MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

 

Signal anklagas för kopplingar till amerikanska säkerhetsintressen

publicerad 6 februari 2021
– av Markus Andersson
Signal anklagas för kopplingar till den amerikanska regimen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den granskande journalisten Kit Klarenberg menar att det är anmärkningsvärt att vänsterliberal etablissemangsmedia nu uppmanar sina läsare att övergå till den krypterade meddelandeappen Signal och menar vidare att appen har kopplingar till amerikanska säkerhetsintressen och destabiliseringskampanjer.

Om du tycker att den plötsliga populariteten hos den krypterade meddelandeappen Signal framstår som suspekt så kan du vara något på spåren”, skriver Klarenberg i RT och argumenterar vidare för att appen åtminstone delvis är finansierad av den amerikanska staten.

Den fjärde januari annonserade WhatsApp att man kommer att förändra sina användarvillkor och riktlinjer för integritet. Beskedet tolkades som att appen skulle börja dela med sig av användarinformation till huvudbolaget Facebook och miljontals användare flydde tjänsten och sökte sig istället till krypterade meddelandeappar – framför allt Signal och Telegram.

Klarenberg menar att massmedia ensidigt fokuserat på och lyft fram Signal framför Telegram och pekar bland annat på att tidningar som The Guardian publicerat hyllningsreportage om Signal och aktivt uppmanat sina användare att söka sig till tjänsten.

Massmedias omvändelse till att nu kämpa för krypterad kommunikation är ganska otillfredsställande. Med några få anmärkningsvärda undantag är den vanliga rapporteringen om kryptering neutral eller direkt fördömande och tekniken målas oftast ut som en fristad för knarkhandlare, pedofiler, lönnmördare och andra som har något ondskefullt att dölja”, skriver han.

Stora systemtrogna medier väljer nu istället att lyfta fram Signal i mycket positiva ordalag och som en tjänst som allmänheten uppmanas att använda sig av. Klarenberg frågar sig vad denna förändring beror på och varför krafter som vanligtvis inte värderat allmänhetens privatliv och integritet särskilt högt nu plötsligt byter fot.

En seriös diskussion om Signals historia och finansieringskällor har varit helt frånvarande från debatten… Ett utelämnande som kanske varit förutsägbart med tanke på den amerikanska säkerhetsstatens centrala ställning i att finansiera, skapa och marknadsföra appen”.

Klarenberg skriver att Signal lanserades av det nu nedlagda Open Whisper Systems (OWS), en skapelse av den tillbakadragne teknikgurun Matthew Rosenfeld, även känd under sitt antagna namn Moxie Marlinspike. Så sent som 2018 tog den icke vinstdrivande organisationen Signal Foundation över driften med 50 miljoner dollar i startkapital – pengar man fått från miljardären och den tidigare Facebook-bossen Brian Acton som också är ordförande i Signal Foundation. Acton var även med och grundade WhatsApp.

OWS har dock aldrig offentliggjort sina donationer och finanser eller avslöjat vem det egentligen är som finansierar projektet. Enligt Rosenfeld har Signal aldrig sökt extern privat finansiering under hela sin existens – något som Klarenberg beskriver som mycket anmärkningsvärt.

Klart är dock att man tagit emot närmare tre miljoner dollar från Open Technology Fund (OTF) mellan 2013 och 2016 – ett pilotprogram som startades som en del av Radio Free Asia, direkt finansierat av den amerikanska kongressen i syfte att sprida amerikansk propaganda och gynna amerikanska säkerhetsintressen.

Open Technology Fund som finansierat Signal är alltså en del av Radio Free Asia som i sin tur tillhör myndigheten US Agency for Global Media (USAGM) som finansieras med cirka 60 miljarder årligen av den amerikanska kongressen, för att sprida propaganda och arbeta för amerikanska politiska intressen.

Klarenfeld skriver vidare att Radio Free Asia från början användes av underrättelsetjänsten CIA för att ägna sig åt propagandaspridning, ekonomisk krigföring, sabotage och subversion i kommunistländer och att det var en del i den ”psykologiska krigföringen” mot kommunismen. Kampanjen beskrivs också som en av de mest långlivade och framgångsrika som USA någonsin lanserat.

Efter att CIA:s roll i Radio Free Asia blev känd på 70-talet så tog den amerikanska kongressen officiellt över skötseln och finansieringen av stationerna.

Open Technology Fund lanserades efter att USA:s utrikesdepartement under ledning av ultraglobalisten Hillary Clinton påstod sig vilja se ett ”fritt internet” och få bort restriktioner och censur. Det verkliga skälet var dock enligt Klarenfeld inte fullt lika ädelt, utan handlade snarare om att lansera ett skugginternet och mobila system som USA-vänliga dissidenter skulle kunna använda sig av för att underminera regimer som USA ogillar, exempelvis Iran, Syrien och Libyen.

Det är kanske ingen slump att Signal-grundaren Rosenfeld tidigare skapat krypteringsapparna TextSecure och RedPhone som båda finns med i Gizmondos guide ”Vilka krypteringsappar är starka nog för att hjälpa dig att besegra en regering?”, skriver Klarenfeld.

Klarenfeld pekar vidare på att Signal också blivit den givna favoritappen för Västvänliga demonstranter i Hong Kong och dissidenter i andra repressiva stater och att den också öppet rekommenderas av US Agency for Global Media.

Den grävande journalisten menar sammanfattningsvis att det inte direkt finns några bevis på att någon amerikansk säkerhetstjänst har varit direkt involverade i att skapa Signals krypteringssystem eller på något vis är delaktiga i den dagliga driften av appen, men att kopplingarna till den amerikanska regimen ändå är tydliga.

Han lyfter också fram den krypterade webbläsaren Tor som ett verktyg för den amerikanska regimen och hävdar att webbläsaren finansierats med tiotals miljoner från den amerikanska regeringen och militären i en förhoppning att den kan användas för att destabilisera länder och bidra till regimskiften till USA:s fördel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-företag betalar miljardskadestånd till författare

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
AI-företaget har använt piratkopierade böcker för att träna sin AI-bot Claude.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-företaget Anthropic betalar 1,5 miljarder dollar till hundratusentals författare i en upphovsrättsstämning. Förlikningen är den första och största av sitt slag inom AI-området.

Det var förra året som författarna Andrea Bartz, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson skickade in en stämningsansökan mot Anthropic för att de använde piratkopierade böcker för att träna sin AI Claude.

I juni beslutade en federal domare att det inte var olagligt att träna AI-chattbottar på upphovsrättsskyddade böcker, men däremot att Anthropic felaktigt hade skaffat sig miljontals böcker via piratsajter.

Nu har Anthropic gått med på att betala cirka 3 000 dollar för var och en av de uppskattningsvis 500 000 böcker som omfattas, det är cirka 28 000 kronor per bok. Totalt handlar det om 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 14 miljarder svenska kronor.

Första i sitt slag

Förlikningen är den första i en rad rättsprocesser som pågår mot AI-företag angående användning av upphovsrättsskyddat material för AI-träning. Bland annat har George R.R. Martin tillsammans med 16 andra författare stämt OpenAI för upphovsrättsintrång.

Såvitt vi kan bedöma är det det största återställandet av upphovsrätt någonsin, säger Justin Nelson, advokat för författarna, enligt The Guardian. Det är den första i sitt slag i AI-eran.

Om Anthropic inte hade gått med på förlikning hade det enligt experter kunnat kosta betydligt mer.

Det fanns en stor risk att det skulle handla om flera miljarder dollar, tillräckligt för att potentiellt lamslå eller till och med sätta Anthropic i konkurs, säger William Long, juridisk analytiker hos Wolters Kluwer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spionprogram tar bilder på porrsurfare – används för utpressning

publicerad 9 september 2025
– av Markus Andersson
Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Säkerhetsföretaget Proofpoint har upptäckt skadlig programvara som automatiskt fotograferar användare via deras webbkameror när de besöker pornografiska sajter. Bilderna används sedan i utpressningssyfte.

Det nya spionprogrammet Stealerium har en särskilt obehaglig funktion: det övervakar offrets webbläsare efter pornografirelaterade sökord som ”sex” och ”porn”, och tar samtidigt skärmdumpar och webbkamerafoton av användaren, och skickar allt till hackaren.

Säkerhetsföretaget Proofpoint upptäckte programvaran i tiotusentals e-postmeddelanden som skickats sedan maj i år. Offren lurades att ladda ner programmet genom falska fakturor och betalningskrav, främst riktade mot företag inom besöksnäring, utbildning och finans.

— När det gäller informationstjuvar letar de vanligtvis efter vad de än kan få tag på, säger Selena Larson, forskare på Proofpoint till Wired.

— Detta lägger till ytterligare ett lager av integritetsintrång och känslig information som du definitivt inte vill ska hamna händerna på en viss hacker. Det är äckligt. Jag hatar det, tillägger hon.

Finns öppet på Github

Förutom den automatiserade sexutpressningsfunktionen stjäl Stealerium även traditionell data som bankinformation, lösenord och nycklar till kryptoplånböcker. All information skickas till hackaren via tjänster som Telegram, Discord eller e-post.

Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github. Utvecklaren, som kallar sig witchfindertr och påstår sig vara en ”malware-analytiker” i London, hävdar att programmet är ”endast för utbildningsändamål”.

— Hur du använder detta program är ditt ansvar. Jag kommer inte att hållas ansvarig för några olagliga aktiviteter. Inte heller bryr jag mig ett skit om hur du använder det, skriver utvecklaren på sidan.

Kyle Cucci, också forskare på Proofpoint, kallar automatiserade webbkamerabilder av användare som surfar på porr för ”i princip ohört”. Det enda liknande fallet var en attack mot fransktalande användare 2019.

Ny trend bland cyberbrottslingar

Enligt Larson kan den nya typen av attacker vara del av en större trend där mindre hackergrupper vänder sig bort från storskaliga ransomware-attacker som drar till sig myndigheternas uppmärksamhet.

— För en hacker är det inte som att du tar ner ett mångmiljonföretag som kommer att väcka uppmärksamhet och leda till många följdeffekter. De försöker tjäna pengar en person i taget. Och kanske främst människor som kan skämmas över att rapportera något sådant här, förklarar Larson.

Proofpoint har inte identifierat specifika offer för sexutpressningsfunktionen, men menar att funktionens existens tyder på att den sannolikt redan använts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.