Regeringen vill använda mer biometri vid brottsbekämpning

Övervakningssamhället

publicerad 9 juli 2024
- av Sofie Persson
Polisen ska kunna få använda biometri även vid brott med lägre straffskala, som exemeplvis sabotage.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


1760 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen vill utöka användandet av biometri för att lösa även mindre allvarliga brott. Fler DNA-prover, fingeravtryck och ansiktsbilder ska tas och polisen föreslås också i högre utsträckning än idag få tillgång till olika register och databaser för att jämföra biometrisk data.

Idag får polisen ta biometrisk data från personer som är skäligen misstänka för brott där straffet väntas bli fängelse. I det nya förslaget föreslås det att den tröskeln sänks och att det ska räcka med att fängelse finns på straffskalan. Exempelvis kan det i praktiken innebära att man får ta salivprov från någon som väntas få böter. Vidare föreslås det också att polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.

Fingeravtryck, dna, fotografier och annan biometrisk information är mycket betydelsefulla i det brottsbekämpande arbetet eftersom det ökar möjligheterna att identifiera personer som har begått ett brott. Betydelsen av den här typen av teknisk bevisning ökar ytterligare när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.

DNA-baserad släktforskning

Även röstprov och handstilsprov föreslår regeringen att polisen ska få ta från skäligen misstänkta personer.

Vidare anser man att om det sker en förundersökning om vill allvarlig brottslighet ska polisen kunna använda sig av Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier för att jämföra biometrisk data med. Det gäller bland annat brott som har ett minimistraff på två års fängelse, såsom sabotage, spioneri, brott mot medborgerliga rättigheter och terrorism.

Det gör det möjligt att framöver använda fingeravtryck eller en bild av en oidentifierad gärningsman för att söka mot uppgifter i registret“, skriver Justitiedepartementet.

Ett annat förslag är att dna-baserad släktforskning ska tillåtas vid förundersökning om mord och grova våldtäktsbrott. Under 2020 använde man sig av det för att lösa ett dubbelmord från 2004, men Integritetsskyddsmyndigheten har efter det sagt nej till användning av det eftersom personuppgifter behandlas i strid med lag. Regeringens förslag är att ändå i lagen så att det får användas vid brottsbekämpning.

Regeringen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!