MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 12 juni 2025

torsdag 12 juni 2025


Microsoft får böta 4,7 miljarder för missbruk av dominans

publicerad 6 mars 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Världens ledande operativsystemsutvecklare för persondatorer, Microsoft, har fällts i EU-domstolen till en bot på 4,7 miljarder kronor. Detta efter att ha undvikit att underlätta för användare av Windows 7 att välja webbläsare.  Det skriver Computer Sweden idag.

Mozilla förlorade omkring 8,8 miljoner nedladdningar pga Microsofts missbruk av sin dominans
Mozilla förlorade omkring 8,8 miljoner nedladdningar pga Microsofts missbruk av sin dominans

Microsoft har missbrukat sin dominans för att få användare att använda Microsofts egen webbläsare, Internet Explorer. Internet Explorer har fått omfattande kritik genom åren för sin dåliga säkerhet, funktionalitet och bristande bruk av webbstandarder.

I en EU-dom ifrån 2009 kräver EU-kommissionen att Microsoft ska erbjuda den som använder företagets operativsystem Windows att byta webbläsare till en av företagets konkurrenter.

Microsoft hävdar att det var ett misstag att valmöjligheten inte gavs i samband med uppgraderingen till Windows 7. Men EU:s konkurrenskommisionär Jaquin Almuni godtog inte ursäkten och gick vidare med åtalet eftersom företaget inte levt upp till överenskommelsen från 2009.

Idag meddelades domen som innebär att Microsoft får böta 731 miljoner dollar, eller motsvarande 4,7 miljarder kronor.

Den förenklade valmöjligheten återställdes av Microsoft först efter att EU-kontaktat företaget 2012. Enligt Mozilla så innebar Microsofts misstag att organisationen förlorade omkring 8,8 miljoner nedladdningar av företagets konkurrerande webbläsare Firefox.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron vill sätta stopp för barn på sociala medier

Nätcensuren

publicerad Idag 9:14
– av Redaktionen
Även om de flesta håller med om att barn behöver skyddas på nätet oroar sig många för godtycklig censur och bristande rättssäkerhet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrikes president Emmanuel Macron vill förbjuda sociala medier för barn under 15 år. Samtidigt markerar EU-kommissionen att sådana beslut är en nationell angelägenhet.

Macron förespråkar ett EU-gemensamt system för ålderskontroll, men kommissionen anser att det ansvaret vilar hos de enskilda medlemsländerna.

Presidentens uttalande kom sent på tisdagen, som en reaktion på en tragisk knivattack i en förort till Paris där en lärarassistent knivhöggs till döds av en 14-årig elev. Macron, som tidigare har förespråkat ett förbud mot sociala medier för yngre användare, höjde nu tonläget ytterligare och uppmanade EU och dess medlemsländer att agera skyndsamt.

– Jag ger oss några månader att uppnå europeisk mobilisering. Annars kommer jag att förhandla med européerna så att vi kan göra det själva i Frankrike, sa presidenten.

EU-kommissionens svar var dock tydligt: det är franska makthavare som själva måste fatta beslut i frågan.

– Låt oss vara tydliga … ett brett förbud mot sociala medier är inte något som Europeiska kommissionen håller på med. Det är inte dit vi är på väg. Varför? För att detta är medlemsstaternas befogenhet, sa kommissionens talesperson Thomas Regnier till journalister under gårdagen.

Stort problem i Danmark

Enligt EU:s dataskyddsförordning, GDPR (General Data Protection Regulation), har medlemsländerna rätt att själva fastställa en lägsta ålder för när sociala medieplattformar får behandla personuppgifter, så länge den är över 13 år.

GDPR är en EU-lag som reglerar hanteringen av personuppgifter och ger utrymme för nationella anpassningar – exempelvis får data behandlas för yngre användare om föräldrarna lämnar sitt samtycke.

– Självklart kan medlemsländerna välja det alternativet, fortsatte Regnier.

Men att införa ett sådant förbud är lättare sagt än gjort. Tekniska utmaningar gör det svårt att kontrollera användarnas ålder. I Danmark, till exempel, har nästan hälften av alla barn under tio år redan konton på sociala medier. Vid 13 års ålder är nästan alla registrerade, enligt landets digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Digital Services Act

Förutom GDPR spelar även DSA (Digital Services Act) en viktig roll. DSA är en EU-lag som reglerar digitala tjänster och plattformar och ger kommissionen ansvar och befogenheter att övervaka stora sociala medieplattformar. Lagen ställer också krav på att minderåriga ska skyddas online.

– Vi vill göra det digitala rummet säkert men också hantera riskerna som kommer från det. Det är här DSA kommer in, hävdade Regnier.

Kommissionen arbetar för närvarande med EU-gemensamma riktlinjer för hur plattformar ska följa DSA i frågor som rör skydd av minderåriga. Dessa riktlinjer väntas vara färdiga före sommaruppehållet. Samtidigt utvecklas en app för åldersverifiering som ska testas i fem länder, inklusive Frankrike.

Risk för censur

Trots pågående initiativ uttrycker Frankrike och flera andra EU-länder frustration över kommissionens arbetstempo. Danmark, som tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd från juli till december, planerar att driva frågan om bättre skydd för minderåriga online under de kommande månaderna.

Även om Digital Services Act hyllas av dess förespråkare har lagen också kritiserats för att hota rättssäkerheten och yttrandefriheten. Kritiker varnar för att DSA, som kräver snabb borttagning av olagligt innehåll, riskerar att leda till godtycklig censur och överblockering där plattformar raderar även lagligt material i rädsla för sanktioner.

Det finns också oro för att reglerna kan missbrukas för att tysta oppositionella och politiskt oliktänkande och att det egentligen inte alls handlar om att skydda barnen. Eftersom rättslig prövning ofta sker i efterhand ifrågasätts även skyddet för grundläggande rättigheter.

Varför vill Frankrike förbjuda sociala medier för barn?

Franska makthavare lyft flera skäl till ett förbud för barn under 15 år:

  • Psykisk ohälsa: Oro för ökande psykisk ohälsa bland unga, kopplat till sociala mediers påverkan på självkänsla, sömn och koncentration.
  • Mobbning och trakasserier: Sociala medier används ofta som plattform för nätmobbning, vilket drabbar barn särskilt hårt.
  • Exponering för skadligt innehåll: Barn riskerar att komma i kontakt med våldsamt, sexuellt eller extremt innehåll utan att kunna hantera det.
  • Dataskydd och integritet: Barns personuppgifter hanteras av kommersiella plattformar utan tillräcklig kontroll eller förståelse.
  • Skolrelaterat våld: Den senaste knivattacken vid en skola användes som exempel på hur digitala miljöer kan bidra till radikalisering eller aggressivt beteende.
  • Föräldraansvar och kontroll: Macron menar att dagens system gör det svårt för föräldrar att veta vad deras barn gör online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-övervakning på svenska arbetsplatser väcker ilska

Övervakningssamhället

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
I praktiken är det möjligt att inte bara analysera de anställdas produktivitet - utan även deras ansiktsuttryck, röster och känslor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har inte bara fört med sig fördelar – den har också skapat nya möjligheter för massövervakning, både i samhället i stort och ute på arbetsplatserna.

Redan idag använder skrupelfria arbetsgivare AI för att i realtid övervaka och kartlägga varje sekund av anställdas arbetsdag – en utveckling som tidigare S-politikern Kari Parman varnar för och kräver krafttag mot.

I en debattartikel i Stampenägda GP argumenterar han för den AI-baserad övervakningen av anställda utgör ett hot mot personalens integritet och uppmanar fackföreningsrörelsen att agera mot utvecklingen.

Parman målar upp en dyster bild av hur AI används för att övervaka anställda på svenska arbetsplatser där tekniken analyserar allt från röster och ansiktsuttryck till produktivitet och rörelsemönster – ofta utan de anställdas vetskap eller samtycke.

Det är ett totalitärt kontrollsystem – i kapitalistisk förpackning”, skriver han och fortsätter:

Det är något djupt obehagligt med tanken på att algoritmer ska analysera våra röster, våra ansiktsuttryck, vår produktivitet – sekund för sekund – medan vi arbetar”.

”Handlar om makt och kontroll”

Enligt Parman finns det stora risker att människan i den digitala kapitalismen reduceras till att enbart vara en datapunkt, där arbetsgivare får en oproportionerlig makt över de anställda.

Han ser AI-övervakning som mer än bara en teknisk fråga och han varnar för att utvecklingen underminerar den svenska modellen, som bygger på balans och respekt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det handlar om makt. Om kontroll. Om att pressa ut varje milligram ’effektivitet’ ur människor som om vi vore batterier”.

Om fackföreningarna inte agerar, menar Parman, riskerar de att bli irrelevanta i ett arbetsliv där algoritmer tar över alltmer av beslutsfattandet.

För att stoppa denna trend listas flera konkreta krav. Han vill se ett förbud mot AI-baserad individövervakning i arbetslivet och uppmanar facken att införa villkor i kollektivavtal för att granska och godkänna ny teknik.

Kari Parman representerade tidigare Socialdemokraterna i Gnosjö. Foto. Kari Parman/FB

”Reduceras till en algoritms felmarginal”

Han efterlyser också utbildning för skyddsombud och medlemmar samt politiska regleringar från staten.

Ingen algoritm ska ha rätt att analysera våra prestationer, rörelser eller känslor”, skriver han bestämt.

Parman framhåller att AI-övervakning inte bara hotar integriteten utan även skapar en ”psykologisk järnbur” där anställda ständigt känner sig bevakade, vilket suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv.

I artikelns slut uppmanar socialdemokraten fackföreningsrörelsen att ta sitt ansvar och leda motståndet mot missbruk av AI på arbetsplatserna. Han ser det hela som en avgörande fråga om arbetslivets framtid och människovärdet på jobbet.

Om vi inte reser oss nu, kommer vi att stå ensamma när det är vår tur att reduceras till en algoritms felmarginal”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-agenter faller för grupptryck

publicerad 2 juni 2025
– av Redaktionen
Även marginella variationer i träningsdata kan orsaka betydande skillnader i hur språkmodeller beter sig i gruppinteraktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny studie visar att sociala AI-agenter, trots att de är programmerade för att agera självständigt, snabbt börjar efterapa varandra och falla för grupptryck.

Istället för att fatta egna beslut börjar de okritiskt anpassa sina svar efter flockens linje – även utan någon gemensam styrning eller plan.

– Även om de är programmerade för något helt annat kan de börja samordna sitt beteende bara genom att reagera på varandra, säger Andrea Baronchelli, professor i komplexa system vid St George’s University of London.

En AI-agent är ett system som kan utföra uppgifter autonomt, ofta med hjälp av en språkmodell som ChatGPT. I studien undersökte forskarna hur sådana agenter beter sig i grupp.

Resultaten överraskar: även utan en övergripande plan eller insyn började agenterna påverka varandra – och till slut gav nästan hela gruppen samma svar.

– Det är lätt att testa en språkmodell och tänka: det här funkar ju. Men när man släpper ut den tillsammans med andra uppstår nya beteenden, förklarar Baronchelli vidare.

”En liten minoritet kunde tippa hela systemet”

Forskarna studerade också vad som händer när en minoritet av agenter håller fast vid ett avvikande svar. Sakta men säkert började de andra agenterna ändra sig. När tillräckligt många hade bytt åsikt – en punkt som kallas för kritisk massa – spreds det nya svaret som en våg genom hela gruppen. Fenomenet liknar hur sociala rörelser eller revolutioner kan uppstå i mänskliga samhällen.

– Det var oväntat att en så liten minoritet kunde tippa hela systemet. Det här är inte ett planerat samarbete utan ett mönster som växer fram spontant, säger forskaren till statstelevisionen SVT.

AI-agenter används redan i dag på sociala medier, till exempel i kommentarsfält, automatiska svar eller texter som efterliknar mänskligt språk. Men när en agent påverkas av en annan som i sin tur har påverkats av en tredje uppstår en kedjereaktion, vilket kan leda till att felaktig information sprids snabbt och i stor skala.

– Vi litar ofta på upprepningar. Men i de här systemen vet vi inte vem som sa vad först. Det blir som ett eko mellan modeller, säger Anders Sandberg, datavetare vid Institutet för framtidsstudier.

Bristande transparens

Små skillnader i hur en språkmodell tränas kan leda till stora variationer i beteende när modellerna interagerar i grupp. Att förutse och förhindra oönskade effekter kräver att man kan överblicka alla möjliga scenarier – något som i praktiken är näst intill omöjligt. Samtidigt är det svårt att utkräva ansvar: AI-agenter sprids extremt snabbt, deras ursprung är ofta svårspårat och insynen i hur de utvecklas är begränsad.

– Det är företagen själva som avgör vad de vill visa. När tekniken är sluten och kommersiell blir det omöjligt att förstå effekterna – och ännu svårare att försvara sig mot dem, konstaterar Sandberg.

Studien understryker också vikten av att förstå hur AI-agenter beter sig som kollektiv – något som ofta förbises i de tekniska och etiska diskussionerna om AI.

– Den kollektiva aspekten saknas ofta i dagens AI-tänkande. Det är dags att ta den på allvar
, uppmanar Andrea Baronchelli.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Apple stämdes på mångmiljonbelopp efter iPhone-avlyssning – nu kan användare få skadestånd

Övervakningssamhället

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
Apple har förnekat att man gjort något fel - men gick till slut med på att betala motsvarande drygt 800 miljoner kronor i en uppgörelse.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Apples röstassistent Siri aktiverades utan kommandon och spelade in känsliga samtal – inspelningar som enligt anklagelserna också delades vidare med andra företag.

Nu kan användare i USA få ersättning – även om det handlar om relativt små belopp.

Teknikjätten Apple hamnade i blåsväder efter att det uppdagats att företagets röstassistent, Siri, spelat in privata samtal utan användarnas vetskap. Företaget har gått med på att betala 95 miljoner dollar – motsvarande drygt 900 miljoner kronor – i en uppgörelse som slöts i december förra året, efter en grupptalan om integritetsintrång.

Stämningen väcktes 2021 av Kalifornienbon Fumiko Lopez tillsammans med andra Apple-användare. De uppgav att Siri-aktiverade enheter spelade in samtal utan att användarna först medvetet aktiverat röstassistenten genom att säga ”Hej, Siri” eller trycka på sidoknappen.

Enligt anklagelserna användes inspelningarna inte bara för att förbättra Siri, utan delades även med tredjepartsentreprenörer och andra aktörer – utan användarnas samtycke. Det uppges också att informationen användes för riktad annonsering, i strid med både amerikansk integritetslagstiftning och Apples egen integritetspolicy.

Apple har dock konsekvent förnekat anklagelserna och hävdar själva att företagets agerande varken varit ”felaktigt eller olagligt”. Att man trots detta betalar en så stor summa för att undvika fortsatt rättsprocess har dock väckt frågor om vad som kan ha dolts från offentligheten.

Användare kan kräva ersättning

Personer som ägt en Siri-aktiverad Apple-produkt – exempelvis iPhone, iPad, Apple Watch, MacBook, iMac, HomePod, iPod touch eller Apple TV – mellan den 17 september 2014 och den 31 december 2024, och som bor i USA eller ett amerikanskt territorium, kan nu ha rätt till ersättning.

För att kvalificera sig måste man dock intyga att Siri oavsiktligt aktiverades under ett samtal som var avsett att vara privat eller konfidentiellt.

Ersättningen gäller upp till fem enheter, med ett tak på 20 dollar per enhet – totalt upp till 100 dollar per person. Det exakta beloppet per användare avgörs först när alla anspråk behandlats.

Ansökan måste skickas in senast den 2 juli 2025, och den som är berättigad kan redan ha fått ett e-postmeddelande eller ett fysiskt brev med en identifikationskod och bekräftelsekod. De som inte fått någonting men ändå tror att de är kvalificerade kan istället ansöka om ersättning via uppgörelsens webbplats – om man anger modell och serienummer för sina enheter.

Så skyddar du dig från framtida avlyssning

Användare som vill stärka sin integritet kan själva begränsa Siris åtkomst i inställningarna:

  • Stäng av förbättring av Siri: Gå till Inställningar > Integritet och säkerhet > Analys och förbättringar, och stäng av Förbättra Siri och diktering.
  • Radera Siri-historik: Gå till Inställningar > Siri > Siri och dikteringshistorik och välj Radera Siri och dikteringshistorik.
  • Stäng av Siri helt: Gå till Inställningar > Siri > Prata med Siri, välj Av, och stäng av Tryck på sidoknappen för Siri. Gå därefter till Inställningar > Allmänt > Tangentbord och stäng av Aktivera diktering.

Apple beskriver fler integritetsinställningar på sin webbplats, till exempel hur du begränsar Siris åtkomst till platsdata eller tredjepartsappar. Men efter den uppdagade skandalen menar kritiker samtidigt att man inte bör förlita sig blint på företags löften om dataskydd – och att enda sättet att verkligen skydda sin integritet är att ta saken i egna händer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.