MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 30 augusti 2025

lördag 30 augusti 2025

Är ett ryskt anfall på Ukraina trovärdigt?

Krisen i Ukraina

Om Ryssland går till militär aktion i Ukraina begår man ett stort misstag. Det är dock inte troligt, men däremot väntar säkerligen något annat schackdrag från Putin som kan överraska oss i väst.

publicerad 25 januari 2022
– av Lars Bern
Foto: MFA Russia/CC BY-NC-SA 2.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svaret på frågan tror jag är – Njet!

Den ryska ledningen har besvarat frågan ett flertal gånger och försäkrat att man inte har några planer på ett militärt angrepp på Ukraina. Så varför är västvärldens propagandamedier fulla med påståenden om ett nära förestående anfall? Varför pratar alla västledare om ett förestående sådant anfall? Varför mobiliserar vapenindustrins lobbyorganisation Nato för ett krig?

En god princip, när man skall försöka bedöma ett skeende som detta, är att alltid fråga sig, vem som vinner på att ryssarna angriper Ukraina? Låt oss titta på bakgrunden till dagens situation.

I samband med den så kallade orangea revolutionen 2004 valdes den västvänlige Viktor Jusjtjenko till Ukrainas president. Han förlorade dock presidentvalet 2010 till den ryssvänlige Viktor Janukovytj som förklarade Ukraina som en europeisk alliansfri stat.

Efter att ett planerat samarbetsavtal med EU uteblivit (sannolikt efter rysk påtryckning) utbröt protestaktioner den 21 november 2013 – den så kallade Euromajdan revolten. Detta blev startskottet för en av CIA iscensatt kupp ihop med oppositionen som den 22 februari 2014 störtade den demokratiskt valde presidenten Viktor Janukovytj. Den här utvecklingen var ett allvarligt hot mot Ryssland som hade sin största flottbas i Sevastopol på Krim. Kuppen var ett kap för USA/Nato.

Ryssarna agerade dock blixtsnabbt och fick Krims parlament att deklarera Krims självständighet den 11 mars 2014 efter en snabbt arrangerad folkomröstning, där enligt uppgift 97 procent av befolkningen tog ställning för en anslutning tillbaka till Ryssland. Västvärlden erkände inte resultatet, men Krim har förblivit lugnt och inte noterat någon flykt att tala om. De två östliga regionerna Donetsk och Luhansk med i huvudsak rysk befolkning förklarade sig därtill autonoma, vilket markerade starten på inbördes strider med centralregeringen i Kiev som pågått sedan dess. Ett avtal medlat av Tyskland och Frankrike om att erbjuda Donetsk och Luhansk en viss självständighet inom den ukrainska federationen har regimen i Kiev inte levt upp till.

Ukraina är idag ett i flera avseenden dysfunktionellt och genomkorrumperat land med usel ekonomi och starka motsättningar inom sina dryga 40 miljoner innevånare. Landets krigsmakt är numera starkt influerad av ryssfientliga nazistiska kretsar, vilket har rötter i landets tidigare historia.

Det den ryska regimen sagt sig vilja uppnå, är ett stopp för Natos fortsatta utvidgning inpå landets västgräns genom anslutning av fler forna sovjetrepubliker till alliansen. Man menar att Ryssland i samband med Sovjets upplösning fått upprepade löften om att Natos inte skulle utvidgas. Detta säger sig USA/Natos inte längre vilja lova och det är vad konflikten nu handlar om.

Om man angriper måste rimligen målet vara att installera en regim i Kiev som är lierad med Ryssland. Det kommer att skapa ännu större och våldsammare motsättningar inom landet, som ryssarna då tvingas hantera. Det senare skulle binda mycket stora militära resurser med tanke på den stora befolkningen och ryssfientliga stämningar i väster. Man måste även fråga sig vari logiken att ge Ukraina lång tid att förbereda ett angrepp ligger – så obegåvade brukar inte ryssarna vara.

En rysk väpnad attack mot Ukraina skulle följas av massiva protester i västvärlden och nya sanktioner mot Ryssland och dess ledare. En intensiv propaganda för att utmåla Ryssland som aggressivt och farligt skulle kablas ut över hela världen. Västpropagandans russofobi skulle bekräftas.

USA skulle sannolikt på sikt tvinga fram ett avbrott i alla gasleveranser från Ryssland till Europa för att ersätta dem med export av mycket dyr amerikansk LNG i dess ställe. Ryssarna vet dock att det finns starka krafter i Tyskland som kraftigt ogillar USA/Natos konfrontationspolitik. Det senaste tecknet var den tyske marinchefen som försade sig och uttryckte sympati för Putin. Han tvangs visserligen avgå, men händelsen avspeglar väl stämningen i Tyskland där många är trötta på den 75 år långa amerikanska ockupationen.

Det är ytterst tveksamt vad ryssarna kan vinna på en attack mot Ukraina, men däremot står det helt klart att det skulle ge USA/Nato ytterligare argument för att skjuta fram sina positioner – precis det ryssarna vill förhindra.

Alternativet för ryssarna är att öka det yttre trycket på det redan mycket instabila Ukraina för att sönderfallet skall fortsätta. Man har nyligen anklagats av USA för att med agenter försöka destabilisera regimen i Kiev. En annan metod är att hålla betydande ryska styrkor nära gränsen, så att landets militär hela tiden måste hålla hög beredskap. Landet med sina nazistiska militärer förblir då ett västligt ansvar och blir svårt att integrera i NATO-alliansen. Det är ju redan uppenbart att inget västland är beredda att stödja Ukraina med egna soldater, även om den svenska krigsministern varit där och utmärkt sig genom att uttrycka sitt stöd för de nazistiska militärkretsarna.

Ukrainakonflikten har även skapat en förevändning för ryssarna att flytta militära styrkor till Vitryssland. Dessa fyller två syften, dels ökar det militära trycket på Kiev som ligger nära gränsen, dels får ryssarna en högre beredskap mot nya försök från USA att störta regimen i Minsk. Man har ju de båda kuppförsöken mot Minskregimen och det i Kazakstan i färskt minne.

Jag kan inte frigöra mig från känslan att det i USA/Nato kretsar finns ett starkt önskemål att ryssarna skall anfalla Ukraina. Man är ju väldigt mån om att markera att man inte tänker hjälpa Ukraina med egen militär. På så sätt tror man sig kunna provocera ryssarna att pröva en väpnad attack.

Jag kan ha fel, men jag tror bara på en situation där man kommer att se någon form av rysk militär inblandning i Ukraina och det är om Kiev inleder en offensiv mot de ryska provinserna Donetsk och Luhansk.

Så min slutsats är att Ryssland inte anfaller Ukraina och all västpropagandan om motsatsen framstår som ogrundad, vilket ytterligare kommer att underminera folks förtroende för västvärldens politiker och deras propagandamedier.

Om Putin går till angrepp begår han ett stort misstag. Han kommer dock med säkerhet överraska oss i väst med något annat schackdrag som vi inte förutsett.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
publicerad Igår 16:44
– av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: ”Absurd bluff”

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att ”den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre” och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

”Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om ’1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater’ sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet”, skriver CCD i ett uttalande.

”Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om ’utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor’ och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

”Förlorat flera generationer”

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

”Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande”, sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför ”enorma förluster” och en ”demografisk kris”.

”Vi har förlorat flera generationer”, sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Woody Allen på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 10:04
– av Jan Sundstedt
Woody Allen
Woody Allen, 89.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.

Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.

Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.

Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.

Allen: ”Putin har fel”

Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.

Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.

När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.

Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.

Utestängd från Hollywood

Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.

De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.

I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.

Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).

Fakta: Mirotvorets "dödslista"

Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.

Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:

  • Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
  • Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
  • Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
  • Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
  • Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
  • Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
  • Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.

Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna ska täcka Ukrainas budgetunderskott

Kriget i Ukraina

publicerad 26 augusti 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristerssons regering har länge betonat att fortsatt stöd till Ukraina är Sveriges högsta utrikespolitiska prioritering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige öppnar plånboken på nytt för Ukraina när regeringen skickar ytterligare 750 miljoner kronor direkt till den ukrainska statsbudgeten – pengar som Kiev får använda fritt för att täcka sitt växande budgetunderskott.

Sverige blir därmed det första landet i EU att ge denna typ av direktstöd.

Beslutet fattades av regeringen på torsdagen och innebär att svenska skattebetalare nu ska finansiera den ukrainska statskassans löpande utgifter. Detta kommer utöver de cirka 100 miljarder kronor som Sverige redan skickat till Ukraina sedan 2022.

Enbart under 2025 planerar Sverige att ge minst 48,5 miljarder kronor i civilt och militärt stöd till Ukraina – motsvarande 0,76 procent av Sveriges BNP. Till det kommer nu ytterligare 750 miljoner i direkt budgetstöd.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa försvarar de omfattande bidragen och vill se att fler europeiska länder följer Sveriges exempel, särskilt efter att USA dragit ner sitt stöd.

— Vi kommer att stå bakom Ukraina i vått och torrt så länge som det behövs, lovar han i Schibstedägda TV4 Nyheterna.

Får inte gå till korruption

Det nya budgetstödet kommer att kanaliseras via EU:s så kallade Ukrainafacilitet, men ukrainska myndigheter får själva avgöra hur de 750 miljonerna ska användas. Sverige ställer enligt Dousa vissa krav, men detaljerna kring dessa vill man inte gå in på närmare.

— Vi kommer alltid säkerställa att pengarna inte går till korruption och att Ukraina tar de reformer som man just nu driver på på allvar och fortsätter att bli än mer demokratiska och närma sig EU ännu mer, hävdar ministern.

Dousa förklarar att Ukrainas ekonomiska läge är hårt pressat efter tre års krig och beskriver situationen inför nästa år som ”mycket ansträngd”, särskilt sedan det amerikanska stödet minskat.

— Den ekonomiska situationen, framför allt inför nästa år, är mycket ansträngd givet att USA har dragit sig tillbaka. Då måste vi vara fler länder som nu steppar upp och gör ännu mer för Ukraina. Delvis är det här en viktig signal till resten av Europa att steppa upp mer, men också till Ukraina
, fortsätter ministern.

Hänvisar till Sveriges säkerhet

Biståndsministern påstår att det ligger i Sveriges eget säkerhetsintresse att fortsätta pumpa in miljarder i Ukraina. Han upprepar mantrat att ”Ukraina inte bara försvarar sin egen självständighet och frihet utan hela Europas”.

— En rysk stridsvagn som elimineras av Ukraina, är en stridsvagn mindre som kan åka in i Baltikum, Finland eller till och med i Sverige, hävdas det.

Med det senaste tillskottet närmar sig Sveriges totala stöd till Ukraina 100-miljarderstrecket – en summa som nu alltså ska växa ytterligare när svenska skattemedel går direkt till att täcka hål i Kievs statsbudget.

Det sammanlagda väststödet till Ukraina närmar sig 4 000 miljarder kronor sedan krigets början. Trots de massiva summorna har Ukraina inte lyckats uppnå de militära framgångar man hoppats på. Samtidigt som allt fler röster nu öppet förespråkar diplomatiska lösningar och snara fredsförhandlingar, fortsätter både de ekonomiska bidragen och vapenleveranserna från Väst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.