MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 29 september 2025

måndag 29 september 2025

Varannan ung britt drömmer om en värld utan internet

publicerad 20 maj 2025
– av Redaktionen
De senaste åren har det kommit en lång rad rapporter och larm som visar att sociala medier har mycket negativ påverkan på ungas psykiska hälsa.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nästan varannan ung britt önskar att de vuxit upp i en värld utan internet. Det visar en ny undersökning från British Standards Institution som kartlagt ungas relation till sociala medier och digitalt liv.

Av de 1 293 tillfrågade i åldern 16 till 21 år uppgav 46 procent att de hellre skulle vilja vara unga i en värld där internet inte existerade. Nästan 70 procent uppgav att de mådde sämre och fått sämre självkänsla efter att ha använt sociala medier, där 68 procent ansåg att deras tid online varit direkt skadlig för deras psykiska hälsa.

En fjärdedel av de svarande tillbringade fyra timmar eller mer om dagen på sociala medier. Bland dessa erkände 42 procent att de ljugit för föräldrar eller vårdnadshavare om sin nätanvändning. Lika många uppgav att de någon gång ljugit om sin ålder online, medan 40 procent använde så kallade ”burner”-konton – dolda eller alternativa profiler. 27 procent hade till och med utgett sig för att vara en helt annan person och lika många hade delat sin platsinformation med främlingar på nätet.

Undersökningen genomfördes i efterdyningarna av restriktionerna relaterade till corona under nedstängningspolitiken, en period som enligt tre fjärdedelar av deltagarna ledde till markant ökad skärmtid.

Experter tror inte på ”digitalt utegångsförbud”

Mot denna bakgrund har Storbritanniens teknologiminister, Peter Kyle, nyligen öppnat för att införa obligatoriska digitala ”utegångsförbud” – alltså spärrar för vissa appar som TikTok och Instagram, efter ett visst klockslag på kvällen. Även om kritiker avfärdat förslaget som repressivt får det visst stöd bland unga: hälften av de tillfrågade, 50 procent, sade att de skulle stödja ett digitalt utegångsförbud efter klockan 22.

Men flera experter, bland andra Rani Govender, policyansvarig för barns säkerhet online vid barnrättsorganisationen NSPCC, menar att de föreslagna begränsningarna inte räcker.

– Vi behöver vara tydliga med att ett digitalt utegångsförbud i sig inte kommer att skydda barn från de risker de möter online. De kommer att kunna exponeras för samma risker vid andra tidpunkter på dygnet och dessa får fortfarande samma påverkan.

Hon tillägger att fokus istället bör ligga på att göra nätmiljön säkrare och mindre beroendeframkallande för barn och unga, och hindra dem från att besöka uppenbart skadliga sajter och appar.

”Kaninhål av skadligt material”

Även Andy Burrows, vd för självmordspreventionsfonden Molly Rose Foundation, lyfter behovet av lagstiftning som skyddar unga från skadligt innehåll:

– Det är tydligt att unga människor är medvetna om riskerna online och, vad mer är, de vill se att teknikföretag agerar för att skydda dem.

Han framhåller att algoritmer ofta visar innehåll som snabbt kan leda in unga i destruktiva flöden och spiraler:

– Algoritmer kan tillhandahålla innehåll som snabbt eskalerar och leder unga ner i kaninhål av skadligt och ångestfyllt material – utan att det är deras eget fel.

Burrows efterlyser nya lagar som tvingar fram en så kallad ”safe by design”-strategi där barns och samhällets behov går före storföretagens vinstintressen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över

publicerad Idag 12:15
– av Redaktionen
Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof tvingas lämna ut användaruppgifter

publicerad 22 september 2025
– av Redaktionen
Bahnhof måste nu lämna ut information om vilka kunder som använt specifika IP-adresser vid olika tidpunkter.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Internetleverantören Bahnhof förlorar i Kammarrätten och tvingas under hot om vite lämna ut känsliga användaruppgifter till polisen. Det handlar om information om vilka personer som använt vissa IP-adresser.

Bahnhof har förlorat sin kamp mot att tvingas lämna ut användaruppgifter till Polismyndigheten. Kammarrätten i Stockholm har avslagit företagets överklagande och fastställt att Post- och telestyrelsen hade rätt när de förelade internetleverantören att lämna ut informationen.

Tvisten började när Polismyndigheten inom ramen för sin brottsutredande verksamhet begärde ut uppgifter från Bahnhof om så kallade NAT:ade IP-adresser. Det handlar om IP-adresser som delas av flera användare samtidigt, där internetleverantören har information om vilka specifika abonnemang som använt adressen vid en viss tidpunkt. Denna teknik används ofta för att låta flera kunder dela på samma publika IP-adress.

När Bahnhof vägrade lämna ut uppgifterna beslutade Post- och telestyrelsen att förelägga företaget vid vite att lämna ut dem till polisen.

”Strider inte mot EU-rätten”

Bahnhof överklagade föreläggandet, men Kammarrätten bedömer att beslutet är förenligt med både svensk rätt och EU-rätten.

— Post- och telestyrelsen har haft rättslig grund för att förelägga Bahnhof att lämna ut uppgifterna. Föreläggandet strider inte som Bahnhof gjort gällande mot svensk rätt eller EU-rätten, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm.

Kammarrättens dom innebär att Bahnhof nu är skyldigt att följa Post- och telestyrelsens föreläggande och lämna ut de begärda uppgifterna till polisen.

Domen kan inte överklagas då Kammarrätten i Stockholm är sista instans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark rustar för digital självständighet: ”Vi har sovit för länge”

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Att Danmark är helt beroende av utomeuropeisk mjukvara, hårdvara och digitala tjänster är ett mycket stort problem, enligt digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rädslan för att kritiska IT-system plötsligt kan stängas av får europeiska länder att rusta digitalt. Danmark leder utvecklingen med pilotprojekt för öppen källkod, medan Köpenhamns kommun kartlägger alternativ till Silicon Valley-jättarna.

— Vi har sovit en törnrosasömn i Europa för länge, säger Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Uttalandet kommer mitt i en växande europeisk debatt om digital suveränitet, där Danmark tagit en ledande roll genom konkreta initiativ på både nationell och kommunal nivå.

Köpenhamns kommun driver nu ett ambitiöst arbete för att kartlägga alternativen till dagens dominerande IT-leverantörer. Henrik Appel Esbensen, som leder kommunens internrevision, drar paralleller till energisektorn:

— För gas och el har vi alternativa leverantörer. Nu ska vi se om vi även för IT kan bli så försörjningssäkra som vi vill vara.

Han understryker att fokus ligger på försörjningssäkerhet snarare än att specifikt undvika amerikanska lösningar: ”För oss är det viktigt inte nödvändigtvis att bli av med just amerikansk tech, men att försörjningssäkerheten till Köpenhamn är god”.

Pilotprojekt med öppen källkod

Danmarks digitaliseringsministerium har startat ett pilotprojekt som utforskar alternativ till Silicon Valley-jättarnas produkter, främst genom lösningar baserade på öppen källkod. Initiativet har fått förnyad aktualitet efter de senaste spänningarna mellan Danmark och USA kring Grönland.

— Vi är beroende av produkter, tjänster, mjukvara, hårdvara som kommer från länder utanför Europa och det är ett problem, konstaterar digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Danmark är inte ensamt om att agera. I Tyskland planerar delstaten Schleswig-Holstein att byta ut Windows mot Linux och söka inhemska molnleverantörer. Samtidigt utvecklar Polen och Baltikum planer för storskaliga AI-datacenter – en så kallad ”AI-gigafactory” – för att säkra egen kapacitet för artificiell intelligens.

— Estland använder idag de stora amerikanska techbolagens tjänster, men vi vill utveckla alternativ för att säkra vår digitala suveränitet, förklarar Estlands ekonomi- och industriminister Erkki Keldo för svenska statstelevisionen SVT.

”Måste våga investera”

Synen på digital självständighet har genomgått en dramatisk förändring på kort tid. Techinvesteraren Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum illustrerar skiftet:

— Hade du ställt frågan för ett år sedan, hade jag bara skrattat åt den. Men nu vet man ju inte, man kanske ska ha en plan A och en plan B för europeiska bolag.

Vägen mot större digital autonomi blir varken enkel eller snabb, enligt Henrik Appel Esbensen i Köpenhamn:

— Jag tror att det kommer att ta lång tid. Men Det kräver massiva investeringar eftersom det just nu inte finns så många leverantörer på området. Det är ingen tvekan om att vi måste våga investera i detta här i Europa.

Oron för vad som händer om kritiska IT-system plötsligt stängs ned eller kontrakt sägs upp har förvandlat digital suveränitet från en abstrakt diskussion till en konkret säkerhetsfråga för europeiska länder – en utveckling som accelererat markant under det senaste året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

publicerad 20 september 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar ”AI-psykoser”.

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

”Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser”, skriver OpenAI.

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är ”kort och vagt” och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

”Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen”, skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för ”jailbreaks” där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget ”bestämt avvisat” krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

”Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen”, konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

”OpenAI sitter i en rävsax”, skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de ”uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik” faller de tillbaka på ”tung moderation som går emot deras egen VD:s löften”.

Techbolaget meddelar att de ”för närvarande inte” rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.