat av Tyskland och Frankrike om att erbjuda Donetsk och Luhansk en viss självständighet inom den ukrainska federationen har regimen i Kiev inte levt upp till.

Ukraina är idag ett i flera avseenden dysfunktionellt och genomkorrumperat land med usel ekonomi och starka motsättningar inom sina dryga 40 miljoner innevånare. Landets krigsmakt är numera starkt influerad av ryssfientliga nazistiska kretsar, vilket har rötter i landets tidigare historia.

Det den ryska regimen sagt sig vilja uppnå, är ett stopp för Natos fortsatta utvidgning inpå landets västgräns genom anslutning av fler forna sovjetrepubliker till alliansen. Man menar att Ryssland i samband med Sovjets upplösning fått upprepade löften om att Natos inte skulle utvidgas. Detta säger sig USA/Natos inte längre vilja lova och det är vad konflikten nu handlar om.

Om man angriper måste rimligen målet vara att installera en regim i Kiev som är lierad med Ryssland. Det kommer att skapa ännu större och våldsammare motsättningar inom landet, som ryssarna då tvingas hantera. Det senare skulle binda mycket stora militära resurser med tanke på den stora befolkningen och ryssfientliga stämningar i väster. Man måste även fråga sig vari logiken att ge Ukraina lång tid att förbereda ett angrepp ligger – så obegåvade brukar inte ryssarna vara.

En rysk väpnad attack mot Ukraina skulle följas av massiva protester i västvärlden och nya sanktioner mot Ryssland och dess ledare. En intensiv propaganda för att utmåla Ryssland som aggressivt och farligt skulle kablas ut över hela världen. Västpropagandans russofobi skulle bekräftas.

USA skulle sannolikt på sikt tvinga fram ett avbrott i alla gasleveranser från Ryssland till Europa för att ersätta dem med export av mycket dyr amerikansk LNG i dess ställe. Ryssarna vet dock att det finns starka krafter i Tyskland som kraftigt ogillar USA/Natos konfrontationspolitik. Det senaste tecknet var den tyske marinchefen som försade sig och uttryckte sympati för Putin. Han tvangs visserligen avgå, men händelsen avspeglar väl stämningen i Tyskland där många är trötta på den 75 år långa amerikanska ockupationen.

Det är ytterst tveksamt vad ryssarna kan vinna på en attack mot Ukraina, men däremot står det helt klart att det skulle ge USA/Nato ytterligare argument för att skjuta fram sina positioner – precis det ryssarna vill förhindra.

Alternativet för ryssarna är att öka det yttre trycket på det redan mycket instabila Ukraina för att sönderfallet skall fortsätta. Man har nyligen anklagats av USA för att med agenter försöka destabilisera regimen i Kiev. En annan metod är att hålla betydande ryska styrkor nära gränsen, så att landets militär hela tiden måste hålla hög beredskap. Landet med sina nazistiska militärer förblir då ett västligt ansvar och blir svårt att integrera i NATO-alliansen. Det är ju redan uppenbart att inget västland är beredda att stödja Ukraina med egna soldater, även om den svenska krigsministern varit där och utmärkt sig genom att uttrycka sitt stöd för de nazistiska militärkretsarna.

Ukrainakonflikten har även skapat en förevändning för ryssarna att flytta militära styrkor till Vitryssland. Dessa fyller två syften, dels ökar det militära trycket på Kiev som ligger nära gränsen, dels får ryssarna en högre beredskap mot nya försök från USA att störta regimen i Minsk. Man har ju de båda kuppförsöken mot Minskregimen och det i Kazakstan i färskt minne.

Jag kan inte frigöra mig från känslan att det i USA/Nato kretsar finns ett starkt önskemål att ryssarna skall anfalla Ukraina. Man är ju väldigt mån om att markera att man inte tänker hjälpa Ukraina med egen militär. På så sätt tror man sig kunna provocera ryssarna att pröva en väpnad attack.

Jag kan ha fel, men jag tror bara på en situation där man kommer att se någon form av rysk militär inblandning i Ukraina och det är om Kiev inleder en offensiv mot de ryska provinserna Donetsk och Luhansk.

Så min slutsats är att Ryssland inte anfaller Ukraina och all västpropagandan om motsatsen framstår som ogrundad, vilket ytterligare kommer att underminera folks förtroende för västvärldens politiker och deras propagandamedier.

Om Putin går till angrepp begår han ett stort misstag. Han kommer dock med säkerhet överraska oss i väst med något annat schackdrag som vi inte förutsett.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

7 av 10 ukrainare vill förhandla om fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 14:22
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyjs tonläge mot Ryssland har förändrats markant den senaste tiden - ett tecken på fred kan vara nära?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.

Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.

Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.

68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.

Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup

”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:

”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.

Färre tror på Nato och EU

Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.

Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup

Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.

Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.

När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.

Gallups mätning – juli 2025

  • 69 % vill avsluta kriget genom förhandlingar
  • 24 % vill fortsätta strida tills seger
  • 25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
  • 68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
  • 16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
  • 32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
  • 33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
  • 52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump är bra på att snacka – men fortsätter göda krigsindustrin

Donald Trumps USA

Donald Trump utmålar sig som en fredsmäklare i kriget mot Ukraina – men i praktiken gör han inte mycket för att ändra kurs. Bakom retoriken fortsätter USA att leverera vapen, ge underrättelsestöd och göda det militärindustriella komplex som han själv påstår sig vilja stoppa.

publicerad Igår 8:29
– av Jenny Piper
Trump talar om fred – men USA:s vapen fortsätter att flöda till fronten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För en gångs skull sade en reporter något vettigt under en presskonferens och ifrågasatte varför amerikanska skattebetalare ska fortsätta finansiera ett krig där man skickar äldre, sjuka och handikappade personer till fronten, med hänvisning till Zelenskys undertecknande av en lag som höjer den maximala åldern för tjänstgöring i den ukrainska armén till 60.

USA:s president Donald Trump sade då att han försöker få sitt land ur den militära konflikten i Ukraina:

— Detta är Bidens krig, det här är inte mitt krig. Jag är här för att få oss ur det. Jag har inte hört det du sa om 60-åriga män etcetera, men det här är Bidens krig och vi arbetar väldigt hårt för att få oss ur det. Jag har faktiskt stoppat fem krig under de senaste fem månaderna och jag skulle vilja att det här blir det sjätte.

Man undrar: vem skriver hans manus? Vilka fem krig har han stoppat? Det finns inget som talar för att Putin kommer falla till föga för att Witkoff rest till Moskva och Trump hotar med tullar – tvärtom sägs det att man börjat tappa respekten för Trump.

Det blir smått patetiskt att höra honom säga att de ”arbetar hårt” för att lämna Ukraina, när allt pekar på motsatsen. Trump är väldigt bra på att snacka, men det går inte att komma ifrån att han likväl göder det militärindustriella komplexet.

Här medger Trump dessutom att USA är en part i konflikten, och om han menar allvar med att dra sig ur finns det många sätt att visa det, till exempel genom att:

• sluta leverera vapen och ammunition
• sluta ge informations- och underrättelsestöd till Ukraina
• dra tillbaka all amerikansk militär inklusive Natopersonal och andra specialister från ukrainskt territorium
• ovillkorligt godkänna alla ryska krav som är fullt rimliga
• avskriva alla Ukrainas skulder.

Men eftersom det finns pengar att tjäna är det bara tomma ord som levereras. USA tjänar pengar på vapenförsäljning och sanktioner samt drar fördel av att Europa och Asien försvagas. Samtidigt växer Trumps personliga kapital, så han gör vad han och övriga makthavare alltid gör: tjänar pengar på krig.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norden enas om nytt miljardstöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Redaktionen
Stödpaketet kommer bland annat innehålla ammunition till luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige, Norge och Danmark går samman i ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Sverige står för den största delen av hjälpen, som omfattar bland annat luftvärn, pansarvärn och ammunition.

I juli enades Donald Trump och Nato om ett stödpaket till Ukraina – ett initiativ där USA levererar avancerad försvarsmateriel till utvalda Nato-länder, som i sin tur samordnar och finansierar vidare leveranser till Ukraina. Hittills har ett tiotal Natoländer, däribland Sverige, ställt sig bakom upplägget.

Nu har Sverige, Norge och Danmark beslutat att gemensamt bidra med ett militärt stödpaket på totalt 500 miljoner dollar – motsvarande cirka 4,84 miljarder kronor. Sveriges andel uppgår till omkring 2,7 miljarder kronor.

Vi välkomnar USA:s beslut om att tillhandahålla materiel till Ukraina, inklusive ammunition till luftvärnssystemet Patriot, och att Nato koordinerar stödet. Ukraina har ett stort behov av stöd från allierade och partners för att försvara sig mot den ryska aggressionen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en presskonferens.

— Ukraina står i frontlinjen för vår frihet och demokrati. Blågul solidaritet är därför det enskilt viktigaste just nu. Vi står vid deras sida så länge det krävs, stödpaket efter stödpaket – militärt och humanitärt. Tillsammans i Nato, tillsammans med Ukraina, fortsätter vi försvara friheten, hävdar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Stödpaketet kommer bland annat att innehålla luftvärn, pansarvärn och ammunition som upphandlas av USA och levereras till Ukraina. Sverige har tidigare bidragit med militärt stöd till ett värde av närmare 83 miljarder kronor sedan kriget i Ukraina började.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Greene: Ukrainastödet – ett svek mot det amerikanska folket

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Isac Boman
Greene är mycket kritisk till de neokonservativa "krigshökarna" inom det republikanska partiet - och deras inflytande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene riktar hård kritik mot partikamrater och andra politiker som fortsatt vill skicka amerikanskt bistånd till Ukraina.

I ett inlägg på X beskriver hon stödet som ett ”fullständigt svek” mot det amerikanska folket – och menar att väljarna redan har sagt nej till att finansiera främmande konflikter.

”Att finansiera, underblåsa och i slutändan bekämpa Ryssland i Ukraina skulle vara ett fullständigt svek mot majoriteten av amerikanerna”, skriver hon och syftar på det senaste presidentvalet där Trump besegrade Joe Biden och återvände till Vita huset.

Enligt Greene var en av väljarnas tydligaste signaler att sätta stopp för USA:s inblandning i utländska krig.

”Amerika röstade för att stoppa finansiering och stridigheter i utländska krig”, tillägger republikanen.

Hennes uttalande kom dagen efter att ett nytt lagförslag presenterats i senaten, där 54,6 miljarder dollar föreslås öronmärkas till Ukraina för budgetåren 2026 och 2027.

”Vill inte betala för att mörda människor”

Greene anklagar politiker på båda sidor om partigränsen för att ignorera det budskap väljarna förmedlade i valet. Hon menar att särskilt unga amerikaner känner sig svikna:

”Republikaner som röstar för det här kommer att förlora den yngre generationen av väljare, och kanske aldrig få tillbaka dem”.

Hon menar att människor under 50 år i ökande grad känner sig orepresenterade av både Republikanerna och Demokraterna, inte minst på grund av hur skattemedel används:

”De olika initiativen som finansieras med skattepengar har redan gjort livet oöverkomligt och framtiden dyster för de allra flesta vanliga amerikaner”, fortsatte hon.

I samma inlägg kritiserar Greene den moraliska grunden för det amerikanska Ukrainastödet:

”Amerikanska skattebetalare vill inte betala för att mörda människor i något främmande land över en utländsk konflikt som inte har någon som helst påverkan på våra liv”.

Korrupt ledarskap?

Hon ställer sig också bakom presidentens linje, där europeiska länder i högre grad förväntas bära ansvaret för kriget i Ukraina. Trump har sedan sin återkomst till Vita huset markerat mot fortsatt ekonomiskt stöd till Kiev och har flera gånger ifrågasatt hur pengarna används och varnat för att miljardbelopp från Biden-administrationens tidigare biståndspaket kan ha förskingrats.

Även Trumps tidigare rådgivare Steve Cortes har uttryckt hård kritik. Han har kallat Ukraina för ”korrupt” och varnat för att dess ledarskap ”inte går att lita på”, med hänvisning till att president Volodymyr Zelenskyj agerat mot oberoende antikorruptionsorgan.

Greene har i tidigare uttalanden kallat Zelenskyj för en ”diktator” och anklagat honom för att blockera alla fredsinitiativ.

Den ryska regeringen har i sin tur vid upprepade tillfällen varnat för att västvärldens militära och ekonomiska stöd till Ukraina bara förlänger kriget och leder till mer blodspillan. Enligt Moskva är varje nytt biståndspaket ett hinder för fredsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.