MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 23 september 2025

tisdag 23 september 2025

Nu får australiensisk polis hacka medborgarnas telefoner och ta över konton

publicerad 8 september 2021
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nyligen klubbade Australiens parlament igenom ett nytt lagförslag som ger polisen rätten att hacka medborgarnas elektroniska utrustning, samla in, modifiera eller radera information på denna och till och med ta över människors sociala mediekonton. Kritiker menar att Australien nu håller på att bli en renodlad och totalitär övervakningsstat.

”The Surveillance Legislation Amendment (Identify and Disrupt) Bill 2020” ger den federala polisen och brottsbekämpande myndigheter makten att bekämpa ”brottslighet på nätet” genom att modifiera, kopiera, radera eller till och med lägga till data i misstänkta brottslingars enheter.

Man får också mandat att samla in information från enheter eller nätverk som används eller ”förmodligen används” av de misstänkta. Dessutom får polisen nu ta över sociala medier och andra konton som tillhör den brottsmisstänkte i syfte att samla in information i en pågående utredning.

Människorättsorganisationer som The Human Rights Law Center kritiserar den australiensiska regimen och konstaterar att betydligt starkare åtgärder behövs för att skydda medborgarnas integritet och privatliv och man noterar också att lagförslaget mycket snabbt klubbades igenom i parlamentet utan någon bredare diskussion.

Det är alarmerande att istället för att acceptera Kommitténs rekommendationer och ge tid åt granskningar av efterföljande ändringar så skyndade Morrison-regeringen igenom dessa lagar i parlamentet på mindre än 24 timmar”, skriver man.

På den krypterade och integritetsvänliga meddelandetjänsten Tutanotas pekar man på att det värsta med lagstiftningen är att det inte finns någon rättslig tillsyn och man påpekar att en medlem av den administrativa överklagandenämnden kan utfärda en order om att ”störa data” eller samla in information om ett visst nätverk utan klartecken från en domare vid en överordnad domstol.

Vad som gör denna lagstiftning än värre är att det inte finns någon rättslig tillsyn. En datastörning eller en nätverksaktivitetsorder kan utfärdas av en medlem av administrativa överklagandenämnden, en befallning från en domare vid en överordnad domstol behövs inte.

Man noterar också att företag som vägrar lämna ut informationen till polisen kan få sina företrädare fängslade i upp till tio år.

Att ha makten att i hemlighet hacka sig in i människors datorer, ta över deras sociala mediekanaler och spionera på dem underminerar fundamentalt vår rätt till privatliv. Övervakning är makt och det är ett hot mot våra fria och öppna samhällen”, konstaterar man.

Officiellt motiveras den integritetskränkande lagstiftningen med att exploatering av barn och terrorism på nätet måste bekämpas. Trots detta säger tillägget tydligt att polisen nu får rätt att använda de nya tvångsåtgärderna mot all allvarlig brottslighet – i praktiken alla brott som kan ge minst tre års fängelse. Detta inkluderar även brott som fildelning och misshandel.

Senatorn Lidia Thorpe från De Gröna är mycket kritisk och menar att parlamentet nu har gett den federala polisen makten att agera ”domare, jury och bödel” och hon påpekar att det inte är såhär landets rättssystem ska fungera.

– I praktiken tillåter det här tillägget spionbyråer att modifiera, kopiera eller radera din data med en datastörningsfullmakt De får samla in information om dina onlineaktiviteter med en nätverketsaktivitetsfullmakt och de kan också ta över dina sociala medier och andra internetkonton och profiler med en fullmakt för att ta över konton.

– Det här är nu en regim i Australien där vi har tilldelat rättsväsendet rätt att hacka australiensarnas, och potentiellt människors i andra länder, datorer och att ta över konton och modifiera och radera data på dessa konton, konstaterar advokaten Angus Murray som menar att förändringarna utgör ett direkt hot mot de medborgerliga rättigheterna.

Han varnar för att det mycket väl kan komma en tid då denna makt över medborgarna används mot samhället. I teorin skulle polisen enligt Murray kunna lägga in barnpornografi på medborgares datorer och göra dem till brottslingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Bahnhof tvingas lämna ut användaruppgifter

publicerad Igår 14:03
– av Redaktionen
Bahnhof måste nu lämna ut information om vilka kunder som använt specifika IP-adresser vid olika tidpunkter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Internetleverantören Bahnhof förlorar i Kammarrätten och tvingas under hot om vite lämna ut känsliga användaruppgifter till polisen. Det handlar om information om vilka personer som använt vissa IP-adresser.

Bahnhof har förlorat sin kamp mot att tvingas lämna ut användaruppgifter till Polismyndigheten. Kammarrätten i Stockholm har avslagit företagets överklagande och fastställt att Post- och telestyrelsen hade rätt när de förelade internetleverantören att lämna ut informationen.

Tvisten började när Polismyndigheten inom ramen för sin brottsutredande verksamhet begärde ut uppgifter från Bahnhof om så kallade NAT:ade IP-adresser. Det handlar om IP-adresser som delas av flera användare samtidigt, där internetleverantören har information om vilka specifika abonnemang som använt adressen vid en viss tidpunkt. Denna teknik används ofta för att låta flera kunder dela på samma publika IP-adress.

När Bahnhof vägrade lämna ut uppgifterna beslutade Post- och telestyrelsen att förelägga företaget vid vite att lämna ut dem till polisen.

”Strider inte mot EU-rätten”

Bahnhof överklagade föreläggandet, men Kammarrätten bedömer att beslutet är förenligt med både svensk rätt och EU-rätten.

— Post- och telestyrelsen har haft rättslig grund för att förelägga Bahnhof att lämna ut uppgifterna. Föreläggandet strider inte som Bahnhof gjort gällande mot svensk rätt eller EU-rätten, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm.

Kammarrättens dom innebär att Bahnhof nu är skyldigt att följa Post- och telestyrelsens föreläggande och lämna ut de begärda uppgifterna till polisen.

Domen kan inte överklagas då Kammarrätten i Stockholm är sista instans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark rustar för digital självständighet: ”Vi har sovit för länge”

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Att Danmark är helt beroende av utomeuropeisk mjukvara, hårdvara och digitala tjänster är ett mycket stort problem, enligt digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rädslan för att kritiska IT-system plötsligt kan stängas av får europeiska länder att rusta digitalt. Danmark leder utvecklingen med pilotprojekt för öppen källkod, medan Köpenhamns kommun kartlägger alternativ till Silicon Valley-jättarna.

— Vi har sovit en törnrosasömn i Europa för länge, säger Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Uttalandet kommer mitt i en växande europeisk debatt om digital suveränitet, där Danmark tagit en ledande roll genom konkreta initiativ på både nationell och kommunal nivå.

Köpenhamns kommun driver nu ett ambitiöst arbete för att kartlägga alternativen till dagens dominerande IT-leverantörer. Henrik Appel Esbensen, som leder kommunens internrevision, drar paralleller till energisektorn:

— För gas och el har vi alternativa leverantörer. Nu ska vi se om vi även för IT kan bli så försörjningssäkra som vi vill vara.

Han understryker att fokus ligger på försörjningssäkerhet snarare än att specifikt undvika amerikanska lösningar: ”För oss är det viktigt inte nödvändigtvis att bli av med just amerikansk tech, men att försörjningssäkerheten till Köpenhamn är god”.

Pilotprojekt med öppen källkod

Danmarks digitaliseringsministerium har startat ett pilotprojekt som utforskar alternativ till Silicon Valley-jättarnas produkter, främst genom lösningar baserade på öppen källkod. Initiativet har fått förnyad aktualitet efter de senaste spänningarna mellan Danmark och USA kring Grönland.

— Vi är beroende av produkter, tjänster, mjukvara, hårdvara som kommer från länder utanför Europa och det är ett problem, konstaterar digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Danmark är inte ensamt om att agera. I Tyskland planerar delstaten Schleswig-Holstein att byta ut Windows mot Linux och söka inhemska molnleverantörer. Samtidigt utvecklar Polen och Baltikum planer för storskaliga AI-datacenter – en så kallad ”AI-gigafactory” – för att säkra egen kapacitet för artificiell intelligens.

— Estland använder idag de stora amerikanska techbolagens tjänster, men vi vill utveckla alternativ för att säkra vår digitala suveränitet, förklarar Estlands ekonomi- och industriminister Erkki Keldo för svenska statstelevisionen SVT.

”Måste våga investera”

Synen på digital självständighet har genomgått en dramatisk förändring på kort tid. Techinvesteraren Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum illustrerar skiftet:

— Hade du ställt frågan för ett år sedan, hade jag bara skrattat åt den. Men nu vet man ju inte, man kanske ska ha en plan A och en plan B för europeiska bolag.

Vägen mot större digital autonomi blir varken enkel eller snabb, enligt Henrik Appel Esbensen i Köpenhamn:

— Jag tror att det kommer att ta lång tid. Men Det kräver massiva investeringar eftersom det just nu inte finns så många leverantörer på området. Det är ingen tvekan om att vi måste våga investera i detta här i Europa.

Oron för vad som händer om kritiska IT-system plötsligt stängs ned eller kontrakt sägs upp har förvandlat digital suveränitet från en abstrakt diskussion till en konkret säkerhetsfråga för europeiska länder – en utveckling som accelererat markant under det senaste året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

publicerad 20 september 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar ”AI-psykoser”.

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

”Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser”, skriver OpenAI.

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är ”kort och vagt” och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

”Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen”, skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för ”jailbreaks” där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget ”bestämt avvisat” krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

”Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen”, konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

”OpenAI sitter i en rävsax”, skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de ”uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik” faller de tillbaka på ”tung moderation som går emot deras egen VD:s löften”.

Techbolaget meddelar att de ”för närvarande inte” rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-företag betalar miljardskadestånd till författare

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
AI-företaget har använt piratkopierade böcker för att träna sin AI-bot Claude.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-företaget Anthropic betalar 1,5 miljarder dollar till hundratusentals författare i en upphovsrättsstämning. Förlikningen är den första och största av sitt slag inom AI-området.

Det var förra året som författarna Andrea Bartz, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson skickade in en stämningsansökan mot Anthropic för att de använde piratkopierade böcker för att träna sin AI Claude.

I juni beslutade en federal domare att det inte var olagligt att träna AI-chattbottar på upphovsrättsskyddade böcker, men däremot att Anthropic felaktigt hade skaffat sig miljontals böcker via piratsajter.

Nu har Anthropic gått med på att betala cirka 3 000 dollar för var och en av de uppskattningsvis 500 000 böcker som omfattas, det är cirka 28 000 kronor per bok. Totalt handlar det om 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 14 miljarder svenska kronor.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};

Första i sitt slag

Förlikningen är den första i en rad rättsprocesser som pågår mot AI-företag angående användning av upphovsrättsskyddat material för AI-träning. Bland annat har George R.R. Martin tillsammans med 16 andra författare stämt OpenAI för upphovsrättsintrång.

Såvitt vi kan bedöma är det det största återställandet av upphovsrätt någonsin, säger Justin Nelson, advokat för författarna, enligt The Guardian. Det är den första i sitt slag i AI-eran.

Om Anthropic inte hade gått med på förlikning hade det enligt experter kunnat kosta betydligt mer.

Det fanns en stor risk att det skulle handla om flera miljarder dollar, tillräckligt för att potentiellt lamslå eller till och med sätta Anthropic i konkurs, säger William Long, juridisk analytiker hos Wolters Kluwer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.